Sökresultat:
4485 Uppsatser om Ansvarig pć plats - Sida 54 av 299
Javarobot för att identifiera HTML-lÀnkar utan referenser.
World-Wide Web (WWW) skapades 1989 av Tim Berners-Lee vid CERN. Detta utgör en del av Internet som funnits sedan lÄngt tillbaka. HÀr kan privatpersoner, skolor, företag, myndigheter och mÄnga andra lÀgga upp information i form av hemsidor. Dessa hemsidor kan innehÄlla allt frÄn bara namn och adress till avancerade försÀljningssidor. Dessa sidor kan sedan nÄs av de som har tillgÄng till Internet eller WWW.Principen för publicering av information pÄ Internet Àr att den skall vara fri och tillgÀnglig för alla.
"Det hÀr Àr en berÀttelse om en tid och en plats." : En studie av tids- och platsmarkörer i Jonas Gardells Torka aldrig tÄrar utan handskar-trilogi och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Den allvarsamma leken
This study focuses on the Nordic model of Extended Collective Licenses (ECL) and how this model can be used in the process of digitalising and publishing archival material such as photos, letters, maps or films. The question that this study aims to deal with is what advantages, and disadvantages, there are for archives and copyright holders when an ECL is being used. To help answering this question the ?theory of the knowledge commons? has been applied. The research question has been answered through a text analysis based on legal texts including Swedish law.
Muntliga aktiviteter i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet : En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrare och elevers uppfattningar om de muntliga aktiviteterna i undervisningen och bedömningen av dessa.
SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.
HÄllbar utveckling : integrerade nyckeltal för hÄllbarhetsredovisning : utfört pÄ uppdrag av Schenker AB
Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..
PĂ„ promenad genom Prag med pennan som verktyg - en landskapsarkitekts bilddagbok
Denna uppsats Àr en sammanstÀllning i dagboksform som berÀttar om hur jag lÀr kÀnna Prag med hjÀlp av
teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet
Àr ett skapande arbete, men det syftar hÀr inte till att
formge och skapa nya platser, istÀllet blir det ett sÀtt
att nÀrma sig staden och aktivt betrakta den.
Dagboken Àr det som hÄller samman arbetet och beskriver
kronologiskt, i bÄde ord bild, den utveckling
som sker under arbetets gÄng. Teoretiska referenser,
och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken
för att ge en djupare förstÄelse av processen
och de frÄgor som dyker upp under arbetets
gÄng.
Den första delen Àgnas Ät att hitta och orientera sig
i en okÀnd stad. Jag promenerar, men istÀllet för att
ta hjÀlp av befintliga kartor försöker jag skapa min
egen genom att efter varje promenad rita smÄ minneskartor.
Ăven om minnet Ă€r diffust stĂ€mmer dessa
smÄ minneskartor trots allt relativt vÀl överens med
verkligheten, Àven om vinklar och avstÄnd inte alltid
Àr korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov
av att orientera mig och skapa sammanhang, men
snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska
bra.
Tjejerna i Kista - berÀttelser frÄn tidigare ohörda röster
Den 19 maj förra Äret utbröt kravaller i Stockholmsförorten Husby. Medierna rapporterade om stenkastande killar och statsminister Fredrik Reinfeldt pratade om ?unga, arga mÀn?, och bland alla som gripits, Ätalats och dömts i samband med kravallerna finns det inte en enda tjej. DÀrför uppstod frÄgan - vad gjorde tjejerna?Vi har trÀffat tio tjejer som bor i Kista, Husby eller Akalla för att fÄ höra deras berÀttelser, hur de ser pÄ kravallerna och varför de valde att stanna hemma.
Vad Àr psykisk hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa? : En studie om hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med elevernas psykiska hÀlsa
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med elevernas psykiska hÀlsa samt om det finns nÄgra skillnader i deras arbetssÀtt beroende pÄ elevernas Älder.  Jag har anvÀnt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats Àr sju stycken lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Äldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjÀlp av begreppen patogenes, salutogenes och KÀnsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lÀrarna tycker att det Àr viktigt att arbeta med elevernas psykiska hÀlsa men deras arbetssÀtt och syn pÄ begreppet skiljde sig till viss del Ät. LÀrarna menar att psykisk hÀlsa Àr att mÄ bra, mÄ bra i sjÀlen, som en av lÀrarna uttrycker sig. NÄgra av lÀrarna nÀmnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som pÄverkar den psykiska hÀlsan.TvÄ av lÀrarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hÀlsa och nÄgra av lÀrarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och pÄ sÄ vis Àven stÀrka elevernas psykiska hÀlsa. MÄnga lÀrare tycker Àven att det Àr viktigt att bekrÀfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.
Att pÄverka stockholmarnas resebeteende genom en integrering av mobility management i samhÀllsplaneringen : Framtida potential för MaxLupoSE
Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en sjÀlvklar plats i samhÀllsplaneringen och stÀders utformning har anpassats efter att mÄnga anvÀnder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvÀndandet Àr den fysiska utformningen av vÄra samhÀllen viktiga men ocksÄ mÀnniskors beteende. Mobility management innefattar en rad ÄtgÀrder för att just pÄverka mÀnniskors beteende och attityder för att frÀmja ett mer, frÀmst miljömÀssigt, hÄllbart resande. I denna uppsats undersöks om uppstÀllda förslag, frÄn rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhÀllsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.
Mixi Print AB
Detta projekt Àr en hemsida för Mixi Print AB. Den ska fungera som en framsida för företaget ur ett digitalt synsÀtt, en plats dÀr det gÄr att fÄ fram information om företaget och dess produkter snabbt och enkelt. Jag har arbetat med programmet flash eftersom det ger möjlighet till bra och enkel men ÀndÄ frÀsch design. Till detta sÄ har jag kombinerat php och MySQL för att kunna koppla det till en databas. Som en del i projektet sÄ har jag ocksÄ reflekterat över grafiska bitar pÄ Internet jÀmfört med hur det var innan..
Ett steg i rÀtt riktning : En jÀmförande studie om skolbarn i 10-11 Ärs Älders fysiska aktivitetssvanor
Tidigare forskning har visat pÄ att dagens barn och unga under de senaste Ärtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att fÄ negativa konsekvenser för individens hÀlsa, samhÀllet och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att frÀmja och ge individen insikt i ett preventivt hÀlsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, tvÄ skolledare och tvÄ klasslÀrare. Studiens huvudsyfte var att jÀmföra skolbarn i 10-11 Ärs Älders fysiska aktivitetsvanor i förhÄllande till aktuella riktvÀrden pÄ en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslÀrares möjligheter till att organisera en mer fysiskt aktiv skoldag.Som metod i den kvantitativa studien för att kartlÀgga barnens fysiska aktivitetsvanor anvÀndes stegrÀknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag.
Lekeberg ? en levande landsbygdskommun
Vilka aktörer Àr viktiga för Lekebergs utveckling? Det Àr den frÄgestÀllningen som kommer ligger till grund för denna uppsats i landsbygdsutveckling, vars syfte Àr att undersöka hur samarbetet mellan kommun och invÄnare pÄverkar utvecklingen i bygden.
Lekeberg kommun Ă€r en utprĂ€glad landsbygdskommun som Ă€r belĂ€gen tvĂ„ mil utanför Ărebro. Lekeberg tillhörde tidigare Ărebro kommun men Ă€r sedan 1995 en sjĂ€lvstĂ€ndig kommun pĂ„ frammarsch. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och ett aktivt nĂ€ringsliv varför jag anser att det finns ett intresse i att studera kommunen.
Materialet för studien har tagits fram med tvĂ„ olika metoder. Jag har dels intervjuat tjĂ€nstemĂ€n i Lekebergs kommun som Ă€r viktiga för kommunens utveckling, nĂ€mligen kommundirektören, förvaltningschefen, verksamhetsledaren för Leader Mellansjölandet, samordnaren för fiber i Lekeberg samt enhetschefen som Ă€r ansvarig för landsbygds- och nĂ€ringslivsfrĂ„gor pĂ„ lĂ€nsstyrelsen i Ărebro lĂ€n.
Gamla bilder, nya identiteter : En queerteoretisk analys av samtida tolkningar och anvÀndningar av bilder, berÀttelser och förestÀllningar om fornskandinavisk religion
Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utstrÀckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos mÀnniskor för vilka fornskandinavisk religion Àr personligt betydelsefull, men som tolkar och anvÀnder sig av den pÄ ett subversivt sÀtt. Undersökningen bygger pÄ organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljÀmna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fÀlt jag sjÀlv tillhör, och i studien betraktar jag dÀrför mig sjÀlv inte bara som samtalsledare, utan Àven samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremÄl för analys genom introspektiv metod.      Mitt forskningsperspektiv Àr queerteoretiskt, och i fokus i studien stÄr de sÀtt pÄ vilka bilder, berÀttelser och förestÀllningar om fornskandinavisk religion anvÀnds som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som prÀglad av mÄngfald och jÀmlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk vÀrldsbild.
Tredjepartslogistik i SmÀlteryd En fallstudie med förslag till förbÀttringar
Examensarbetet Àr en fallstudie med förslag till förÀndringar Ät uppdragsgivaren som Àgnar sig Ät tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren Àr KriminalvÄrdsanstalten SmÀlteryd i SÀtila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB Àr i sin tur ett företag som sÀljer - och till viss del hyr ut - byggnadsstÀllningar, vÀderskydd och sÀkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagslÀget finns ett antal logistiska problem pÄ SmÀlterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.
Levande centrum/mötesplats Mariastaden, Helsingborg ?ett förslag till levande centrum i Mariastaden
Sammanfattning? ett förslag till levande centrum Mariastaden.Detta examensarbete utfördes för att undersöka möjligheterna till att skapa ett centrum/mötesplats i Mariastaden, Helsingborg. Arbetet skall Àven ge förslag till hur ett eventuellt centrum/mötesplats skall utformas.Mariastaden Àr ett gammalt sjukhusomrÄde strax utanför Helsingborgs centrum. Detta omrÄde avvecklades som sjukhusomrÄde sÄ sent som början av 1990-talet. Nu har de gamla sjukhusbyggnaderna och personalbostÀderna renoverats och byggnaderna har fÄtt nya anvÀndningsomrÄden.
Planera och budgetera osÀkerhet i skolförvaltningen : en kvalitativ undersökning i tre kommuner
Problematiken för vÄr undersökning grundar sig i den nya skollagen som trÀdde i kraft i juli 2011. DÀr stÄr det reglerat att kommunen Àr ansvarig för alla elever i en kommun. DÄ det nu rÄder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vÄrdnadshavare sjÀlva vÀlja vilken grundskola de vill gÄ pÄ. Eleverna kan antingen vÀlja en kommunal grundskola eller en friskola och dÀrmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osÀker för kommunerna dÄ de inte vet hur mÄnga elever som kommer att gÄ i de olika skolorna.VÄrt syfte med denna undersökning Àr att skapa förstÄelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen gÄr tillvÀga för att planera och budgetera osÀkerhet och om budgetarbetet har pÄverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer pÄ skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.UtifrÄn det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet Àr; planering, kommunikation och kontroll.