Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om studenters användning av Youtube och Wikipedia och vilka faktorer som påverkar hur de brukar dem. Detta för att dessa tjänster nästan helt ersatt äldre media som TV och uppslagsverk för många studenter.Eftersom det är studenternas användningsområde som är av intresse har följande fem forskare valts ut som teoretisk grund: McQuails teorier om nya media och massmedia samt Djicks forskning om användare och hur de påverkar innehållet inom UGC-tjänster. Jarice Hansons socioekonomiska undersökning om mobiltelefoner och hur internet inverkar på det dagliga livet och John Palfreys forskning kring Digital Natives. Därtill, för att förstå skillnader mellan tidigare generationer och nuvarande som växer upp med UGC-tjänster, är även David Buckinghams forskning kring identitet på internet en del av denna uppsats. Genom att använda fokusgruppsintervjuer som en kvalitativ metod har elva studenter uppdelade på två grupper intervjuats.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009? Andra relevanta underfrågor har varit: Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder.

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta är lättillgängliga på Internet. Hur stort detta problem är och för vem, är det nog ingen som riktigt kan förstå eller svara på. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information får en allt större spridning och efterfrågan bland konsumenter. Detta genom att framställa bättre och bättre kopieringsskydd och genom att arbeta för skärpt lagstiftning kring upphovsmannarätt för digitalt baserade produkter.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från det postmoderna perspektivet som i denna studie innebär att det ställs höga krav på den pedagogiska processen. Det vill säga att utforma en lärandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begränsas av könsstereotypa normer. Detta innebär att miljöns utformning samt förskollärarens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lärandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan också identitet.

Uppsatsen jämför förutsättningar som råder för övergång till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. Frågeställningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsättningar som måste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsättningar för lika rösträtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmän rösträtt har införts och regeringen har valts utifrån grundlagen.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008Författare: Susanne Arve och Mikael HolmströmHandledare: Elin FunckTitel: Försvarbar och balanserad styrning av MarinbasenBakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Managementpåverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter ärpåverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningenvittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningenav Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia.Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändradeinriktning har ställt stora krav på den interna styrningen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått iFörsvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som ärspårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Viundersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg förMarinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten,Marinbasen.

Denna studie har sökt svar på vad eleverna i årskurs fyra har för kunskap, förståelse och tankar kring vit käpp. Studien ville också söka svar på om eleverna fick någon information om detta ämne ute i skolorna. För att finna svar på dessa frågor gjordes strukturerade telefonintervjuer av 14 rektorer, enkätundersökning i fyra klasser i årskurs fyra och fyra fokusgruppsintervjuer. Studien har använt sig av både ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt. Teoretiska grunder såsom sociala representationer, hermeneutik och fenomenologi har funnits i bakgrunden under studiens gång. Resultaten av telefonintervjuerna visar på att det inte finns någon gemensam strategi i de utfrågade skolorna, ifall någon undervisning om olika synnedsättningar och den vita käppen förekommer.

Dokumentärfilmens villkor och form har förändrats under åren. I det ökande bildflödet från TV och andra media har publiken vant sig att se dokumentära uttryck med allt från övervakningskameror och amatörfilm till elaborerade rekonstruktioner med skådespelare. Möjligheten att datormanipulera bilder gör att relevant källkritik blir allt svårare och den centrala frågan om en viss dokumentär har något alls att berätta om verkligheten kan bli obesvarad. Gränsen mellan dokumentär och fiktion är oklar.Inför en dokumentär som använder material från många olika källor kan man fråga sig vilken av alla dess upphovsmän som svarar för den samlade, subjektiva sanning som filmen vill visa. Det är lätt att känna sig tveksam inför en dokumentärfilm, vilken per definition ju utger sig för att säga åtminstone något om verkligheten, när informationen som ges förefaller ofullständig eller fabricerad.

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut.

Hösten 2004 diskuterades Vänsterpartiets förhållande till kommunismen flitigt i medierna. En utlösande händelse var två reportage om Vänsterpartiet som Sveriges Televisions samhällsprogram Uppdrag granskning gjorde. Reportagen och de följande händelserna väckte stor uppmärksamhet i medierna.Vår undersökning är en fallstudie om agenda-setting. Genom att belysa och förklara agenda-setting för politiska ämnen blir mediernas roll i den politiska processen tydligare. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att det är tydligt för medborgarna vem som påverkar politiken och varför.Vi har undersökt bakgrunden och motiven till, genomförandet av och efterspelet till Uppdrag gransknings reportage.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet.Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden.För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.

Sportsidorna i en lokal dagstidning betyder mycket för läsaren och är en viktig informationskälla. Vid genomförande av läsarundersökningar brukar sporten hamna högt upp bland de mest lästa inom olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg (1992) har sport och idrott blivit en ansenlig samhällsfaktor. Allt fler utövar flera idrotter och en stor del av den information som vi får om vad som händer inom sporten förmedlas genom media (Östberg 1992:2). Sport är en sysselsättning som påverkar människors tankevärld, både ur ett generellt och globalt perspektiv.