SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion.

Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratursom blivit översatt till arabiska. Någon sådan bibliografi finns inte sedan tidigare och istudien motiveras behovet av bibliografin med bristerna i de befintliga databasernassökresultat med avseende på svensk litteratur översatt till arabiska samt svårigheterna förvarje forskare som vill använda dem. Därefter följer en översiktlig kvantitativ analys avtitlarna i bibliografin med fokus på var, när och hur titlarna översatts samt trender ochtendenser vad gäller genrer, författare, förlag, översättare och utgivning. En bibliografisom denna som presenteras i studien är helt oumbärlig för varje forskare som vill studeravad som översatts för att kunna utföra vidare och mer djupgående analyser i ämnet..

Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn.

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

Denna studie undersöker om dold språkförståelse i ett andraspråk kan synliggöras vid återberättande på förstaspråket. Det kan vara svårt att skilja språkutvecklingen hos barn med typisk språkutveckling med svenska som andraspråk från språkutvecklingen hos flerspråkiga språkstörda barn om man testar dem på andraspråket. Därför behövs det referensdata för normalspråkiga barn. Sexton barn i femårsåldern med normal språkutveckling, åtta enspråkiga barn med svenska som första språk och åtta flerspråkiga barn med arabiska som första språk och svenska som andraspråk, testades med Buss-sagan (Buss Story Test, BST) och TROG (Test for Reception of Grammar). De flerspråkiga barnen fick sagan uppläst på svenska och återberättade först på svenska och sedan på arabiska.

Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmålsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar två undersökningar som ger en bild av det granskade området. Den första delen av undersökningen består av intervjuer med modersmålslärare, medan den andra delen är en enkätundersökning som genomfördes med elever i åk 6 och elever från åk 8 på högstadiet. Hela studien utfördes på en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmålslärarens roll inom modersmålsundervisning.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga åldern. Detta examensarbete fokuserar på barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lärarna använder sig av barnlitteratur och hur litteraturen används i förskolan och skolan. Våra frågeställningar är: Hur väcker pedagoger barns intresse för att läsa? Hur säger pedagoger att de använder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som använts för att besvara frågeställningar har varit intervjuer med lärare och frågor i form av enkäter för barn/elever på två olika skolor.

Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger är att vi anser att barnlitteratur är ett intressant hjälpmedel i vår yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört där det framkom att läsning inte är så prioriterad i verksamheten som pedagogerna själva trodde, väcktes vår nyfikenhet över att försöka ta reda på vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och på vilket sätt har läsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att få ett så brett underlag som möjligt valde vi därefter att göra en kvantitativ enkät undersökning på några förskolor i Växjö.Genom litteraturstudier har vi fått kunskap om att när barn tidigt får möjlighet att umgås med böcker tillsammans med vuxna, läsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att både barnets språk, ordförråd, begrepp och sociala träning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andraspråk och språksvaga barn har stor glädje och nytta av.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan tillvaratar barnlitteratur för att främja barns läsutveckling. Forskning om barns läsutveckling, samt pedagogers medvetna val i användning av barnlitteratur och läsning presenteras i uppsatsen. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger, varav hälften arbetar inom Reggio Emilia. Resultatet visar att pedagogerna använder biblioteket som bokkälla samt att flertalet önskar mer läsning i hemmet. Samtliga pedagoger anger liknande platser och tidpunkter för läsning av barnlitteratur.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser på barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollärare använder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden är kvalitativ och vi har utfört intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att barnlitteratur sällan används som pedagogiskt verktyg men används däremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller när barnen själva ber om att få en bok uppläst för sig. Slutsatsen är att det finns många aspekter som spelar roll vid en högläsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmågor. De frågeställningar som studien utgår från är vilka insikter, vilket syfte och på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta används kvalitativa intervjuer som metod där sex verksamma förskollärare med varierad ålder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar på att förskollärarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmågor. Trots denna insikt visar resultatet på att barnlitteratur med fokus på socioemotionell utveckling inte är prioriterad utan används i samband med händelser som uppstår i barngruppen.

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlägga föräldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att läsning av sådan litteratur främjar barns identitetsskapande. Studien bygger på en enkätundersökning med 57 svarande från en Facebook-grupp för föräldrar. Enkäten riktade sig till föräldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 åren. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan föräldrarnas utbildningsgrad och läsandet av både barnlitteratur i allmänhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. På vår väg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de föräldrar som deltagit i vår studie får möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig får möta en sådan litteratur.

Det här är en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen under år 2011. Vår utgångspunkt är de tolv klassiska nyhetsvärderingsteorierna, med tyngd på geografisk, kulturell och ekonomisk närhet.Uppsatsen syfte är att få bättre kännedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen från de tre länderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker två veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen.Vi har gjort en kvantitativ undersökning, när rapporteringen av upproren började, hur den såg ut och vilka källor man valde att lyfta fram. Vi valde också att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållandena för de svenska utrikesreportrarna.