Syftet med denna studie var att undersöka om Arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utländsk bakgrund. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som skapades för denna studie. Till frågeformuläret hörde brevet från en tänkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utländskt mansnamn samt ett svenskt och ett utländskt kvinnonamn. Innehållet i brevet var för övrigt identiskt.

För närvarande pågår det en debatt om lagen om anställningsskydd, LAS, i Sverige. Kärnfrågan i debatten är, från företagens sida, möjligheten att kunna anställa och behålla kompetent personal. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur LAS kan påverka Arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller är problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gäller anställningsformerna samt underlätta för företagen att använda personliga skäl som grund för uppsägning.

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen är av stor betydelse för att uppnå god hälsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvårdsbidraget som många Arbetsgivare erbjuder bidrar till att främja hälsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anställda på en arbetsplats förhåller sig till friskvårdsbidraget och vilka orsakerna är till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anställdas motionsvanor och inställning till hälsa.Designen var en tvärsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare på en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvårdsbidrag. Urvalet var 134 anställda på företaget Anticimex Region Norr.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där Arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin Arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Den nya unga generationen y (80 och 90-talister) är avgörande i ett långsiktigt perspektiv för många organisationer. Detta för att den stora kullen 40- talister, även kallade baby boom generationen är på väg att lämna arbetsmarknaden. Att så många träder ur arbetsmarknaden skapar behov efter rekrytering av ny arbetskraft i många organisationer, vilket kommer i stor utsträckning vara generation y. Forskning visar att denna generation har en annan syn på arbete och arbetslivet än tidigare generationer.Syftet med uppsatsen är att få en bild av den unga generationens syn på arbete eftersom de är på väg in på arbetsmarknaden. Därför valdes en kvantitativ metod för att få en vidare bild av studenternas syn på arbete.

Titel - Mäklardagen i Gävle ? Modell ? och teoriutvecklingNivå - Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare - Erik Andersson David Broberg EngstrandHandledare - Jonas KågströmDatum - Juni 2010Syfte - Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar mäklarstudenter vid Högskolan i Gävle när de väljer sin framtida Arbetsgivare. Vi har valt att undersöka Mäklardagen i Gävle som rekryteringsverktyg. Därutöver har vi även för avsikt att undersöka mäklarföretagens arbete för att nå ut till studenterna.Metod - De empiriska data som vi samlade in gjordes med hjälp av en enkätundersökning till fastighetmäklarstudenterna på Högskolan i Gävle. Enkätfrågorna baserades på olika påståenden om företagen och deras medverkan, detta för att få ett ställningstagande men också för att få reda på om studenterna har samma uppfattning som vi.

In recent years it has become way more important for organizations to use their brand to market themselves as an employer. In a market where organizations are competing for labor it has been known that the brand can make it possible for organizations to differentiate themselves as unique and attractive place of work. The concept is called Employer Branding and if an organization wants to suceed they have to have a clear and defined structure. The concept is well known among private organizations and not as common with the public sector. The purpose of this study was to examine how a small municipality in northern Sweden is working to be an attractive employer.

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gällande rätt, vad avserförhållandet mellan den kommunala arbetstagarens rättigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anställningsavtalet har gentemot sin Arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom området främst från Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, använder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut från denna instans.Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande rättigheterna i ett demokratisktsamhälle och är i Sverige en grundlagsfäst rättighet. Rätten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning är viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och påverka samhället via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och åsikterblir lättillgängliga för en stor krets av mottagare.Att använda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för åsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det är inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man är anställdinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstärkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot Arbetsgivaren (det allmänna) genom den grundlagsfästameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rättigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har när det gäller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot Arbetsgivaren.Förutom rättigheten att uttrycka kritik gentemot sin Arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren också skyldigheter att anmäla missförhållanden inom vissa områden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag också redogör för. I uppsatsen beskriverjag även det betänkande som i april i år (2011) presenterats angående lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rätten till yttrandefrihet går före den lojalitetsplikt som ioch med anställningsavtalets ingående uppstår.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar när det gällernegativa eller kritiska yttranden gentemot Arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i själva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinArbetsgivare..

Denna uppsats är en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översätts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha på medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin Arbetsgivare. Internkommunikationsteori används för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översättningsteori används för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha på medarbetarna redogörs även för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat påvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data från dokumentstudier samt kvantitativ data från en medarbetarenkät.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med Arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft.

I det konkurrensutsatta samhälle som vi idag lever i är inte kommunen på samma sätt som tidigare en självklar och livstrogen Arbetsgivare. I dagens samhälle gäller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumärke. Vikten av att bygga ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna behålla och attrahera ny arbetskraft.Studien har genomförts på en kommun i Sverige där vi har undersökt hur kommunen arbetar med frågor som arbetsgivarpolicy och värdeord. Med hjälp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lärande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsättning värdeord, där kommunen uppmuntrar sina anställda till ett kontinuerligt lärande.Vi vill med denna studie ta reda på hur arbetsgivarpolicyn påverkar kommunen som organisation samt vilken påverkan dessa uppsatta värdeord har på kommunens varumärke.

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vården utifrån olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svårigheter att bibehålla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmärksammar en rad samhälleliga förändringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förändringar avseende ökade krav på bland annat rörlighet och flexibilitet för både organisationen och individen. Dessa förändringar påverkar förutsättningarna för den prehospitala vården och de individer som är yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrån deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsställelse i arbetet och även förutsättningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vård har förändrats och verksamheten har fått en tydligt ökad omsättning av arbetskraft.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att försöka finna förståelse och orsaken till att trots att det årligen utbildas fler kvinnliga kockar än manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, är det väldigt få kvinnor som arbetar som kock på restaurang. Vilket mynnar ut i frågor som berör den kvalitativa jämställdhetsaspekten i såväl skolmiljö som arbetsmiljö. För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att använda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förståelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och Arbetsgivare. Jag använde mig även av enkätfrågor ställda till elever och för att tydliggöra svaren användes fasta svarsalternativ, dessa enkätfrågor ställdes till kvinnliga elever på restaurangutbildningen. Resultatet visar på att skolan mer aktivt och långsiktigt bör arbeta med frågor som rör jämställdhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förståelse av skolans arbete.

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar på den ökade konkurrensen som råder på arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framåt. Vikten av humankapital blir särskilt märkbart i dagens framträdande kunskapsintensiva företag, däribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden går mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriärlystna och aktiva CV-jägare. Därför råder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumärke och genom att lära känna sin målgrupp och skaffa kännedom om deras motivationsfaktorer och preferenser.Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en Arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv."Problemformulering: Vilka är nyckelfaktorerna när de ansedda "talangerna" väljer sin framtida Arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning.

Att fritt få yttra sin åsikt är något som gynnar envar. Möjligheten att få delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvärde i samhället. I Sverige råder yttrandefrihet och rättigheten försäkrar människor frihet att yttra sina åsikter. Det finns dock situationer där denna rättighet får ge vika. En sådan situation kan uppstå i ett anställningsförhållande där det föreligger skyldigheter mellan parterna.