Time care Àr ett datorbaserat schemalÀggningsprogram som tar hÀnsyn till bÄde arbetsgivare och de anstÀlldas individuella önskemÄl angÄende arbetstider. UtgÄende frÄn den ram verksamhetens bemanningsbehov utgör registerar personalen in individella önskemÄl om arbetstider inför en given schemaperiod. Det Àr ocksÄ möjligt att lÀgga veto för tider dÄ man av olika orsaker inte kan eller önskar arbeta. Detta gör att varje arbetstagare fÄr en möjlighet att utforma sitt personliga schema för den angivna tidsperioden. Fokus pÄ denna uppsats kommer att ligga pÄ vad denna organisationsförÀndring (TimeCare) medför pÄ personal och arbetsgivare i frÄga om flexibilitet och effektivitet.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Sociala medier har fÄtt en allt större roll i det svenska samhÀllet och anvÀndarantalet ökar stÀndigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lÀttillgÀnglig genom exempelvis smarta telefoner har sÀttet som kommunikation idag sker pÄ fÄtt nya dimensioner. Privatlivet har sÄledes börjat gÄ in i arbetslivet och tvÀrtom, vilket har lett till att grÀnsen blivit otydlig och svÄrdefinierad. Vad arbetstagare fÄr uttrycka i sociala medier Àr omdiskuterat och Äsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer gÄr isÀr. Den grundlÀggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskrÀnks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och Àven rÀtten att kritisera arbetsgivaren begrÀnsas.

Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i vÀstvÀrlden Àr arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer pÄ arbetet samt i arbetsmiljön och Àr ett skadligt tillstÄnd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer Àr svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla ÄtgÀrder som krÀvs för att förebygga fysisk sÄvÀl som psykisk ohÀlsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vÀgleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande ÄtgÀrder som vilar pÄ en vetenskapligt beprövad grund.

Syftet med undersökningen Àr att se hur arbetsförmedlare i Norrbotten upplever invandrarnas situation pÄ arbetsmarknaden, samt hur de upplever att arbetsgivarna bemöter invandrarna vid rekryteringen. Kvalitativ metod har anvÀnts och arbetsförmedlare runt om i lÀnet har intervjuats. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr olika begrepp samt in- och ut-grupp och dekvalificeringsteorin. Undersökningen visar pÄ att fördomar och diskriminering förekommer, men att det mest handlar om rÀdsla och okunskap hos arbetsgivare. SprÄket ansÄgs som det allra viktigaste verktyget för att ta sig in pÄ arbetsmarknaden.

Syftet med föreliggande undersökning Àr dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar Àven undersökningen till att fÄ kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen Àr dÀrför bÄde kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkÀter. Resultaten frÄn undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig frÄn konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssÀkra i ett tidigt stadie. De arbetar bÄde internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare.

Denna magisteruppsats undersöker vilka attityder, vÀrderingar och beteenden som arbetsgivare och yrkesarbetare i den svenska byggbranschen har dÄ det gÀller anvÀndningen av personlig skyddsutrustning..

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

TidsbegrÀnsade anstÀllningsformer inom vÄrden har ökat i dagens samhÀlle. Den typen av anstÀllning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anstÀllningsvillkor och skapar dÀrmed svÄra arbetssituationer för mÄnga. Arbetstagare som behöver hjÀlp och stöd i sÄdana svÄra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning frÀmst kring arbetsförhÄllanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegrÀnsad anstÀllning samt fackets roll som handledare för medlemmar, dÀremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bÀttre förutsÀttningar för den anstÀllde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bÀttre förutsÀttningar för tidsbegrÀnsade anstÀllda.

Psykiskt vÀlbefinnande pÄ arbetsplats kan kÀnnetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anstÀllda och en arbetsgivare som förebygger hÀlsa ochsÀkerhet genom att vidtar nödvÀndiga ÄtgÀrder. Brist pÄ socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress Àr nÄgra faktorer som kan leda till psykisk ohÀlsa pÄ enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anstÀlldas psykiska vÀlbefinnande pÄarbetsplatser med fokus pÄ gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande ÄtgÀrder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras pÄ enenkÀtstudie med 97 deltagare i olika Äldrar. UtifrÄn enkÀterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhÄllande till psykiskt vÀlbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande ÄtgÀrden kring psykisk ohÀlsainom varje yrkeskategori.

I och med att tid spenderad pÄ arbetsplatsen verkar fortsÀtta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benÀmns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans Àr att arbetssfÀren Àr för dominerande och lÀmnar kvar för lite tid till övriga sfÀrer. DÀrför har syftet i denna uppsats varit att öka förstÄelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda pÄ vad de har för instÀllning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda pÄ deras instÀllning Àven ta reda pÄ vilka olika sÀtt arbetsgivare arbetar med work-life balance pÄ och vilka nyttor de sÄg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör Àmnet work-life balance utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv.

Apples datorer med operativsystemet OS X blir allt vanligare pa? arbetsplatserna. Fo?r att fo?retagets IT-avdelning ska kunna uppra?ttha?lla en stabil och sa?ker miljo? stra?var man efter att standardisera system och ha?rdvara. Verkligheten sta?mmer inte alltid o?verens med IT-avdelningens stra?van och ansta?llda vill i o?kande grad anva?nda sig av produkter de valt sja?lva.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.

MÄnga skogsföretag Àr dÄliga pÄ att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de skogsjobb som finns Àr okÀnda för mÄnga ungdomar, vilket leder till ett dÄligt intresse och svÄrigheter att rekrytera till skogliga utbildningar. Huvudsyftet med detta arbete Àr att belysa hur gymnasieungdomar ser pÄ svenskt skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet Àr Àven att beskriva gemensamma nÀmnare för de ungdomar som kan tÀnka sig en skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch. Vi har gjort en fallstudie med en enkÀtundersökning i bÄde GÀvleborgs och VÀsterbottens lÀn dÀr en totalundersökning i en klass pÄ fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhÀllsvetenskapliga programmet för respektive lÀn gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet Àr enbart representerade i GÀvleborgs lÀn.