Projektets utgångspunkt är ett nytt konstmuseum i Uppsala, i området bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgått ett ansiktslyft.Museets långsmala karaktär har hämtats från det intilliggande godsmagasinet och från tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt stråk öppnats, för att ge möjlighet åt fotgängare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse på platsen.Genom fönstren i passagen kan förbipasserande få en skymt av vad som händer inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmänheten.Museets fasad är inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster längs hela fasaden, som i sin tur är täckta av skärmar tillverkade av sträckmetall. Ljuset tillåts komma in i byggnaden samtidigt som sträckmetallen täcker fasaden och bevarar något av museets hemligheter för förbipasserande.Museets inre väggar består av massiva betongskivor, placerade i ett rutnät som fått sin riktning av passagen genom huset.

Detta examensarbete behandlar ämnet tvåspråkighet huvudsakligen utifrån några elevers erfarenheter och perspektiv. Vad möter de för svårigheter i behärskningen av sitt hemspråk? Vad har de för mål med sin språkanvändning? Hur står detta i relation till skolans mål? Teorier om språk och tänkande, delvis i ett tvåspråkighetsperpektiv, samt studier av tvåspråkighetens ramar i svensk skola har legat till grund för min analys av de svar som eleverna, deras mödrar och två svensklärare givit mig under mina kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att det finns en klyfta mellan elevernas tvåspråkiga verklighet och de yttre omständigheter som skolan ställer sina elever inför i form av stöd för tvåspråkigheten men även när det gäller förståelse för hemspråkets svårigheter, plats och roll i elevernas liv. Detta leder mig till slutsatsen att om de pedagogiskt ansvariga på alla nivåer på allvar ska jobba utifrån idén att ett rikt och varierat hemspråk är värdefullt i vårt samhälle, då måste mer resurser tillsättas och förståelsen för olika språkgruppers specifika villkor måste öka.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska våren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vändning när våldet från regimsidan eskalerade och konflikten benämndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militär intervention där Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmärksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande två månaderna. Antagligen var frågan om läget i Libyen och svensk insats något som många upplevde som viktig och intressant, och hade en åsikt om. Massmedia är en viktig faktor till vad allmänheten har åsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna är: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att påverka allmänheten till att se Libyen som en prioriterad fråga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen.

Syftet med föreliggande undersökning är att ta reda på huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska, med arabiska som modersmål, uppfattar framtid som något som metaforiskt sett ligger framför eller bakom talaren. Genom en experimentell ansats och kvantitativ analys mättes tidskognitionen hos 45 deltagare som fick utföra ett experiment och fylla i en tidsfokusenkät, båda utformade av de la Fuente et al. (2014). Desutom kompletterades empirin med en språklig bakgrundsenkät. Uppsatsens hypotes säger att erfarenheten med svenska som andraspråk i någon mån påverkar individens tidskognition, där vistelsetid i Sverige och användningsfrekvens av svenska torde ha störst betydelse.

AbstractTitle:?It?s time to break the rules?, Female writing in a post revolutionary Egypt Year: 2013Author: Teresa Egfors GergesKeywords: the modern Arabic short story, Egyptian female writers, the Egyptian revolution, romanticism, realism, modernism, Modern Standard Arabic, Cairo Arabic.The purpose of this essay is to analyze four stories, written by Egyptian women and published after the Egyptian revolution, namely; A?wal mimm? yanbagh? and Qi??a shatwiyya by Hanan Elbadawi and Bint r?gil and Sam?ra ?-?ar?b?sh? by Shaimaa Elmaria. The stories of the essay are analyzed by the questions:? What are the themes? ? What kind of language and style is it? ? What are the messages?The essay is based on a comparing analyze, the stories are especially analyzed by Sabry Hafez? theories about the modern Arabic short story. Interviews with the two writers have been made.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige.

Den 14 maj 1948 proklameras i Tel Aviv den judiska staten Israel. En nästan 2000-årig diaspora för det judiska folket har därmed nått sitt slut. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsrapporteringen kring den judiska statens utropande såg ut i tre svenska dagstidningar: DN, Arbetet och Norrskensflamman. Dessa tidningar representerar hela den politiska, ideologiska skalan vid den aktuella tidpunkten. Den grundläggande frågeställningen kring vilken uppsatsen handlar lyder: Hur mottogs och förmedlades nyheten/beskedet om Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman? Med hjälp av en metod som jag valt att kalla för kvalitativ ståndpunktsanalys analyseras pressmaterialet som omfattar perioden april-juni 1948.

Sedan början av 1980- talet har Förenade Arabemiraten (FAE) vuxit till att bli en av världens i särklass rikaste ?gäststater?. Av statens befolkning på fyra miljoner invånare består cirka 80 procent av gästmedborgare. Detta betyder att endast 20 resterande procenten fullgörs av ursprungsbefolkningen. FAE är en muslimsk stat vilket innebär att de tillämpar den islamiska lagen, Sharialagen som är direkt hämtad ur Koranen.

The purpose of this study is to the increase knowledge and understanding of the meeting between children with Arabian as native language and a Swedish school library. The study is made as a qualitative investigation built on interviews with eight-year-olds and eleven-year-olds. Only the childrens needs and views are considered. The study is centred on twelve key issues and aims to document the childrens thoughts and views of reading as well as their reading habits and their use of the school library. Through the childrens own words their evaluation of reading and literature, their abilities to assimilate the text and their de facto use of the books can be known.

I denna uppsats redogörs för en undersökning av åtta informanter, som inte har svenska som modersmål och deras syn på 20 svenska ordspråk. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om innehållet i några svenska ordspråk finns i ett antal utomeuropeiska språk. Ett delsyfte är att undersöka om användare av dessa språk känner till ordspråkens svenska form. Ett annat delsyfte är att undersöka attityden till ordspråken. Själva undersökningen har genomförts med intervjumetoden utifrån fasta frågor i ett frågeformulär.

Den här studiens syfte är att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bär spår av eurocentrism, alltså idén att så kallade västerländska normer är bättre än andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar även stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstår även som trovärdigt att dramaturgiska grepp förstärker behoven av dessa förenklingar. Under året förändrades tonläget i reportagen.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen.

The aim of this paper is to study in which contexts Muslims and Islam are represented in newspaper- articles in the Swedish press. The research questions are formulated as follow: In what contexts are Muslims and Islam represented in Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013 ?Does the newspaper-articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter reflect open or closed attitudes about Islam?  My material compromises twenty-five newspaper- articles from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013. The material became a subject for qualitative content analysis. This resulted in four categories, the categories were formed from the content of the newspaper-articles. The categories are: (1) Violence / Terrorism, (2) Extremist / Fundamentalist, (3) Islamic god´s state / government / Islamism and (4) Others.