Arbetet undersöker kompositoriska verktyg till hjÀlp för olika sceners kÀnslolÀgen i en musikdramatisk komposition. Med fokus pÄ hjÀlpmedel som t. ex. tessitura, kontrast, tempo och rytmik följer vi kompositörens skaparprocess frÄn libretto till den fÀrdiga förestÀllningen.I slutdiskussionen reflekterar kompositören över resultatet i undersökningen; vilka fördelar respektive nackdelar ett inledande planlÀggande kan ha för det skapande resultatet.Musikalen "Det var en annan gÄng..." framfördes fem gÄnger under tiden 7?9 februari, 2013.

Syftet med detta examensarbete Àr att normkritiskt granska ett av de vanligaste lÀromaterial som anvÀnds i sex- och samlevnadsundervisning pÄ högstadiet, Sex & sÄnt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhÄller sig till den mÄngfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger pÄ en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kÀrlek och sex. För att synliggöra hur normer och vÀrderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val anvÀnds analysredskap frÄn den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet frÄn den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, sprÄkhandlingar, satskonstruktioner och ordval pÄ olika sÀtt bidrar till att bÄde bryta och upprÀtthÄlla begrÀnsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien Àr att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhÄllningssÀtt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

Bakgrund: En av de största och snabbast vÀxande invandrargrupperna i Sverige Àr den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvÄrden uppstÄr transkulturella möten mellan somaliska patienter och vÄrdgivare som mÄnga gÄnger prÀglas av missförstÄnd och negativa vÄrderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framtrÀtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvÄrdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid Àr applicerbara pÄ den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvÄrden. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design.

In this essay different aspects of the motif of the criminal have been traced in Lotta Lotass?s Min röst ska nu komma frÄn en annan plats i rummet and Vladimir Nabokov?s Lolita. By seeking its representation in the texts, the intention was to show how themes, stylistic patterns and narrative functions interrelate in the construction of the motif. The perpetrator?s position within the narrative structure and its consequences have also been assessed.By discussing the meta-fictive aspects of the novels I stressed the importance of the reader?s function, arguing the reader?s participation in the construction of the motif..

Marknaden ser inte likadan ut idag som den gjorde fo?rr. Kunden vill inte la?ngre la?ta sig styras utan har ista?llet, i allt sto?rre utstra?ckning, sja?lv bo?rjat styra. Detta la?gger allt sto?rre vikt vid ma?lgruppen.

Recept upptĂ€cktes redan pĂ„ 1600-talet fast i en annan skepnad Ă€n i dag, nuförtiden Ă€r recepten kortfattade och uppstrukturerade, det utnyttjar kallskĂ€nkor genom att utveckla en kod, de ser ingredienserna fort. KallskĂ€nksyrket har funnits sedan 1900-talet men inte med samma innebörd och arbetsuppgifter. I arbetet finns en beskrivning av atmosfĂ€ren i köket, personalens uppdelning och utbildningens kursplan.Syftet med studien var att utforska om kallskĂ€nkor arbetar med recept under matlagningen. Forskningsmetoden grundades pĂ„ kvalitativa intervjuer. Arbetet bygger pĂ„ mitt intresse för recept som blev starten för utformningen av den kvalitativa intervjuguiden som anvĂ€ndes.Överlag skiftar anvĂ€ndningen av recept, en del anvĂ€nder kokböcker medan andra förvarar grundrecepten i huvudet.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet Ă€r aktuellt i vĂ„rt mĂ„ngkulturella samhĂ€lle. Forskningsstrategin tar utgĂ„ngspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna anvĂ€nder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

Denna uppsats söker utröna gÀllande svensk rÀtt avseende möjligheten att nyttja upphovsrÀttsskyddat material utan upphovsmannens samtycke, sÄ kallade upphovsrÀttsinskrÀnkningar. Denna typ av bestÀmmelser har sin grund i artikel 9(2) Bernkonventionen och har sedermera utvecklats genom diverse andra internationella överenskommelser. Mest intressant Àr hur dessa upphovsrÀttsinskrÀnkningar förhÄller sig till modern teknik, frÀmst gÀllande upphovsrÀttsskyddat material pÄ Internet.I svensk rÀtt har ett antal upphovsrÀttsinskrÀnkningar vÄllat problem för upphovsmÀn, dÀribland undantaget om privat bruk som medger att bruk av upphovsrÀttsskyddade verk i privatlivet inte alltid utgör ett intrÄng i upphovsrÀtten. Denna inskrÀnkning i upphovsrÀtten har förelegat sÀrskilt olÀmplig att upprÀtthÄlla dÄ uppkomsten av Internet har inneburit en allt för lÄngtgÄende möjlighet att framstÀlla exemplar av upphovsrÀttsskyddade verk för privat bruk. Med implementeringen av diverse internationella överenskommelser i svensk rÀtt har undantaget om privat bruk utvecklats för att bÀttre bevara upphovmÀnnens intressen.Uppsatsen visar vilka förutsÀttningar som mÄste vara uppfyllda för att undantaget om privat bruk skulle kunna hÀvdas.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vad vi har för vittnesskydd i svensk lagstiftning och om skyddet Àr tillrÀckligt med tanke pÄ de eventuella hot som kan förekomma mot vittne i samband med förundersökningar och rÀttegÄngar. Titeln pÄ uppsatsen Àr ?Vittnesskydd?. Syftet Àr ocksÄ att reda ut om det skulle vara möjligt att vittna anonymt, utan att sÀtta rÀttssÀkerheten ur spel, eller om det finns nÄgon annan möjlighet att skydda personer som skall vittna. Jag har anvÀnda mig av en traditionell juridisk metod, lagtext, praxis, proposition och doktrin.

Svensk patentrÀtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat sÄ kallad formell praxis, som innefattar regler om hand­lÀggandet hos det svenska patentverket, i förhÄllande till handlÀggandet av det vid EPO. Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) Är 1978, föresprÄkades att det svenska patentverket ansÄgs hÄlla en godtagbar standard i sin handlÀggning, men att det fram­tida förhÄllandet mellan svensk patentrÀtt och EPC kunde komma att innebÀra förÀndring om kvalitetsnivÄn inte kunde anses tillrÀcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av PatentbesvÀrsrÀtten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handlÀggning ifrÄgasatts, varför författarna valt att undersöka om en förÀndring av hand­lÀggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framstÀlls i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO. I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­Àrenden Àn vad PRV har, varför en harmonisering av detta omrÄde bör diskuteras för sÀkerstÀllandet av hög kvalitet vid handlÀggningen hos det svenska patentverket. Det Àr författarnas uppfattning att en ofullstÀndig harmonisering Àven av formella regler resulterar i ett problem för sÀkerstÀllandet av rÀttssÀkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfÀllig.

AbstractTitle: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? .Titel: Hur pÄverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik?Minor Thesis in Political Science, January 2008Author : Markus GustafssonTutor : Lennart BergfeldtVÀxjö UniversityThis essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by SwedensŽs membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered:? What is europeanization?? How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005?? Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess?The method in this essay has been a qulitative study of litterature.

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

UtlÀndsk arbetskraft konkurrerar allt mer om arbetstillfÀllen i form av lÀgre löner och produktionskostnader. Detta gÀller inte minst inom bygg- och anlÀggningsbranschen. Ett sÀtt att effektivt minska kostnader Àr att undersöka hur eventuellt slöseri kan undvikas. En filosofi som fokuserar pÄ detta Àr Lean Production som allt fler företag i bygg- och anlÀggnings-branschen försöker arbeta enligt. Svensk Markentreprenad AB Àr ett ungt, vÀxande företag som strÀvar efter att arbeta effektivare.

Efter att den s.k. ?IT-bubblan? sprack, vilket medförde ett antal stora konkurser sÄ som Enron och Worldcom, beslutade sig kongressen i USA i början av 2000-talet för att införa strÀngare lagregler för bl. a informationsgivningen i aktiemarknadsbolag. Inom EU valde man till en början en lite annan vÀg, nÀmligen soft law-vÀgen, dÀr man i stor utstrÀckning förlitade sig pÄ sjÀlvreglering.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.