Syftet med denna studie är att undersöka hur god intern kommunikation ser ut i verksamheter inomsocialt arbete i Göteborg, Norra Hisingen, och om informanterna är nöjda med hur denna kommunikation tillämpas. Även synen på ärlighet kommer att undersökas för att se om det finns en koppling mellan ärlighet och god intern kommunikation. Det jag också vill få ut av undersökningen är om teoretikerna och informanterna, med fokusering på arbetstagarna, upplever en gemensam syn på vad god intern kommunikation innefattar och om synen på ärlighet överensstämmer med varandra. Kort kommer jag också jämföra uppfattningen mellan arbetstagare och Arbetsgivare.Frågeställningarna:? Vad är god intern kommunikation, vad är ärlighet och vilken betydelse har det, enligt teoretiker ochinformanter?? Hur ser arbetstagare inom socialt arbete på god intern kommunikation inom deras verksamhet?? Om och i så fall hur är ärlighet kopplat till god intern kommunikation?I denna studie intervjuade jag tio personer som jobbar inom socialt arbete från Göteborg, Norra Hisingen.

Uppsatsens syfte är att beskriva tre stora företags arbete med externt employer branding utifrån företagens perspektiv. Uppsatsen inleder med att förklara innebörden av uttrycket, som syftar på att potentiella arbetstagare i dagens samhälle ser efter företags varumärke som Arbetsgivare och vad det förmedlar. Vidare påvisas faktorer som bidragit till att employer branding blivit så viktigt. I nästa avsnitt behandlas tidigare forskning kring strategiskt varumärksuppbyggnad samt kring emplyer branding. Utifrån behandlad forskning och uppsatsens syfte konstrueras en analysmodell som påvisar de faser och processer som företag går igenom i sitt arbete med det externa employer brandet.

I tidigare forskning har visats att Arbetsgivare gör misstaget att tänka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem själva också är de faktorer som motiverar medarbetarna. Därför är det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att få en välmående personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom äldreomsorgen i Piteå kommun och jämfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. Frågeställningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom äldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom äldreomsorgen i Piteå och medarbetarna inom äldreomsorgen i Stockholm åt? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom äldreomsorgen i Piteå.

Vid uppsägning av personliga skäl finns det en tro hos Arbetsgivare att det är omöjligt att säga upp en anställd. Syftet med denna uppsats var att utforska vilket ansvar arbets-givaren har gentemot en anställd som har drog- och alkohol problematik, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet, enligt Arbetsmiljölagen och Socialförsäkringsbalken. Arbetsmiljölagen är en resultatin-riktad ramlag vars syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt uppnå en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på Arbetsgivaren.

Bakgrund: Någon gång under sitt yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvårdnadsyrket kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt. När kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll påvisats, kan åtgärder vidtas och arbetsförhållanden förbättras. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, där tio vetenskapliga artiklar granskades.

Det saknas studier kring hur processen kan se ut när en medarbetare vill lämna sin anställning och på så vis göra en exit från företaget. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förstå hur exitprocesser på medarbetarens initiativ ser ut på ett kunskapsintensivt företag. Fokus ligger på hur öppen medarbetaren är gentemot sin Arbetsgivare gällande sin vilja att lämna företaget. Vi gör en kvalitativ fallstudie bestående av fem djupintervjuer med tidigare medarbetare och deras närmsta chefer på vårt fallföretag. Uppsatsen är explorativ ansats, då tidigare studier inom området saknas.

Denna uppsats handlar om hur människor upplever sin situation när samhällets mål är ett osubventionerat arbete, och samhällets medel att nå detta mål är ett arbetsmarknadsstöd. Jag undersökte hur det arbetsmarknadspolitiska programmet ?plusjobb? upplevdes av individen, samt även individens attityd gentemot arbetslöshet och vanligt arbete. Plusjobb är ett anställningsstöd för långtidsarbetslösa, där den offentligt finansierade verksamheten står som Arbetsgivare. Syftet är att utveckla personers kompetens och därmed öka personens chans till vanligt jobb i framtiden.

