Internationaliseringen av den högre utbildningen har lett till att fler studenter runt om i världen väljer att åka utomlands för att studera. Denna uppsats har för avsikt att undersöka studentmobilitet mellan Östra Europa och Norra Sverige samt få en förståelse för de inresande studenternas mål och ambition med deras vistelse i Sverige, samt även deras framtidsutsikter. Det finns även ett delsyfte att ta reda på om det finns skillnader och olika förutsättningar mellan könen när det kommer till att studera utomlands. Tillvägagångssättet för detta har främst skett genom intervjuer med utvalda respondenter. Uppsatsen sker på uppdrag av professor Ulf Mellström som är ansvarig för projektet ?Globalized eduscapes; students, learning and mobility in knowledge society?, (finansierat av Vetenskapsrådet 2010-2013) vars huvudsakliga syfte är att undersöka internationella studenters situation i Sverige.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Avesta Jernverk, ett företag i Outokumpukoncernen. Företaget tillverkar rostfritt stål i ett antal olika stålsorter, med skrot som huvudsaklig råvara. Bakgrunden till studien är att Avesta Jernverk, som en del i sitt förbättringsarbete, vill se över rutinen för bedömning av miljökritiska leverantörer. Med miljökritisk leverantör menas att varan eller tjänsten som tillhandahålls, kan kopplas till Avesta Jernverks betydande miljöaspekter. Syftet med examensarbetet blir då att utvärdera hur rutinen tillämpas och efterlevs i praktiken, det vill säga om företaget lever som de lär.

För att på ett enkelt sätt beskriva det trepartsförhållande som existerar mellan barn, föräldrar och socialnämnd kan sägas att föräldrar har det främsta ansvaret för att barns hälso- och sjukvårdsbehov tillgodoses och ytterst är socialnämnden ansvarig. Nuvarande rättsläge kan ur ett tillämpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vårdnadshavare söker socialnämndens samtycke för att den andre vårdnadshavaren motsätter sig barnets vård. I ett första steg ska socialnämndens utredningsarbete bestå av att ta hänsyn till huvudregeln i föräldrabalken som stadgar att vårdnadshavare har gemensam bestämmanderätt. Socialnämnd ska i och med huvudregeln försöka få vårdnadshavarna att enas i frågan.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om både teknik och användningsområden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker får läsarna en introduktion i ämnet.

Inledning: I början av millenniet uppdagades Enron- och Worldcomskandalerna i USA, vilkaskulle få konsekvenser för den interna kontrollen i form av Sarbanes Oxley Act (SOX). En avde viktigaste delarna med SOX är paragraf (section) 404 som säger att revisorn ska granskaoch uttala sig om den interna kontrollen. Detta gjorde att man var tvungen att arbeta fram ettkontrollsystem som revisorn sedan kunde granska. Vid tidpunkten för lagens tillkomst fannsdet i Sverige ett antal bolag som var registrerade på den amerikanska börsen och som därmedblev skyldiga att följa lagen. De flesta företag som var registrerade då har nu valt attavregistrera sig från den amerikanska börsen och lyder därför inte längre under denna lag.Vår övergripande frågeställning lyder: ?Vilka erfarenheter har svenska företag dragit av SOXoch i vilken utsträckning använder man sig fortfarande av processer kopplade till dettaregelverk?? För att få svar på detta har vi formulerat tre underliggande frågeställningar:· Hur förberedde sig USA-noterade företag i Sverige för SOX?· Hur arbetade USA-noterade företag i Sverige med SOX?· Vilka rutiner från SOX finns kvar i företagens verksamhet idag och varför?Metod: Vi har i vår uppsats valt ut tre företag, SKF, Volvo och Swedish Match, som alla hardet gemensamt att de har avregistrerat sig från den amerikanska börsen.

Bakgrund och problem: Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna genomgått entydlig omorientering präglat av New Public Management i sitt sätt att styra förvaltningen.Som ett resultat av denna förändring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav föråterrapporteringen i årsredovisningen till regeringen. Förändringarna innebär bland annaten fokusförskjutning från målstyrning till resultatrapportering, ökade krav på verifierbarhetoch ökad frihet för myndigheten att själv utforma prioriteringar och rapportering.Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven påverkatutformningen av Sidas årsredovisningar åren 2008-2010.Avgränsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges läsaren en djupareförståelse för hur administrativa rutiner och förhållningssätt kan påverka en organisationoch dess arbetssätt.Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förändring, där det råder vissosäkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har därför valt att göraen fallstudie av hur förändringen har påverkat återrapporteringen från en enskildmyndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen på intervjuer medfackexperter från Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur.Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremål fören omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde tillatt regeringen genomförde omfattande förändringar av myndigheten och dess struktur.

