Sök:

Sökresultat:

686 Uppsatser om Ansvarsfördelning gällande fel i fastighet - Sida 4 av 46

Det utvidgade reparationsbegreppet : SkattemÀssigt ofördelaktigt att vidta flertalet ÄtgÀrder vid ett tillfÀlle?

Utgifter för vissa Àndringsarbeten pÄ nÀringsfastigheter medför direktavdrag dÄ de genom det sÄ kallade utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § 2 st. Inkomstskattelagen klassificeras som reparation och underhÄll. För att falla in under det utvidgade reparationsbegreppet fÄr ÄtgÀrderna inte medföra en vÀsentlig förÀndring av fastigheten. Högsta förvaltningsdomstolen har i mÄl 2012 ref.

Bredband - VÀsentlig betydelse enligt anlÀggningslagen?

Den tekniska utvecklingen gÄr fort framÄt och tillgÄng till en fungerande och snabb internetuppkoppling blir allt viktigare. Inom de nÀrmaste Ären kommer en stor del av Sveriges befolkning och företag att fÄ tillgÄng till snabbt bredband via fiber. I vissa delar av landet finns inte tillrÀckligt stort kundunderlag för att det ska vara lönsamt för operatörerna pÄ marknaden att ta initiativ till utbyggnaden. I dessa omrÄden Àr det upp till fastighetsÀgarna sjÀlva att gÄ samman och att pÄ egen hand se till att fiberutbyggnaden blir av. FastighetsÀgarna kan i dessa fall vÀlja att organisera sig i en gemensamhetsanlÀggning.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om bredband via fiber kan vara av vÀsentlig betydelse för en fastighet.

SÀrskild undervisningsgrupp eller bara "sÀrskild"

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Aff?rsm?ssig allm?nnytta och utanf?rskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Aktiemarknaden och makroekonomiska variabler : en studie pÄ den svenska aktiemarknaden

Aktiekursen pÄverkas av en rad olika faktorer, allt frÄn spekulationer- till nationella och internationella hÀndelser. MÄnga tidigare studier har genomförts för att undersöka i vilken utstrÀckning olika centrala makroekonomiska variabler pÄverkar aktiekursen, de flesta i USA och Asien. Studier pÄ den svenska marknaden har i stort sett lyst med sin frÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan olika aktieindex och makroekonomiska variabler genom att studera fyra olika branschindex; finans, fastighet, teknologi och industri. Syftet Àr att lyfta fram eventuella skillnader mellan branschindexen.

R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Tredimensionell fastighetsbildning : Är lĂ€mplighetsvillkoret i 3 kap. 1 § 3 st. FBL för restriktivt?

I och med den tredimensionella fastighetsbildnings lagstiftningen möjliggörs enfastighetsindelning bÄde horisontellt och vertikalt. Den tredimensionellafastighetsbildningen ska sÄ lÄngt som möjligt omfattas av den traditionellafastighetsbildnings lagstiftningen. Det krÀvdes dock vissa kompletteringar bÄde med samverkansfrÄgor och med frÄgor om nÀr den tredimensionella fastighetsbildningen Àr lÀmplig att anvÀnda.För att nybilda och ombilda fastigheter till tredimensionella fastigheter anvÀndsavstyckning, klyvning, sammanlÀggning och fastighetsreglering.  Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning tillkom anvÀndes alternativ till tredimensionelltfastighetsutnyttjande genom servitut, nyttjanderÀtt och gemensamhetsanlÀggningar.Alternativen ansÄgs som otillrÀckliga exempelvis vid komplicerande anlÀggningar och otillgÀngliga bergrum.Den tredimensionella lagstiftningen Àr idag ett komplement till de traditionellaalternativen att utnyttja tredimensionellt avgrÀnsade utrymmen. För att fÄ bilda entredimensionell fastighet krÀvs att det stÄr klart att ÄtgÀrden Àr lÀmpligare Àn andraÄtgÀrder med hÀnsyn till ÀndamÄlet, samt att sÀrskild hÀnsyn ska tas till den specifikakaraktÀr tredimensionella fastigheter utgör.Det lÀmplighetsvillkor som uppstÀllts Àr en begrÀnsning i möjligheten tilltredimensionell fastighetsbildning.

11 kap. 5 § ÄB - vad gĂ€ller vid testators bortgĂ„ng dĂ„ en fastighet pantsatts för att finansiera uppförandet av en byggnad pĂ„ ofri grund? : De lege lata och de lege ferenda

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.

?r tv?rsektionell samverkan v?gen att g?? - En fallstudie av ett samverkansarrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet g?llande utrikes f?dda kvinnors etablering p? den svenska arbetsmarknaden

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Fastighetsbranschen och energibesparing

Syfte: Att analysera och diskutera utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv vad som Àr kostnads- och energieffektivt för ett mindre fastighetsföretag och resonera kring om det ger nöjdare hyresgÀster. Metod: Litteraturstudier har genomförts för att ta reda pÄ hur fastighetsbranschen och dess klimatpÄverkan ser ut idag. Teori om kundnöjdhet för att se hur man skapar nöjda hyresgÀster. I detta arbete har bÄde, kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnds. En enkÀtundersökning till Winter Fastigheter AB:s hyresgÀster, för att fÄ en bild av hur de ser pÄ sitt boende. Den kvalitativa metoden anvÀndes vid intervjuer med tvÄ privata fastighetsbolag i Oskarshamn för att se hur andra aktörer ser pÄ fastighetsbranschen och energieffektivitet.

