Idag Àr arbetet en stor del av vÄrat liv, dÀr möter vi dagligen mÀnniskor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mÄl uppsatt av vÄr arbetsgivare. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strukturella förutsÀttningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byrÄkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnÄr makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning dÀr tre personer frÄn olika delar av nÀringslivet intervjuades konstaterades det att mÀnniskor i dagens arbetsliv medvetet anvÀnder sig av diverse strategier för att fÄ öka sitt inflytande och fÄ sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal mÄnader pÄ en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns bÄde organisationsstrukturella och handlingsmÀssiga strategier för att Ästadkomma mer inflytande och makt pÄ arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin Àr av stor vikt samt hur organisationskulturen pÄverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns Àven en skillnad i vilken medvetenhet och ?frÀckhet? olika medarbetare har att vÄga prova olika strategier för att uppnÄ makt och inflytande.För att fÄ ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Den hÀr uppsatsen handlar om 80-talisters arbetsvÀrderingar. Studien Àr av jÀmförande kvalitativ art och har genomförts utifrÄn ett rörlighetsperspektiv som genererat vissa teman för att kartlÀgga 80-talisters arbetsvÀrderingar. Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer utifrÄn ett rörlighetsperspektiv undersöka 80-talisters arbetsvÀrderingar i jÀmförelse mot mediabilden av 80-talisters arbetsvÀrderingar. Fem intervjuer med personer födda pÄ 80-talet utgör empirin i uppsatsen. Teman för uppsatsen har genererats utifrÄn Zygmunt Baumans teori om rörlighet vilka Àr arbetsmotivation, arbetslojalitet och flexibilitet kontra trygghet i och med anstÀllningsförhÄllandet, dessa teman ligger till grund för utförandet av intervjuguiden.

Denna teorianvÀndande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhÀllen och hur dessa pÄverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har anvÀnt oss av Roland Paris IBL-teori pÄ statsnivÄ och Carolyn Nordstroms hypoteser pÄ individnivÄ för att bÀttre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhÀlle stÀlls inför nÀr det gÀller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin pÄ dessa tvÄ nivÄer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och dÀrigenom fÄtt svÄrt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som prÀglas av korruption. PÄ individnivÄ har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnÀt, arbetsgivare och inkomstkÀlla.

Denna studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlar synen pÄ utvecklingsmöjligheter i arbetet. Syftet var att undersöka hur en grupp yngre medarbetare, som har arbetat en lÀngre tid hos sin nuvarande arbetsgivare, ser pÄ sina utvecklingsmöjligheter i relation till anstÀllningstiden.Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av tre delar, dagens rörliga arbetsliv, utveckling i arbetet samt arbetsmotivation. Enligt flertalet forskare har dagens arbetsliv blivit mer individualistiskt, ett snabbare tempo och hÄrdare klimat gör att individer mÄste ta ett allt större ansvar över sin anstÀllningsbarhet och karriÀr. Arbetsgivaren bör i sin tur erbjuda yngre medarbetare exempelvis intressanta arbetsuppgifter, omvÀxling och personlig utveckling för att de ska upprÀtthÄlla en hög arbetsmotivation.Som metod för studien valdes en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex anstÀllda pÄ Trafikverket i Äldrarna 34-39 Är.

Äldreomsorgen Ă€r en viktig del av vĂ€lfĂ€rdssystemet och Ă€r i fokus för samhĂ€llsdebatten. De frĂ„gor som Ă€r aktuella handlar om vĂ„rdkvalitĂ©n, tillgĂ„ng till vĂ„rd och omsorg, ekonomiska medel samt vĂ„rd i framtiden med allt det innebĂ€r. Arbetsvillkoren inom vĂ„rden anses vara mer pĂ„frestande Ă€n inom andra sektorer av arbetslivet. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka och analysera vad som Ă€r viktigt för motivationen och arbetstillfredsstĂ€llelsen i ett pĂ„frestande arbete med Ă€ldre och huruvida de anstĂ€llda motiveras av dessa faktorer. UtifrĂ„n syftet formulerades följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser arbetsmotivation och arbetstillfredsstĂ€llelse hos anstĂ€llda inom Ă€ldrevĂ„rden ut? Vilka faktorer har samband med motivation och arbetstillfreds-stĂ€llelse hos personal inom Ă€ldrevĂ„rden? Finns det skillnader mellan anstĂ€llda i privat respektive kommunal regi? För att fĂ„ en generell bild av arbetsmotivationsfaktorer och arbetstillfredsstĂ€llelse inom Ă€ldrevĂ„rden valdes som forskningsstrategi med en kvantitativ metod, baserad pĂ„ en enkĂ€tundersökning.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare. Jag har stÀllt mig följande tvÄ frÄgor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumÀrket internt och externt? Vilka strategier anvÀnder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behÄlla medarbetare? UtifrÄn syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumÀrke men har redan pÄbörjat ett aktivt arbete med att stÀrka det. Anledningen Àr att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumÀrke. Offentliga organisationer mÄste dock först kartlÀgga och analysera nulÀget och sina framtida behov.

