Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.

Under vĂ„ren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier sĂ„som fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att mĂ„nga ungdomar i kommunen upplevde det som svĂ„rt att fĂ„ ett arbete om de saknade sociala kontakter i nĂ€ringslivet. Denna problematik stĂ„r som grund för den uppsats du nu hĂ„ller i dina hĂ€nder. Uppsatsen Ă€r av utredande karaktĂ€r och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Kvinnors ökade engagemang i arbetslivet har bidragit till mÀns större ansvar för familjelivet. Intresset Àr stort för hur förÀldrar förenar kraven frÄn sin arbets- respektive familjeroll. Studiens syfte var att öka förstÄelsen för förvÀrvsarbetande förÀldrars upplevelser av arbetslivet och det övriga livet utifrÄn bland annat olika teorier om multipla roller. Studien bygger pÄ fem intervjuer med förvÀrvsarbetande förÀldrar med 2-3 barn i Äldern 1,5 till 15 Är. Deltagarna rekryterades inom författarens omgivning samt pÄ ett företag.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Polismyndigheten har under mÄnga Är haft problem med hög personalomsÀttning pÄ landsbygden i Norrbotten. Polisaspiranterna blir efter sin aspiranttjÀnstgöring placerade pÄ mindre orter, men mÄnga vÀljer att söka sig dÀrifrÄn. Vi har valt att presentera nÄgra teorier vilka behandlar arbetstillfredsstÀllelse, men Àven berört icke arbetsrelaterade faktorer som livskvalitet. Med dessa teorier som grund har vi undersökt vad som kan leda till den höga personalomsÀttningen och om det finns nÄgra faktorer som Polismyndigheten som arbetsgivare kan pÄverka. Vi har i vÄr studie genomfört en enkÀtundersökning dÀr aspiranter och polisassistenter fÄtt besvara frÄgor betrÀffande arbetstillfredsstÀllelse och frÄgor som behandlar de icke arbetsrelaterade faktorer som kan pÄverka personalomsÀttningen.

Polismyndigheten har under mÄnga Är haft problem med hög personalomsÀttning pÄ landsbygden i Norrbotten. Polisaspiranterna blir efter sin aspiranttjÀnstgöring placerade pÄ mindre orter, men mÄnga vÀljer att söka sig dÀrifrÄn. Vi har valt att presentera nÄgra teorier vilka behandlar arbetstillfredsstÀllelse, men Àven berört icke arbetsrelaterade faktorer som livskvalitet. Med dessa teorier som grund har vi undersökt vad som kan leda till den höga personalomsÀttningen och om det finns nÄgra faktorer som Polismyndigheten som arbetsgivare kan pÄverka. Vi har i vÄr studie genomfört en enkÀtundersökning dÀr aspiranter och polisassistenter fÄtt besvara frÄgor betrÀffande arbetstillfredsstÀllelse och frÄgor som behandlar de icke arbetsrelaterade faktorer som kan pÄverka personalomsÀttningen. Undersökningen visar det frÀmst Àr de ickearbetsrelaterade faktorerna, vilka pÄverkar livssituationen, som leder till att polisaspiranterna/polisassistenterna vÀljer att byta arbetsort.

Introduktion: Sjuksköterskor arbetar idag ett stort antal övertidstimmar vilket har negativa konsekvenser för deras hĂ€lsa. Övertid ingĂ„r i en sjuksköterskas arbete om arbetsgivaren krĂ€ver det, vilket gör att de inte alltid kan tacka nej till övertidsarbete. Idag anvĂ€nder mĂ„nga arbetsgivare övertid som en sĂ€tt att lösa en underbemanning av sjuksköterskor, vilket inte bara ger konsekvenser för sjuksköterskors hĂ€lsa, utan i lĂ€ngden ocksĂ„ Ă€ventyrar patienters sĂ€kerhet. Syfte: Syftet Ă€r att granska pĂ„ vilket sĂ€tt övertid drabbar sjuksköterskors hĂ€lsa negativt och med det som bakgrund undersöka varför sjuksköterskor Ă€ndĂ„ vĂ€ljer att arbeta övertid. Metod: Metoden Ă€r en allmĂ€n litteraturöversikt gjord pĂ„ tio vetenskapliga artiklar som har analyserats utifrĂ„n Friberg (2012).

Studier har visat pÄ ett samband mellan försÀmrad arbetsprestation och konflikter som uppstÄr av att familjelivet inkrÀktar pÄ arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillÀmpa familjevÀnliga policies för att stötta sina anstÀllda i att balansera arbets- och familjesfÀren. I och med ökad konkurrens pÄ arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmÀrksammas allt mer. En förÀndrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utstrÀckning vÀljer att Àgna sina resurser Ät effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevÀnliga policies/karriÀrvÀgar och framtrÀdande identiteter pÄ studenters upplevda företagsattraktivitet.