ÄgarlĂ€genhet i forhĂ„llande till bostadsrĂ€tt : Vad Ă€r den juridiska skillnaden ?

Syftet med detta examensarbete Àr att klargöra de juridiska skillnaderna som finns mellan en bostadsrÀtt och en ÀgarlÀgenhet. Arbetet Àr frÀmst en litteraturstudie dÀr information frÄn böcker, Internet samt lagtext redovisats. En undersökning har gjorts via Hemnet.se för att fÄ en geografisk överblick om vart i Sverige som ÀgarlÀgenheter Àr till salu. TvÄ kvalitativa  intervjuer har gjorts, dels med en bankman frÄn LÀnsförsÀkringar Göteborg och BohuslÀn, dÀr han bland annat har berÀttat hur utlÄning för respektive boendeform gÄr till. I den andra intervjun har en fastighetsmÀklare intervjuats, som förmedlat bÄde ÀgarlÀgenheter och bostadsrÀtter.

Lagfartskapningar : En studie om det svenska lagfartssystemet

InskrivningsvÀsendet utgör en grundlÀggande del av fastighetsrÀtten. Registrering av fastigheter började ske redan under medeltiden. Registreringen var bÄde ett allmÀnt och enskilt intresse eftersom det var av vikt att veta vem som var rÀtt Àgare till en fastighet, frÀmst för att den fasta egendomen utgjorde den viktigaste kÀllan till beskattning. Fastighetsregistret Àr idag ett officiellt register i Sverige över hur marken i landet Àr indelad, samt över ÀgandeförhÄllandena. Ett inskrivningsregister innefattar sÄledes nödvÀndig information om fastighetens ÀgandeförhÄllanden, hur mÄnga inteckningar som beviljats och vilka pantbrev som finns samt vilka rÀttigheter som Àr inskrivna.Vid köp av fastighet ska en ansökan om lagfart göras för att registrera rÀtt Àgare, detta Àr en lagstadgad skyldighet för köparen.

FörvÀntningarnas SpÀnning - Förstalinjechefer i tjÀnsteföretag samt varuproducerande företag

Fem Nyckelord: Förstalinjechef, förvÀntningar, utfall, tjÀnsteföretag, varuproducerande företag. Syfte: Att öka kunskapen om skillnaden mellan förstalinjechefens förvÀntningar inför den första chefspositionen och vad verkligheten sedan visar sig krÀva. Vidare vill vi fÄ nya perspektiv pÄ Àmnet, se det frÄn en ny synvinkel samt öka kunskapen kring ett omrÄde som vi anser saknar tillfredsstÀllande forskning. Metod: Vi har uteslutande anvÀnt oss av kvalitativ insamlingsmetod med hjÀlp av djupintervjuer. Vi har en hermeneutisk ansats och har strÀvat efter att uppnÄ en nÀrhet till respondenterna under intervjuerna. Teoretiska Perspektiv: Den teorin vi frÀmst anvÀnt oss av Àr Linda Hills bok; ñ€Becoming a Manager - How New Managers Master the Challenges of Leadershipñ€. Enligt hennes studie sÄ skiljer sig förvÀntningar och utfall markant Ät för nyblivna förstalinjechefer.

Gallringens pÄverkan pÄ lönsamheten i fjÀllnÀra skog i norra Sverige

Generellt har gallring blivit mer och mer lönsamt och markÀgaren kan fÄ ett netto vid en tidigare tidpunkt Àn slutavverkningen samtidigt som man kan göra ett kvalitetsurval. Syftet med denna studie Àr att se hur lönsamheten ser ut nÀr gallring tillÀmpas pÄ en fastighet i Norrbottens fjÀllnÀra skogar. SÀrskilt med tanke pÄ den lÄga tillvÀxten och det tranportavdrag som industrierna har pÄ massavedspriset. Indata för denna studie Àr en grön skogsbruksplan frÄn en privatÀgd fastighet i Arjeplogs kommun. Planen har optimerats i Planwise, ett beslutsstödjande system, som optimerar var, nÀr och hur skötselÄtgÀrder tillÀmpas för att fÄ det högsta nuvÀrdet pÄ fastigheten över en planeringshorisont utefter vad anvÀndaren har satt upp för restriktioner. I denna studie har 4 olika simuleringar gjorts. ? Gallring med transportavdrag ? Ingen gallring med transportavdrag ? Gallring utan transportavdrag ? Ingen gallring utan transportavdrag Genom att utesluta gallring ökar man fastighetens nettonuvÀrde med 10,8 % vid 1,5 % rÀnta jÀmfört med om man gallrar, samtidigt ökar nettot med 12,2 %.

Effektivare fastighetsutnyttjande genom tredimensionell fastighetsindelning

Begreppet fastighet har, före införandet av tredimensionell fastighetsindelning i svensk fastighetsrÀtt, ansetts utgöra en vertikalt avgrÀnsad del av jordytan. I och med införandet av det tredimensionella inslaget den 1 januari 2004 kan fastigheter Àven avgrÀnsas horisontellt. SÄledes kan en traditionell fastighet numera delas in i flera olika skikt och nivÄer vilka var för sig kan utgöra separata fastigheter. Redan före införandet av tredimensionell fastighetsindelning har vissa möjligheter till ett tredimensionellt fastighetsutnyttjande funnits, frÀmst genom olika former av avtalslösningar. Dessa lösningar utgör dock, till skillnad frÄn tredimensionell fastighetsindelning, inte nÄgon ÀganderÀttslig uppdelning och har dÀrmed varit kraftigt begrÀnsade.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->