Sjuksköterskor möter mÀnniskor i ett palliativt skede oavsett vilken vÄrdavdelning det handlar om. Att vÄrda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrÀvande och stressande. En rad kÀnslor uppkommer som frustration, ledsamhet, ilska och hjÀlplöshet. Att kÀnna sig otillrÀcklig och inte kunna ge den tid och vÄrd sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM ? kÀnsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de kÀnslor som uppkommer.

Studien behandlar intern employer branding, företags interna arbete i syfte att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumÀrke. Intern employer branding innebÀr hur företagets ledning genom kommunikation förmedlar innehÄllet i arbetsgivarvarumÀrket till de anstÀllda för att utveckla en arbetsstyrka som Àr trogen organisationens vÀrderingar och mÄlsÀttningar. Syftet med studien var att bidra till en ökad kunskap för hur medarbetares förstÄelse av den egna organisationens varumÀrke formas inom ramen för organisationens interna kommunikation.  Resultatet samlades in genom en kvalitativ metod med sex intervjuer av medarbetare frÄn tvÄ organisationer. Vidare tolkades resultatet utifrÄn ett analytiskt ramverk och behandlades bland annat utefter en teoretisk utgÄngspunkt som berör kommunikativt lÀrande. Studiens resultat visade att företagen kommunicerar arbetsgivarvarumÀrket till medarbetarna via olika kommunikationskanaler pÄ ett flerdimensionellt och tydligt sÀtt.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp Àr hög och syftet Àr att visa pÄ vilken stÀllning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts pÄ etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utlÀndskt efternamn. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 Är, samt tvÄ intervjuer med tjÀnstemÀn som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver Äterkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tÀnkas förekomma.

I min uppsats vill jag undersöka vad det Àr som gör att man ÄtervÀnder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrÀndhet och de har alla varit lÄngtidssjukskrivna, men har idag ÄtervÀnt delvis eller helt. Dessa kvinnor Àr samtliga socialarbetare i 46-60 Ärs Älder. Jag har Àven intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tÀnker och vad de kan göra för att pÄverka den sjukskrivna att ÄtervÀnda. Medaktörerna Àr arbetsgivaren och personalchefen frÄn socialförvaltningen, samt försÀkringskassan och företagshÀlsovÄrden.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor BrÀnnfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MÀkinenLÀrosÀte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen Àmnar ocksÄ kartlÀgga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrÄgas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehÄllsanalys av platsannonser tagna frÄn arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrÄn begreppen fÀlt, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrÄgade. Av dessa elva kompetenser Äterfanns formell kompetens gÀllande nÄgon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande Ätta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmÄga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, FÀlt, Lindelöw.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och pÄ sÄ sÀtt ocksÄ minska ohÀlsotalen. Ett antal forskares syn pÄ stress har studerats för att fÄ fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkÀtundersökning genomfördes för att mÀta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. VÄr utgÄngspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mÀttes i enkÀten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa orsaker till sjukfrÄnvaro i smÄ stÀdföretag samt belysa de konsekvenser som sjukfrÄnvaron ger företaget.För uppsatsens utgÄngspunkt har aktörssynsÀttet anvÀnts, vars syfte Àr att förstÄ verkligheten och problemet utifrÄn aktörernas perspektiv. Som angreppssÀtt har jag anvÀnt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgÄtt frÄn teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna pÄ respektive företag för att fÄ bÀttre inblick i problemomrÄdet och se problemet utifrÄn respondenternas perspektiv.Studiens resultat visar att den höga sjukfrÄnvaronivÄn i företag kan till viss del kopplas till de anstÀlldas anstÀllningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anstÀllda och heltidsanstÀllda desto högre Àr sjukfrÄnvaronivÄn i företag.UtifrÄn svaren pÄ intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrÄnvaro och anstÀllda som bara Àr kvinnor samt heltidsanstÀllda. Det vore dÀrför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling Àr, vad det beror pÄ och i vilken grad kan det pÄverka företagets lönsamhet.Denna uppsats kan bidra till att ge bÄde arbetsgivare, anstÀllda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrÄnvaro i företag, hur den uppstÄr och vilka konsekvenser för bÄde företag och anstÀllda den har..

Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste Ärtiondena ger skÀl att pÄ nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lÀmplighet som mÄtt pÄ teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar pÄ omrÄdet anvÀnds för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tÀnkas pÄverka arbetslöshet pÄ kort och lÄng sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundlÀggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste Ärtiondena, frÀmst mellan Ären 1994 och 2007.