The purpose was to create differentiation concepts due to the upcoming deregulation of the Swedish pharmacy monopoly. Apart from the theory, the study is based on interviews with pharmacy customers and experiences from former pharmacy market deregulations in some of the other Scandinavian countries. The result shows that a differentiation concept that could work in a shorter perspective is a low service quality but with lower prices and a unique location. In a longer perspective it seems like the concept should change to a more service orientated differentiation concept with a variation of high quality services to gain competitive advantage..

Den 1 november 2009 infördes en ny lag med bestämmelser som säger att det är tillåtet att bedriva detaljhandel utanför öppenvårdsapotek med nikotinläkemedel och vissa andra receptfria läkemedel. Under 2010, som var det första hela året då receptfria läkemedel fick säljas utanför apotek, uppgick den totala försäljningen av dessa till ungefär 614 miljoner kronor. Det motsvarade ungefär 15 % av den totala försäljningen av receptfria läkemedel för egenvård. De läkemedel som säljs mest utanför apotek är smärtstillande läkemedel, nässprayer mot förkylningsnästäppa och nikotinläkemedel.      Att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln påverkar sannolikt apotekens omsättning. Hur mycket detta påverkat är dock svårt att säga, då även avregleringen av Apoteksmarknaden skett inom samma tidsperiod.

Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på Apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv.Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer.Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80?20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafterResultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen.

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillväxten och kostnadseffektiviteten vilket främjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, så som inrikesflyg-, el-,järnvägs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestämde den svenskaregeringen att även avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli år 2009 råder detkonkurrens på Apoteksmarknaden. På en marknad i konkurrens måste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie äratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har påverkats dåorganisationen har gått från en monopolsituation till konkurrens..

Syftet med vår uppsats är att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att påverka den svenska Apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer på den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. Vår uppsats avser även att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behålla sin starka ställning på marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att närmare studera faktorerna; tillgänglighet, pris och service.Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har värdefull information samlats in från våra respondenter.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sätter press på företagen att särskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det råder fortfarande restriktioner på Apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sätta egna priser på receptbelagda läkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsättning. Marknaden karaktäriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvårar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhåller ofta en bättre lönsamhet och varumärket har en stor betydelse i hur företag kan utmärka sig.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska Apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus.

Följande är en personalvetenskaplig studie av hur arbetet på apotek förändras i och medavregleringen av den svenska Apoteksmarknaden. Syftet med uppsatsen är att belysa hurprofessioner kan påverkas av att verka på en konkurrensutsatt marknad, genom att beskrivahur farmaceuternas roll på apoteken förändras till följd av avregleringen. Uppsatsen avgränsastill att studera hur detta tar sig uttryck inom ett privat apoteksföretag. För att uppnå syftetanvändes följande forskningsfrågor: ?Vilken typ av arbetsuppgifter och kompetens ingår ifarmaceuternas roll och hur avgränsas denna mot andra yrkesgrupper på apoteken??, ?Hur serförhållandet ut mellan kund och farmaceut?? samt ?Hur kontrolleras och utvärderasfarmaceuternas arbete??.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det är en strategisk fråga för apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer på den svenska Apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter från respektive apotekskedja för att komplettera material till studien bestående av sekundärdata. Studien har visat på att det har betydelse om apoteket i fråga är statligt ägt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten på vissa skillnader dem emellan.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

I november 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet för vissa receptfria smärtstillande läkemedel. Syftet med avregleringen var att skapa ökad konsumentnytta genom konkurrens. Potentiella fördelar var en effektivare apoteksmarknad med ökad tillgänglighet, bättre service och ett ökat produktutbud. Konsumtionen hos de aktiva substanserna paracetamol, ibuprofen och acetylsalicylsyra undersöks i denna studie. Eventuella konsumtionsförändringar i samband med reformen diskuteras utifrån resultat av ett Chow test.

Ma?nga forskare konstaterar att den lojala kunden a?r den ba?sta kunden. Fo?r fo?retag idag a?r det da?rmed viktigt att identifiera vad det a?r som skapar lojalitet hos kunderna. Lojalitetsbegreppet a?r ma?ngsidigt, och sa?rskiljs ofta genom konstaterandet att det a?r en skillnad pa? att agera och ka?nna sig lojal.

The Swedish pharmacy market will be re-regulated in July 2009 which will present private actors with an opportunity to enter the market. Several risks and uncertainties are associated with such an entry. The purpose of this thesis is to increase the understanding of identification and management of risks and uncertainties associated with entering the Swedish pharmacy market. We also intend to investigate similarities and differences in risk identification and risk management as well as create an understanding of the underlying reasons for these similarities and differences. Three companies interested in entering the market have been interviewed and the interviews were conducted with an open approach to avoid influencing the companies? answers.

I och med omregleringen på den svenska Apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Uppsatsens syfte är identifiera och analysera de förväntningar som medarbetare och chef har på varandra inom den avreglerade Apoteksmarknaden och se hur väl dessa förväntningar överensstämmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger på tre intervjuer, med två medarbetare och en chef, på ett mindre apotek i stockholmsområdet. Resultatet visar att förväntningarna, på rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstämmer väl och även viljan att nå en ömsesidig förståelse mellan parterna är god. Potentiella problem kan uppstå i de områden där båda parterna visserligen har förståelse för varandras förväntningar, men inte äger möjligeheten att uppfylla dem.