Det blir allt mer viktigt att Arbetsgivaren har sunda värderingar, som både dem och deras anställda kan stå för. Detta är något som påverkat organisationerna runt om i världen, de måste lägga mer fokus på att kommunicera dessa värden enhetligt både internt och externt för att framstå som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation är något nyare i offentlig sektor, men har blivit ack så viktigt under de senare åren. Kommuner erhåller många viktiga tjänster med stort värde i samhället vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstå som en eftertraktad Arbetsgivare är därför viktigt i många aspekter, bland annat för att kunna attrahera rätt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krävs av den offentliga sektorn för att kunna stå upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien är att ta reda på hur medarbetare som är ansvariga för personalfrågor på Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumärke internt och externt.  FRÅGESTÄLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som Arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvärlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumärke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumärke ochkärnvärden till potentiella arbetstagare? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare på Sundsvalls kommun.

Syftet med denna uppsats är att studera om och i så fall hur intern employer branding i form av personalförmåner inverkar på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och därmed deras benägenhet att stanna i företaget samt hur företaget kan nyttja personalförmåner för att behålla och attrahera medarbetare.I denna fallstudie, som genomförts i ett företag inom bank- och försäkringsbranschen, har datainsamlingen gjorts genom individuella intervjuer, fokusgruppsintervjuer, dokument, statistik samt ett skattningsformulär. Denna data bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.Slutsatsen är att intern employer branding i form av personalförmåner påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse positivt både indirekt och direkt. I och med det främjar förmånerna medarbetarnas benägenhet att stanna i företaget och vilja att tala gott om Arbetsgivaren. Förmånerna skulle dock kunna ha större inverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse om de kommunicerades ut mer effektivt. Medarbetarnas benägenhet att stanna beror dock inte enbart på deras arbetstillfredsställelse utan även på hur de uppfattar sina alternativ, d.v.s.

I och med övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle har de anställdas kompetens blivit allt viktigare. Konkurrensfördelen har gått från att ligga i företagetskapital och fysiska tillgångar till att finnas hos de anställda och i deras prestationer. Därför har ett starkt arbetsgivarvarumärke blivit allt viktigare för att företagen ska lyckas attrahera den personal de behöver. Denna studie undersöker hur CSR- och hållbarhetsarbete inverkar på arbetsgivarvarumärket. Uppsatsen kommer att undersöka hur stor inverkan hållbarhetsarbete har haft vid rekrytering till livsmedelskoncernen Lantmännen, som har en tydlig hållbarhetsprofil.

Dagens arbetskraft präglas allt mer av en ökad mångfald, vilket ställer krav på företags hantering av heterogena grupper. Tidigare forskning tyder på att inställningen till mångfald får en större betydelse för att attrahera talanger. Syftet blir således att undersöka hur de mest attraktiva arbetsplatserna för ekonomistudenter förmedlar sitt arbete med mångfald, samt hur ekonomistudenter upplever och värderar arbetsgivarnas arbete med mångfald. En kvalitativ granskning av årsredovisningar och hemsidor har genomförts. Delar av datan kvantifierades enligt ett förutbestämt index.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet.Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden.För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva, tolka och analysera framgångsrikt agerande vid påtvingade brytpunkter i karriärutvecklingen. Fem personer har fyllt i ett formulär samt intervjuats angående deras känslor, erfarenheter, motivation och nätverk relaterat till jobbsökandet. Resultatet visade att en mängd olika tillvägagångssätt använts, t.ex. att berätta för bekanta att de söker jobb, kontakta potentiella Arbetsgivare samt risktagande. En del av handlandet utfördes med syftet att skaffa jobb, andra handlingar utfördes av andra anledningar, men hade ändå betydelse för framgången i att skaffa jobb.

Uppsatsen ger en generell överblick över de regler rörande arbetstagarinflytande som aktualiseras för målbolag vid en aktieöverlåtelse. Den centrala lagstiftningen på området, medbestämmandelagen, reglerar enbart förhållandet mellan Arbetsgivare och arbetstagare. Det innebär att aktieägarna i ett företag inte omfattas av medbestämmandelagen och att frågor som beslutas på ägarnivå i princip faller utanför de anställdas rätt till inflytande. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka alternativa vägar till arbetstagarinflytande som återstår för målbolaget vid en aktieöverlåtelse. Fokus ligger främst på utvecklingsavtalet, ett medbestämmandeavtal slutet mellan Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige samt Privattjänstemannakartellen.

Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren.