MÄnga företag och organisationer har i dagens samhÀlle implementerat nÄgon form av informationssystem, detta frÀmst för att effektivisera informationshanteringen och pÄ sÄ sÀtt effektivisera hela organisationen. MÄnga IT-projekt av den hÀr typen anses dock bli misslyckade, mÄnga hÀvdar dÄ att en grundförutsÀttning för att fÄ lyckade IT-projekt Àr att anvÀnda sig av anvÀndarmedverkan, medan andra menar att anvÀndarmedverkan kan leda till kommunikationsproblem och konflikter. Med denna motsÀttning i argument kring anvÀndarmedverkan ville vi undersöka hur och varför personer inom IT-projekt anvÀnder sig av anvÀndarmedverkan idag. De svar vi fick angÄende hur, visar att personer inom IT-projekt vÀljer Àr att anvÀnda sig av referensgrupper som ska vara representativa för den anvÀndargrupp de tillhör. Det bör Àven finnas skillnader i hur anvÀndarna i referensgruppen ska vara, sÄ att inte bara personer med ?datorvana? eller de pÄ chefsnivÄ tas med.

I denna uppsats har vi undersökt ett produktutvecklande IT-företag med rötter frÄn konsultbranschen. Syftet med uppsatsen var att se hur ett produktutvecklande IT-företag skiljer sig frÄn ett konsultföretag. Vi har Àven undersökt hur det produktutvecklande företagets rötter frÄn konsultbranschen pÄverkar arbetet med produktutvecklingen. Vi undersökte detta genom att pÄ ett IT-företag göra en kvalitativ studie som frÀmst bestod av intervjuer. Med hjÀlp av teorier har vi undersökt företaget inom fyra olika omrÄden: företagets systemutvecklingsarbete, skillnader mellan tjÀnster och produkter, organisationens utveckling och företagets interorganisatoriska nÀtverk.

I dagens organisationer verkar mjukvarusystem som har varit lÀnge i drift och genomgÄtt mycket underhÄllsarbete. Detta kan göra att systemen Àr dyra att underhÄlla, inte upptrÀder som förvÀntat eller inte gÄr att införa ny funktionalitet i. Dessa system Àr i regel vÀsentliga för organisationens verksamhet och bör dÀrför inte nyutvecklas för dÄ riskerar organisationen förlust av verksamhetskritisk information. Lösningen pÄ underhÄllsproblem och dÄligt skapade system Àr istÀllet att göra en software reengineering. Detta kan medföra att systemet bibehÄller kritisk verksamhetsinformation samt har en bÀttre systemlösning, vilket leder till lÀgre underhÄllskostnader och mer genomtÀnkt arkitektur.

Marknaden för smartphones har vuxit stort under de senaste Ären och Àven utveckling av applikationer till dessa. DÄ utveckling av applikationer för smartphones skiljer sig frÄn traditionell utveckling sÄ passar inte traditionella utvecklingsprocesser för utveckling till smartphones pÄ ett optimalt sÀtt. Denna studie undersöker mobilapplikationsutveckling med fokus pÄ anvÀndbarhet. DÄ det rÄder brist pÄ systemutvecklingsprocesser för mobilapplikationsutveckling sÄ vill denna studie utvÀrdera ISO standarden ?ISO 9241-210 ? AnvÀndarcentrerad design för interaktiva system?.

Den agila utvecklingen har pÄ senare Är fÄtt allt mer uppmÀrksamhet dÄ mÄnga företagbörjat införa det agila arbetssÀttet och de agila metoderna i deras organisationer. Det agilaarbetssÀttet utgÄr frÄn att fokus ligger pÄ mÀnniskorna i verksamheten och projekten,samtidigt som de inblandade jobbar iterativt och flexibelt genom stÀndig kommunikationoch ett nÀra samarbete.VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka hur de agila metoderna anvÀnds iorganisationer och om detta arbetssÀtt Àr lika utbrett som det pÄvisas i litteraturen. Viville ocksÄ ta reda pÄ om de agila metoderna anvÀnds i praktiken sÄsom de Àr beskrivna iteorin eller om dagens organisationer modifierat dessa för att passa den egnaverksamheten bÀttre.Detta var Àven vÄr utgÄngspunkt nÀr vi pÄbörjade vÄr studie dÀr vi utfört elva intervjuer,varav nio utfördes muntligt och tvÄ via e-post. Dessa intervjuer har gjorts med personersom arbetar inom systemutveckling.I vÄr studie om agil utveckling har vi lyckats pÄvisa att majoriteten av vÄra respondenteranvÀnder sig av nÄgon form av agilt arbetssÀtt inom deras organisationer. Dennamajoritet hade Àven modifierat metoderna sÄ att dessa bÀttre skulle passade deras egnaverksamhet..

An information system is something that evolves over time to enhance the company that is using it. The technology for building an information system is also evolving. New methods and new programming languages make system development easier. As new technology breaks ground and the demands of a company?s information system grow, the company will sooner or later get to a point where a change in the base of the system is necessary.

Webbutveckling Àr, i förhÄllande till traditionell systemutveckling, ett relativt ungt forskningsomrÄde. En hel del forskning har dock gjorts inom omrÄdet. MÄnga studier har syftat till att utveckla metoder och tekniker som ska stödja arbetet i praktiken. Det har emellertid visat sig att dessa metoder och tekniker sÀllan anvÀnds av webbyrÄer. ArbetssÀttet inom branschen beskrivs ofta som ostrukturerat och ibland kaotiskt.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhÄlla större förtjÀnst utifrÄn sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna Àr webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt Àr att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder anvÀnds i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhÄlla en bÀttre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemstÀllning inleddes undersökningen med att studera tillgÀnglig litteratur. ProblemstÀllningen besvarades genom svar som inhÀmtades frÄn ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls frÄn litteraturstudien.Arbetet har förts pÄ en strategisk nivÄ dÀr de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit Àr att traditionella systemutvecklingsmetoder anvÀnds, men dÄ förÀdlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Studier har visat att mikroföretag inom tjÀnstesektorn ofta Àr ganska eftersatta i sin ITanvÀndningi förhÄllande till större företag. Vi ser dÀrför ett behov av att undersöka hurIT kan anvÀndas för att stödja mikroföretag inom tjÀnstesektorn.Vi har genom induktivt arbete utfört fem intervjuer för att undersöka hur IT kananvÀndas för att stödja arbetet inom mikroföretag i tjÀnstesektorn, dÀr vi valt att titta pÄfrisörbranschen som exempel. UtifrÄn det resultat vi samlat in har vi utvecklat en ITbaseradsystemprototyp i nÀra samarbete med salongerna. VÄrt syfte med prototypenhar varit att utvÀrdera huruvida de designförslag som vi framstÀllde tÀckte deras ITbehov.Genom att utvÀrdera vÄr prototyp, ihop med slutanvÀndare, har vi fÄtt utvÀrdefull information som hjÀlpt till att designa en IT?lösning som i hög grad stödjerderas arbetssituation.VÄr studie pekar pÄ att de befintliga systemen inom frisörbranschen idag inte Àr sÄanvÀndbara som de skulle kunna vara.

En förutsÀttning för att kunna etablera god publikkontakt i en domteater Àr att personalen kan interagera med sin publik. För att det ska vara möjligt behöver de vara flexibla och rörliga medan de manövrerar domteaterns styrsystem. Genom att skapa en applikation till en smarttelefon kan en förlÀngning av det stationÀra styrsystemet och kontrollbÄset skapas, vilket möjliggör en önskvÀrd flexibilitet. Designstudien som uppsatsen presenterar Àr utförd i syfte att undersöka de metoder som Àr lÀmpliga att anvÀnda i ett tidigt skede av en sÄdan systemutveckling. Metoder inom Human- Computer Interaction (HCI) och interaktionsdesign syftar bland annat till att utveckla interaktiva applikationer.

GrÀnssnitt finns överallt i vÄr vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affÀren, pÄ tÄgstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett grÀnssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett grÀnssnitt kan alltid utvecklas och bli bÀttre. En grÀns mÄste emellertid sÀttas för nÀr grÀnssnittet Àr redo att komma ut pÄ marknaden.

Objektorientering har kommit att bli en vÀletablerad teknik inom systemutvecklingen. De fördelar som den objektorienterade tekniken anses medföra Àr bl a att den ger en mer anvÀndarnÀra systemutveckling och ökar produktiviteten genom ÄteranvÀndning av komponenter. Men det har Àven riktats kritik mot den objektorienterade tekniken. Ett omrÄde som har kritiserats Àr de objektorienterade metoderna. De har uppfattats som instabila och ofullstÀndiga i början av 90-talet dÄ de var nya.

AbstractThis paper discusses how system development methods today support communication between system developers and their customers and end users. Today there are many system development methodologies with different aims and emphases. It is difficult, however, to find among these methods those who promote good and effective communication with customers because so many of these are very technically rooted and not as much directed towards the soft aspects of systems development - i.e. Human aspects. Our own experiences tells that a simple interview can be initialized without us having an idea what to ask the customer about or how to structure it up - nonetheless it?s done, but the outcome is just chance.

Det finns mÄnga undersökningar som över tid visar att större delen av alla IT-projekt som pÄbörjas upplevs som misslyckade av bestÀllaren.De agila metoderna involverar bestÀllaren i hög grad i projektet. FrÄgan vi vill fÄ svar pÄ Àr: Vilka effekter fÄr ett projektarbetssÀtt, med sin grund i Agile Manifestos vÀrderingar, pÄ bestÀllarens upplevelse av projektet och systemet som utvecklas? Vi ville undersöka om ett agilt arbetssÀtt bidrar pÄ ett positivt sÀtt till systemutveckling vad gÀller bestÀllarens nöjdhet med projektet och leveransen. För att sammanfatta olika agila metoder konstruerade vi ett ramverk. I detta ingÄr Agile Manifesto samt ett antal, av oss identifierade, kÀrnbegrepp och styrmedel.

Designmönster har under senare Är blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp inom objektorienterad systemutveckling. Designmönster har nÀmligen visat sig kunna höja abstraktionsnivÄn vid designbeslut, vilket dels leder till en effektivisering av denna process, men Àven minskar risken att fel begÄs dÄ de döljer viss komplexitet. Designmönster har frÀmst setts som ett sÀtt att ÄteranvÀnda gamla designlösningar, som har visat sig vara bra i vissa Äterkommande problemsituationer. En positiv effekt av att dessa anvÀnds har ocksÄ varit att ett gemensamt sprÄk i termer av designmönster har skapats. I detta projekt har dock designmönster studerats utifrÄn aspekten att anvÀnda dessa för att förbÀttra dokumentationen av objektorienterade programvarusystem.