Författare: Boine Svensson Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? Min undersökning har gÄtt ut pÄ att intervjua f.d. elever pÄ Brinellgymnasiets Industriprogram i NÀssjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mÄl med denna undersökning var att fÄ klarhet i om industriprogrammet ger de bÀsta förutsÀttningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, Àr anstÀllningsbara direkt efter gymnasial utbildning. Tidigare forskning visar bara pÄ vad företagen krÀver, socialt och tekniskt, och inte pÄ vad industriprogrammet lÀr ut. DÀrför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet. Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frÄgestÀllningar.

I dag har de flesta arbetstagare förvandlats till medarbetare, Ätminstone i teorin. Arbetsgivare söker numera "medarbetare" och kallar sina anstÀllda sÄ. Det lÄter trevligare - att "arbeta med", istÀllet för det mera passiva "att ta arbete".Allt fler företag och organisationer har uppmÀrksammat vikten av medarbetarskap, i syfte att utveckla ansvarstagande och förÀndringsförmÄga pÄ arbetsplatserna.Den hÀr uppsatsen Àr kvalitativ intervjustudie om hur anstÀllda i en matbutik uppfattar medarbetarskap. Syftet med studien Àr, att fÄ en djupare förstÄelse för hur de anstÀllda i den organisation vi har valt att studera, upplever medarbetarskap och hur detta pÄverkar deras personliga utveckling. Som en del i medarbetarskapskonceptet pÄvisas ocksÄ vikten av ledarskap, samt hur ett komplext begrepp som medarbetarskap upplevs av anstÀllda i en platt organisation dÀr alla strÀvar efter samma mÄl.Komplexitet av medarbetarskapet resulterar i att vi, i vÄr strÀvan att fÄ en djupare förstÄelse i den hÀr studien, tar upp olika aspekter som ledarskap, lÀrande och reflektion, som alla, enligt oss, spelar en viktigt roll i medarbetarskapet..

Det hÀr Àr ett examensarbete som utgÄr ifrÄn Anna Petrus (1886-1949). Syftet Àr att ta fram en artefakt som utgÄr ifrÄn Anna Petrus konstnÀrskap och mest kÀnda motiv "lejonet." Mitt mÄl Àr att ta fram en artefakt som jag, hon och hennes gamla arbetsgivare Svenskt Tenn stÄr bakom. Artefakten ska tydligt kunna hÀrledas till Anna Petrus konstnÀrskap och samtidigt vara nutida och inom ramarna för produktdesign.Examensarbetet har vuxit fram som ett resultat av min uppsats. Min uppsats har vuxit fram som ett resultat av min önskan om en djupare förstÄelse för Anna Petrus och hennes konstnÀrskap. Och min önskan om en djupare förstÄelse för Anna Petrus har vuxit fram som en metod för mig att kunna ta fram en artefakt som jag upplever att Anna Petrus stÄr bakom.Introspektion, informella intervjuer/besök, skisser och litteraturstudier har legat till grund för arbetet som har en postmodern grund och dÀr mitt förhÄllningssÀtt Àr introspektionistiskt-hermeneutiskt.I projektet har Anna Petrus och jag sjÀlv flÀtats samman, PETRUS har konstruerats.

Att vara första linjens chef inom vÀfÀrdstjÀnstesektorn förutsÀtter förmÄgan att kunna hantera organisatoriska pÄfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext Àr ett verktyg som  innebÀr hjÀlp för lÀrande, utveckling och förÀndring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förÀndrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgÄngspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer frÄn privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgÄngspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lÀrande ? legitimt perifert lÀrande.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nytillsatta förstalinjes chefers upplevelser i en nyskapad tjÀnst, som benÀmns funktionschef, med 50 procent arbete i produktionen och 50 procent chefsuppgifter. Cheferna har tilltrÀtt tjÀnsten internt och har ingen erfarenhet av ledarskap sen tidigare. Uppsatsen bygger pÄ nio intervjuer och materialet analyserades genom en grundlÀggande kvalitativ metod. Resultatet visar att funktionscheferna upplever det positivt att ha blivit internt tillsatt till tjÀnsten dÄ de har en större förstÄelse för myndigheten och arbetsuppgifterna samt en kÀnnedom om sina medarbetare. Funktionscheferna upplever att en tjÀnst med tvÄ befattningar, arbete i produktionen och chefsuppgifter, Àr positivt för egen utveckling och gynnar arbetsgruppen och myndigheten.