Uppgiften var att genomföra ett projekt inom begreppet Corporate Social Responsibility [CSR]. CSR är ett begrepp som inte har en entydig betydelse. Det handlar om ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar men varje företag måste skapa sin egen definition och bestämma hur de vill arbeta med CSR-relaterade frågor. Det är ingen hemlighet att företag som arbetar mycket med CSR ligger i framkant hos konsumenter då CSR har blivit starkt förknippat med ett företags varumärke. I den här rapporten reds begreppet ut med hjälp av en litteraturstudie, intervjuer och en enkätundersökning.

Corporate Social Responsibility (CSR) är företags arbete med samhälls-, ekonomiskt, miljö- och socialt ansvar. Självklart ska företag vara lönsamma, men det viktiga inom CSR-arbete är att företaget ska tjäna sina pengar på rätt sätt. I denna undersökning har vi endast tittat på CSR-arbete med fokus på samhällsansvar. Tidigare gjorda undersökningar visar att anställda som engagerar sig i samhällsfrågor är mer lojala mot sin arbetsgivare. Studier styrker också att det uppstår ytterligare positiva effekter då företag låter sina anställda utföra volontärarbete under betald arbetstid.

För att på ett enkelt sätt beskriva det trepartsförhållande som existerar mellan barn, föräldrar och socialnämnd kan sägas att föräldrar har det främsta ansvaret för att barns hälso- och sjukvårdsbehov tillgodoses och ytterst är socialnämnden ansvarig. Nuvarande rättsläge kan ur ett tillämpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vårdnadshavare söker socialnämndens samtycke för att den andre vårdnadshavaren motsätter sig barnets vård. I ett första steg ska socialnämndens utredningsarbete bestå av att ta hänsyn till huvudregeln i föräldrabalken som stadgar att vårdnadshavare har gemensam bestämmanderätt. Socialnämnd ska i och med huvudregeln försöka få vårdnadshavarna att enas i frågan.

Problembakgrund: Men hänsyn till världens utveckling anses det av både forskare samt av ledare att förändring har en stor betydelse för organisationerna. Det gäller att ständigt kunna anpassa sig och följa omvärldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förändringar då dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur ledare med hjälp av det transformella ledarskapet kan påverka en inkrementell förändring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet påverka inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet består av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hänsynstagande samt idealt inflytande.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder? MetodStudien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vårt samhälle. Detta då fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social välfärd i landet. Trots det, möter många nystartade företag idag hinder och svårigheter på vägen till att bli ett väletablerat och framgångsrikt företag. Finansiering upplevs i många fall som det främsta hindret men också avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjänster kan dessa etableringshinder lättare undvikas av nystartade företag ? och vi ser här inkubatorns roll.

Problem/frågeställningar: När företagsledare runt om i världen ska ta beslut uppgår 40% av dessa beslut till att baseras på magkänslan. Ett påstående kring konkurrensfördelar och magkänsla är att ?ett av de största hindren för konkurrensfördelar är att agera enbart på magkänsla eller intuition?. Denna uppsats tar fasta på det påståendet och granskar hur BI, ett verktyg som stödjer företagsledarna i sina beslut, spelar in. Ett synsätt för att studera konkurrensfördelar är det resursbaserade synsättet, där resurser följaktligen är grunden i det som skapar konkurrensfördelar.

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år.

Det finns ett samband mellan vilket medarbetarantal enhetschefen inom äldreomsorgen har och vilken möjlighet hon har att utföra ett professionellt arbete. Utifrån mitt empiriska material, tidigare forskning och andra källor verkar gränsen för att kunna utföra ett professionellt arbete upphöra vid ungefär 30 medarbetare. Svaren varierade lite beroende på vilka organisatoriska förutsättningar som råder i stadsdelen i form av medarbetaransvar och administrativ hjälp.Offentlig sektor är uppbyggd utifrån en hierarkisk modell där enhetschefen ofta är det tredje ledet i hierarkin. Under 90- talet införde man en mer platt organisation. Detta både av besparingskrav då Sverige befann sig i en lågkonjunktur, men också som en konsekvens av ädelreformen.