Att synliggöra verkligheten i undervisningen Àr en utmaning. SÀrskilt att fÄ in aktuell teknik in i datorundervisningen pÄ gymnasienivÄ. Detta eftersom IT-branschen aldrig stÄr still, ny teknik utvecklas stÀndigt och branschen Àr dÀrmed tvungen att hÀnga med i denna utveckling. Hur ska dÄ vi i skolvÀrlden kunna hÀnga med? Vilken teknik anvÀnds ute i IT-branschen egentligen?I detta explorativa examensarbete undersöks vilken teknik som IT-företagen i Norrköping och Linköping anvÀnder inom sektorerna programmering och webbdesign.

GrÀnssnitt finns överallt i vÄr vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affÀren, pÄ tÄgstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett grÀnssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett grÀnssnitt kan alltid utvecklas och bli bÀttre. En grÀns mÄste emellertid sÀttas för nÀr grÀnssnittet Àr redo att komma ut pÄ marknaden.

Syftet Àr att utveckla och dokumentera en metod för anvÀndarnÀra utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrÄn denna metod utvecklas ett siktfÀltsanalystillÀgg med brett anvÀndningsomrÄde. SiktfÀltsanalystillÀgget skall förenkla arbetet med siktfÀltsanalyser och skall kunna anvÀndas i Norra MilitÀromrÄdesstabens nÀtverk. En metod för utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden anvÀndes sedan för att utveckla ett siktfÀltsanalystillÀgg till ArcView.

Flextronics Design i Linköping tillverkar prototypskretskort till telekomindus-trin. Examensarbetet tog de fram eftersom de upplever att de har problem medolika omrÄden inom den funktion dÀr sjÀlva tillverkningen sker, SMA (SurfaceMount Assembly). De var inte sÀkra pÄ exakt vilka problemen var men de vis-ste att de rör rutiner, kommunikation, samt materialtillförsel. Genom att i ettexamensarbete definiera och lyfta fram problemen samt ta fram ÄtgÀrdsförslag,hoppades företaget att vissa av problem skulle kunna uppmÀrksammas ochlösas och pÄ det sÀttet skulle kvaliteten i processerna öka. Genom att förbÀttravissa omrÄden hoppades de Àven kunna bli effektivare i sitt arbetssÀtt vilketi sin tur skulle kunna frigöra vÀrdefull kapacitet, nÄgot som Àr mycket viktigtför Flextronics i Linköping, eftersom de har hög belÀggning.Syftet med examensarbetet var att genom en kartlÀggning tydligt definieraproblemen och ta fram förbÀttringsomrÄden.

Failed system development projects are a common sight within the IT-industry. During the last ten years we have seen several more or less disastrous high profile projects being reported in the news. One aspect that might hold some of the responsibility for these failures is the fact that more organisations are knowledge intensive which makes their work processes difficult to capture in computer systems. How requirements engineering is handled becomes even more important in these cases, where processes are unpredictable and rely on individual judgement and knowledge. In this study we have examined the challenges of developing systems for knowledge intensive businesses through a method of qualitative case study of a university laboratory.

NÀr företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta pÄ flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestÀmma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering pÄ krav Àr lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet Àr att kunder och anvÀndare tenderar att tycka att alla krav Àr viktiga för att sÀkerstÀlla att sÄ mÄnga som möjligt av deras önskemÄl ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt dÄ de flesta informationssystem-projekt har begrÀnsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare anvÀnder och hur de anvÀnder dessa metoder för att prioritera krav.

En trend pÄ marknaden för affÀrssystem Àr att utveckla branschspecifika affÀrssystem, det vill sÀga system som Àr anpassade till affÀrsprocesserna inom en viss bransch. Eftersom det Àr affÀrsprocesserna i en verksamhet som affÀrssystemet ska stödja Àr det vid utveckling av affÀrssystem viktigt att kartlÀgga dessa processer.Detta arbete syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstÄ i samband med processkartlÀggning vid utveckling av branschspecifika affÀrssystem. Vidare Àr arbetet begrÀnsat till att endast behandla problem vad det gÀller val, uppdelning och benÀmning av affÀrsprocesser. Arbetet har genomförts dels genom en fallstudie, dels genom intervjuer av leverantörer av affÀrssystem.Resultatet av detta arbete visar pÄ problem med att avgöra hur mÄnga och vilka affÀrsprocesser som ska innefattas av affÀrssystemet. Vidare kan problem uppstÄ bland annat vad det gÀller identifiering av huvudprocesser och antalet processnivÄer som ska tillÀmpas.

IT (Informationsteknologi) anvÀnds i dag mycket för att distribuera och förmedla information internt och externt. Ett bra verktyg för informationshantering Àr verksamhetens intranÀt. Arbetet handlar om anvÀndbarhet i smÄ SharePoint-projekt. Med anvÀndbarhet omfattas faktorerna anvÀndarvÀnlighet, anpassning och anvÀndaracceptans. SmÄ SharePoint-projekt (pÄ under 300 timmar) innebÀr att det finns mindre resurser för att tillÀmpa anvÀndbarhet.Syftet med detta arbete Àr att undersöka utvecklare inom SharePoint sina Äsikter och förhÄllningssÀtt kring anvÀndbarhet, samt hur anvÀndbarhet bÀst kan uppnÄs i smÄ projekt med begrÀnsade resurser.

IT - systemen har blivit en del i samhÀllet. IT -system anvÀnds inom olika omrÄden och verksamheter i och med detta sÄ har anvÀndbarhets faktorer i IT -system blivit sÄdan som inte gÄr att bortse ifrÄn. Det finns mÄnga anvÀndbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre Ät. Gemensamt för dem alla Àr att ett system bör innehÄlla visa kriterier för anvÀndbarhet för att godkÀnnas av anvÀndaren dÄ de anvÀnder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa anvÀndbara system för att underlÀtta för anvÀndaren. Visa faktorer i anvÀndbarhet i ett IT -system Àr genom tÀnkta medan andra behöver förbÀttras för att anpassa till beslutfattande och ta hÀnsyn arbetsmiljöaspekter.

Vi lever idag i ett informationssamhÀlle dÀr mÀngden information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strÀvar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och dÀrför har begreppet ?IT-konsolideringar? kommit att bli ett populÀrt koncept. En konsolidering syftar till att förstÀrka ett företags IT-miljö och pÄverkar ofta de anstÀllda. DÀrför Àr det intressant att studera hur utvecklare arbetar med bestÀllare och slutanvÀndare vid en IT-konsolidering.

Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tÀnka pÄ nÀr man inför ett intranÀt i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranÀtimplementering i en organisation bör gÄ till. De aspekter som arbetet tar upp Àr frÀmst vilken information som Àr lÀmplig att distribueras via ett intranÀt, hur ett intranÀt bör administreras, underhÄllas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranÀt pÄ. NÀr det gÀller intranÀtplattformar har jag begrÀnsat min undersökning till en jÀmförelse mellan webbaserade intranÀt och intranÀt baserade pÄ gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter frÄn fem olika organisationer som nyligen har, eller Àr pÄ vÀg att införa ett intranÀt i sin verksamhet.Slutsatserna visar pÄ att nÀstan all information kan distribueras via ett intranÀt och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhÄll och förvaltning av ett intranÀt skall gÄ till.

Application Lifecycle Management (ALM) is a genre of computerized systems which allows system development corporations to efficiently and more easily manage, maintain and handle the applications lifecycle. These ALM systems have a wide variety of tools which can be integrated to enable and support collaborative work, while they act at the core of the organisation. Todays ALM systems support flexible system development methods throughout the entire development process. This paper focuses on a case-study of a Swedish business- and technology corporation and their use of two ALM systems with an aim to unravel the differences between these systems and their functionality to serve as a basis for decision making regarding their utilization of best practice with their ALM-Systems. Meanwhile we studied their approach to ALM systems to see if they were using them according to the initial idea of ALM systems.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer pÄ virtuella utvecklingsteam för att dÀrmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. TillÀmpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar bÄde nÀr det gÀller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan stÀller krav pÄ en helt ny typ av utveckling och implementering dÄ IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affÀrsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier dÄ sÄvÀl svenska som utlÀndska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

Idag har de flesta organisationer informationssystem som stöd för sin verksamhet. Utvecklingen att allt fler delar av organisationerna anvÀnder sig av system har lett till ett behov att systemen ska samverka med varandra och utbyta data. Det har i sin tur lett till att organisationer mÄste ha nÄgon form av struktur pÄ informationssystemen för att hantera detta. Om arbetet med att utforma informationssystemsarkitekturen (IS-arkitekturen) utförs pÄ ett godtyckligt sÀtt riskerar organisationen problem sÄsom dÄlig informationskvalitet och otillgÀnglig information. Detta kan alltsÄ leda till en dÄlig samstÀmmighet mellan verksamhet och IS-arkitektur.

Detta arbete Àr en jÀmförande studie mellan mÀtningar inom anvÀndbarhet. Studien jÀmför en heuristisk utvÀrdering med ett anvÀndartest, med inriktning pÄ ekonomi och resultat. Syftet Àr att belysa den ekonomiska aspekten mellan de tvÄ metoderna. Samtidigt undersöker studien om heuristisk utvÀrdering Àr en metod som lÀmpar sig som beslutsunderlag. Studien Àr genomförd pÄ ett tryckeri dÀr tryckeriets IT-system har testats och utvÀrderats utifrÄn de tvÄ metoderna.