I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, The theory of affordances, vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - affordanser - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

Utgångspunkten i denna uppsats koncentrerades till författningarna kring skyddet mot könsdiskriminering och religionsfrihet med anledning av det så kallade ?handskakningsfallet?. Syftet var att kartlägga hur lagstiftningen kring dessa två diskrimineringsgrunder korresponderade, i ett fall där rättigheterna upplevs kollidera med varandra. Grunderna för könsdiskriminering och en definition av begreppet ?kön? finns tydligt reglerat både i lagstiftning och praxis, dock är det ett faktum att det inte existerar något enhetligt begrepp för vad religion egentligen är, varken i nationell eller internationell lagstiftning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka relationen mellan styrdokumen­tens föreskrifter gällande jämställdhet och lärares hantering av detta i ensemble­undervisning inom jazz och populärmusik på gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhållningssätt och handlingar vid ensembleundervisning utifrån ett genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen på genus som en social konstruktion, där genusmönster genereras i möten mellan människor, genom ständig upprepning av handlingar och beteenden.För att få svar på mina frågor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer med fyra verksamma ensemblelärare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen på jämställdhet och människors lika värde är grundläggande för hela under­visningen. Tillvägagångssätten för hur pedagogerna hanterar jämställdhet i en­sembleundervisningen skiljer sig något.

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen på den finansiella marknaden, har bidragit till många förändringar på denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som är svåra att tolka även för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar på den finansiella marknaden är bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter är att samla och analysera information om specifika företag och därefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör även att väcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste åren ifrågasatts och kritiserats ett flertal gången.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

En förutsättning för att kunna förhindra att terrorattacker utförs är kunskap om de bakomliggande motiven och drivkrafterna. Om vi känner till de bakomliggande motiven och drivkrafterna finns det möjlighet att kunna påverka dessa faktorer och därigenom minska risken för nya terrorattacker. I den här studien undersöker jag omcollective action frames och rational choice teorin var för sig eller tillsammans kan förklara orsakerna till terrorism. Fram till idag har den strategiska modellen varit den mest använda teorin för att förklara orsaker till terrorism. Modellen utgår från rational choice teorin men har avgränsats till att enbart hantera politiska faktorer, vilket har kritiserats.Kritikerna menar att människors känslor har en betydelse för deras handlingar.

Syftet med vår uppsats är att bidra till en bättre förståelse av teknisk förändring genom att undersöka och analysera hur anställda handlar vid införandet av ny teknik. Uppsatsen bygger på kvalitativ ansats och vi har använt oss av intervjuer och observationer som metod för att samla in empiri, som senare analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningstolknings metoder.Vi anser att det är viktigt att behandla motstånd och acceptans tillsammans, för de samverkar och existerar i relation till varandra. Både de positiva och negativa reaktionshandlingarna bör betraktas som helhet för att få hela bilden av organisationsförändringen. Motstånds- och acceptanshandlingar är inte homogena hela tiden utan ändrar sin karaktär under förändringsprocessen. Information till de anställda vid förändring minskar inte nödvändigtvis motståndet.

EU:s regler kring öppenhet har utvecklats från deklarationer, beslutoch fördragsbestämmelser. Sedan 2001 ger förordning 1049/2001 enlagstadgad rätt för medborgare att få tillgång till handlingar inomEU:s institutioner. Nya rättsfall på området har förändrattillämpningen av förordning 1049/2001 och Bavarian Lager-målet harpåverkat hur sekretessgrunden i 4(1)b i förordning 1049/2001 omskyddet för privatliv och personuppgifter skall förstås. Istället föratt göra en riskbedömning om den potentiella skada utlämnandet avpersonuppgifter kan ha på skyddet för privatliv har EU-domstolentolkat bestämmelsen i 4(1)b som en hänvisning direkt till förordning45/2001 om skydd för personuppgifter. Domstolen har även fastslagitatt personnamn skall anses vara personuppgifter.

Syftet med vår uppsats är att bidra till en bättre förståelse av teknisk förändring genom att undersöka och analysera hur anställda handlar vid införandet av ny teknik. Uppsatsen bygger på kvalitativ ansats och vi har använt oss av intervjuer och observationer som metod för att samla in empiri, som senare analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningstolknings metoder.Vi anser att det är viktigt att behandla motstånd och acceptans tillsammans, för de samverkar och existerar i relation till varandra. Både de positiva och negativa reaktionshandlingarna bör betraktas som helhet för att få hela bilden av organisationsförändringen. Motstånds- och acceptanshandlingar är inte homogena hela tiden utan ändrar sin karaktär under förändringsprocessen. Information till de anställda vid förändring minskar inte nödvändigtvis motståndet.

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrån ett dialogiskt perspektiv där en av samtalsdeltagarna är en ung man (M) med autism som använder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begäran av föremål eller aktiviteter) sekventiellt är konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvändning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig på videoinspelat material av två kvällar då M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis används som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lämpar sig väl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.