Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Bakgrund och problem: EU Kommissionen har under flera år arbetat med att förenkla och harmonisera redovisningsreglerna för små och medelstora företag. En harmoniserad redovisning är dock inte oproblematisk och forskning inom ämnet av framförallt Nobes & Parker (2006), presenterar en rad orsaker till skillnader i länders redovisningssystem som hindrar harmonisering. Vidare har tidigare studier av bland annat Durocher m.fl. (2007), Sutton (1984), Saemann (1999), Hill, Shelton & Stevens (2002), Watts & Zimmerman (1978), undersökt vilka intressentgrupper som är med och påverkar i processen att upprätta redovisningsstandarder. Exempelvis kan nämnas paradoxen att användare, vilkas behov den finansiella redovisningens ska uppfylla, inte är särskilt aktiva i processen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tidningen ?Nya Vi Föräldrar? framställer småbarnsföräldrar i utvalda reportage. Metoden för arbetet är kvalitativ innehållsanalys och visuell metod eftersom reportagen består av både text och bild. Analysen grundar sig på teorier från Anthony Giddens, Yvonne Hirdman och Erving Goffman. I analysarbetet har det vuxit fram olika teman som sedan har blivit mina specifika avsnitt.

Adolescence is more and more characterized by messages containing allusions and attitudes through social agents (family, friends, school and media). Therefore the purpose of this study was to investigate what significance the social agents and their messages, concerning sexuality, have in relation to young people's thoughts, questions and socialisation.The study is made from the young people's perspective. Our target group was 15 to 16-year-olds in ninth grade at a compulsory school in Sweden. The quantitative part of the study consisted of an anonymous and voluntary questionnaire among the students. To achieve a greater variety we made an interview as a complementary addition in which nine students participated.We found our main theoretical starting point in Anthony Giddens's theories about social agents, modernity, post modernity and sexuality.The conclusion was that the young people in our study foremost associated sexuality to sex, love, relationships and sexual orientation.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten.

Studien koncentrerades på den ökade uppmärksamheten kring pokerspel i media. Intresset tycks ha ökat kring detta "fenomen" vilket fört med sig både kommersiell uppmärksamhet och kanske en ökad nyfikenhet för dem som tidigare inte varit spelintresserade. Föreliggande analys diskuterade varför ett sådant intresse plötsligt fått genomslagskraft. Diskussionen inleddes med ett teoriavsnitt där flera teser togs upp. Dessa kom att handla om livsstilar, risktagande, tillfälligheten, Internet och spel i vardagen, störst utrymme fick Anthony Giddens.

The purpose of this study was to investigate youth?s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Syftet med denna undersökning var att genom en jämförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade på föreställningen att det monstruösa som en filmisk framställning är beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning är knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgångspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men även i Ulrich Becks beskrivning av risksamhället samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tänkande beträffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehållsanalys som utgick ifrån att välja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera på, varpå objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanställdes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.

Author: Jonathan Wanér HedbergTitle: Angående Individualismen ? Facebook: Individualistens KollektivYear: 2014/2015Abstract: This essay seeks to understand how the expression of individualism can be seen in different ways in people?s use of the social network Facebook. Ten interviews with Facebook users have been performed. The analysis of these has been able to illustrate how Facebook users through Erving Goffman´s impression management prepares and presents their individualism to a collective, i. e.

The purpose of this study is to examine web-based recruitment to short term summer jobs at the SocialServices Department in Luleå municipality in Sweden. Recruitment goals, selection options on therecruitment homepage Offentliga Jobb and recruitment practices were analysed in order to reach a deeperunderstanding of the interactions between these three levels in the selection process. Pre-selection throughOffentliga Jobb was a special concern of the study. Different consciousness levels in the selection process areemphasised according to Anthony Giddens' structuration theory. Ten recruiters from different parts of thedepartment were interviewed.

Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur barn, femåringar respektive sjuåringar, märker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har använt mig av gruppintervjuer där jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. Frågeställningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vänder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar på en grund från genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys där jag använt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femåringarna så är det färgen som mest visar vem reklamen är riktad till.

Eftersom flickors psykiska hälsa varit i fokus en hel del sista tiden blev syftet med denna studie att undersöka bakomliggande orsaker till tonårsflickors självdestruktiva tendenser. Tonårsflickor som skär, bränner eller skadar sig själva fysiskt på något sätt har varit i fokus. På grund av begränsningen av tid och ämnets känsliga karaktär baserades uppsatsen på resultat från tidigare studier och en självbiografi som alla handlade om självskadebeteende. Den teoretiska kopplingen gjordes till Anthony Giddens och Thomas Johansson med intimitet, föräldraskap, ontologisk trygghet och beroende som de centrala begreppen. De preciserade frågeställningarna blev ifall flickors familje- eller skolsituation, eller den förändrade idealbilden av kvinnans kropp påverkar dem att skada sig själva.