Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med några elever i årskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning är, några menar att det är mobbning när flera elever slår eller säger fula ord, andra menar att det är mobbning om någon går ensam på skolgården. Resultatet visar också att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de är tuffa eller coola..

Arbetet behandlar mobbningsproblematiken ur ett allmänt perspektiv samt ur ett elevperspektiv. Syftet med arbetet är att belysa mobbning samt undersöka hur elever ser på problemet. Vidare undersöks även elevers syn på sitt respektive lärares ansvar för att förhindra mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning utifrån intervjuer med elever i årskurs åtta på en högstadieskola i nordvästra Skåne. Resultaten som undersökningen ledde till var att det finns vissa brister i elevers kunskaper angående mobbning samt att de inte uppfattar elevansvaret som reellt även om de är medvetna om att de har ett ansvar att förhindra mobbning.

Efter många diskussioner kring ämnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trädde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och på så sätt få en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan använda sig av i det förebyggande arbetet.I vår litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kännetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges även förslag på förebyggande åtgärder.För att undersöka vår fråga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i årskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utsträckning och på varierande sätt..

Mobbning är idag ett begrepp som alla i samhället tar på stort allvar. Mobbning som företeelsehar funnits länge även om själva begreppet är relativt nytt. Det finns även inskrivit i svenska skolans läroplan att all personal på skolan ska arbete för att motverka trakasserier och konfliktsituationer. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap blivande lärare har om begreppet mobbning. Vidare är syftet att undersöka hur de under sin utbildning förbereds på att hantera mobbning.

Syftet med detta arbete var att studera begreppet mobbning. Vad är mobbning? Hur arbetar skolorna inom Piteå kommun för att förebygga mobbning och hur hanterar de den mobbning som eventuellt uppstår? Vad har elever och personal vid dessa skolor för åsikter om mobbning? För att få svar på mina frågeställningar har jag genomfört en enkätundersökning och fyra stycken intervjuer. Resultatet visar att både elevernas och skolpersonalens definitioner överensstämmer med de definitioner som jag har redovisat för i teorin. Båda skolorna har ett antimobbningsteam som jobbar aktivt med det förebyggande arbetet.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Mobbning kan leda till långvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lärare kan bedöma mobbning olika beroende på mobbningsform. Hur individen bedömer situationer är beroende av en mängd kognitiva processer och synen på vad som är mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes på 268 högstadieelever och 70 lärare. En enkät beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning.

Syftet med vårt examensarbete är att få kunskap om hur mobbning yttrar sig, för att kunna förhindra, förebygga och hantera det. Vi vill ge läsaren en möjlighet att få upp ögonen för problematiken kring mobbning och vilka följder den kan ge. I vår litteraturdel redogör vi för tryggheten hos individen och i gruppen, hur viktig kommunikationen mellan hemmet och skolan är, hur man på olika sätt kan förebygga mobbning samt hur man ser att barn mobbar eller blir mobbade och vilka följder det kan leda till. I den empiriska delen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka en förskola och en skolas arbete med och mot mobbning. Resultatet av dessa intervjuer samt en analys med likheter och skillnader mellan verksamheterna, redovisas i denna del.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på orsaker till varför mobbning uppstår samt att se vad man kan göra för att förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Jag har också tittat på vilka metoder som finns för att bekämpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske så har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utsträckning skolan arbetar efter någon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgången. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker.

Syftet med min undersökning var att undersöka om man med hjälp av vänskapsövningar kunde förebygga mobbning. Undersökningen pågick under sju veckor i en årskurs ett på en mindre skola. Klassen bestod av elva elever i åldern sex till sju år. Under min sju veckor långa praktik genomförde jag de olika vänskapsövningarna under sammanlagt fyra veckor. För att få svar på mitt syfte tog jag två enkäter till min hjälp.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande på de anställdas välbefinnande och arbetsglädje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillräcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning på arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frågeställningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig på arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

Vuxenmobbning är ett allvarligt problem på många arbetsplatser. Mot bakgrund av att fenomenet är ett av de största psykosociala arbetsmiljöproblem som vi står inför idag, bör det uppmärksammas. Syftet med studien är att titta på relationen mellan mobbning, makt och organisationsstatus inom vården. Fokus ligger på mobbningens förekomst, toleransen gentemot fenomenet och dess konsekvenser. Frågeställningarna besvarades via en enkätstudie som genomfördes av 133 verksamma sjuksköterskor i Västra Götalands län.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan få utlopp både i hemmet och i skolan, både via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, så kallad nätmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkäter i två årskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, även om många också stött på nätmobbning. Vi har även sett att de redan vid ung ålder stött på både mobbning och kränkningar både i det verkliga livet och online. .

Syftet med min studie är att få och skapa förståelse för dels barns uppfattningar om mobbning som företeelse och dels barns åsikter om hur mobbning kan förebyggas i skolverksamheten. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där sex barn i åldrarna 7-11 år från två olika skolor har medverkat i intervjuer. De teorier och den forskning som lyfts fram i bakgrunden är både de individualpsykologiska och de sociokulturella perspektiven. Resultatet i studien visar på att begreppet mobbning är komplext på så sätt att majoriteten av eleverna menar att kränkningar och mobbning inte särskiljs från varandra. Resultatet pekar också mot att vem som helst kan bli mobbad men inte alla kan bli en som börjar mobba.

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhällets gemensamma värderingar och använda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra människors egenvärde. Mobbning och kränkningar är dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning används inte längre i juridisk mening utan har ersatts av kränkande behandling, vardagligt används dock ofta begreppen som två från varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare.