Uttalad förlossningsrädsla finns i dag hos ca 20 % av gravida kvinnor I Sverige. Det är naturligt att kvinnor känner viss rädsla inför en förlossning men vid uttalad förlossningsrädsla är det en svårare grad av rädsla som kan härledas både till upplevelser före, under och efter förlossningen. Över hela Sverige finns så kallade Aurora mottagning där kvinnor behandlas specifikt för sin förlossningsrädsla. Barnmorskor har en central roll vid förlossningen för att inte orsaka kvinnorna lidande i vårdmötet. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där barnmorskans upplevelser av att vårda och praktiskt handhavande av en förlossningsrädd kvinna under förlossningen studerats.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsäkerheten, både nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en påverkan på patientsäkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa områden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsäkerheten.Metoden baseras på Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. Utifrån artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem områden.Resultatet visade på fem områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerhet: (1) Arbetsledning och patientsäkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivå (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan känner till vilka områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerheten eftersom det är en sjuksköterskas ansvar att stärka patientsäkerheten genom att motverka risker som äventyrar den..

De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer.

Vid en anblick på dagens arbetsmarknad är det inte svårt att bilda sig uppfattningen av att långsiktighet och fasta företagsstrukturer har ersatts av en kortsiktighet och lösare företagsstrukturer. I denna studie ställs frågan om dagens ambivalenta arbetsmarknad skapar en känsla av oro bland anställda som i sin tur leder till en ökad pliktkänsla inför arbetet. Fem stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes kring detta problemområde. Syftet med dessa intervjuer var att skaffa fram ett empiriskt material kring frågeställningen, som sedan kunde analyseras. Resultatet av denna analys kom dock att dementera den ursprungliga frågeställningen.

Denna studie belyser vårdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod är en allmänlitteraturstudie där 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundläggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer är; en god människosyn, en etablerad kommunikation mellan vårdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det råder en allmän konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvårdnadssituationen.

Få studier har genomförts om den fysiska skolmiljön och tidigare forskning om skolmiljön har huvudsakligen varit fokuserad på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet till inflytande i sitt skolarbete. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka eventuella effekter ett miljöprojekt vid en grundskola i Luleå Kommun hade på eleverna. Miljöprojektets syfte var att skapa en bättre fysisk miljö på skolan, ge eleverna ökat ansvar samt att låta dem vara delaktiga i förändringsarbetet. Faktorer som har kartlagts är upplevelse av trivsel, fysisk skolmiljö, inflytande och ansvar. Två enkätundersökningar genomfördes, en före miljöprojektet startade och en efter att vissa förändringar hade genomförts.

Bakgrund: Att etablera och säkra patientens luftvägar med intubation är en av anestesiologins viktigaste grundpelare och ingår därmed i anestesisjuksköterskans kompetensområde.Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer medsvår intubation och lagarbetet i samband med en sådan.Metod: Studiens design är deskriptiv och explorativ med en kvalitativ ansats som metod där tio anestesisjuksköterskor i åldrarna 28 till 51 år intervjuades. Semistrukturerade öppna intervjufrågor användes för datainsamlingsmetoden. Bearbetningen av det insamlade materialet bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fem kategorier av upplevelser identifierades: Tankar och reaktioner (stress och mental förberedelse), Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska (vikten av en tydlig kommunikation, kommunikation som upplevdes positiv, samt bristande kommunikation),Ledarskap, Arbetsmiljö, och Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg.Slutsats: En tydlig kommunikation och ett bra ledarskap var en väsentlig del i arbetet med en svårintubation. En bristande arbetsmiljö kunde ibland uppstå i form av hög ljudnivå på operationssalen. Väsentliga detaljer kring patientens luftväg som försvårade en intubation luftväg kunde uppmärksammas om den preoperativa bedömningen skulle vart fullständigt gjord.

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar.I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika stadsdelar i Göteborg.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommunicerade värderingar hos ett företag påverkas av en avreglering. Uppsatsen undersöker hur Apoteket ABs kommunicerade värderingar i årsredovisningar har förändrats efter avregleringen och om dessa ligger i linje med grundmålen för avregleringens syfte. Det teoretiska avsnittet behandlar värderingar, kommunicerade värderingar, kommunikation, värderingar sammantaget med avregleringar samt apoteksmarknadens avreglering. Studien baseras på en innehållsanalys av Apoteket ABs årsredovisningar där blocken 2005-2008 samt 2010-2013 noga studerats och jämförts med varandra. I årsredovisningarna har antal textstycken kvantifierats efter sex utvalda värdeord från regeringens mål med avregleringen.

Människor har genom tiderna tagit hand om sina släktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vård. För att den palliativa vården ska bli så bra som möjligt för patienten krävs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt, detta innebär att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Den valda metoden var en litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vård var en vård där någon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Denna magisteruppsats i kommunikation är gjort på uppdrag av Sveriges Televisions Barn och Ungdomskanal i Växjö. För att koordinera datainsamlingen för vårt examensarbete har samverkan skett med Helsingborgs Stad och skolor i kommunen. www.svt.se/spinn - en webbcommunity för unga - SVT har en webbcommunity på sin hemsida som heter SPINN och som i första hand riktar sig till tonårsungdomar. Trots ett stort antal medlemmar på webbcommunityn är dessa medlemmar, ur ett demografiskt perspektiv, en ganska enhetlig grupp. Framför allt är det unga tjejer med svensk bakgrund som utgör majoriteten av de registrerade medlemmarna på webbcommunityn.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlärande och kommunikationD-uppatsLärande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLära genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Bensår är en fysisk och psykisk påfrestning och ca 50 000 personer i Sverige lider av bensår. Patienter med bensår vårdas av sjuksköterskor inom olika vårdinstanser. Oavsett var mötet med patienten sker, så är det sjuksköterskans ansvar att ge omfattande omvårdnad med god kvalitet. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter som har betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdad av patienter med bensår. Data insamlades i hälso- och sjukvårdsinriktade databaser.