Syftet med studien är att bidra med kunskap om thailändska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien är intervjuer om äldre thailändska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gått i svensk skola mellan 6 till 12 månader har observerats i skolan. Referensramen är en jämförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhällsförhållanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen är interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

I Sverige genomgår årligen 25-30 patienterhjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädslaoch skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro.

Artros är en folksjukdom som kan påverka alla leder i kroppen. Artros i händerna är vanligast bland kvinnor. Enligt rådande forskning ger denna form av artros en stor inverkan på vardagliga aktiviteter, men det beskrivs inget om på vilket sätt det påverkar. Syftet med studien var således att belysa hur kvinnor med artros i händerna upplevde konsekvenser i vardagliga aktiviteter. Kvalitativ ansats användes och metoden var semistrukturerad intervju.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Examensarbete, Enterprising and Business Development, Ekonomihögskolan vid Linnèuniversitetet, företagsekonomi, 2EB00E, VT 2012Författare: Martin Åkesson och Malin LindqvistHandledare: Lena OlaisonTitel: Etablering av möbelföretag i Sverige: En studie om anpassning och standardiseringBakgrund: Minskade barriärer mellan gränser medför att det blir allt lättare för företag att förflytta sin verksamhet till andra länder genom etablering. Efterfrågan från befintliga kunder och potentiella kunder gör att verksamheten ser möjligheter i att utmana konkurrenter på en ny marknad. En marknad som utvecklats på grund av minskade barriärer i och med EU, är den svenska marknaden. Möbelbranschen i Sverige utmärks av ett fåtal stora aktörer som historiskt innehar majoriteten av marknadsandelarna. Men dessa marknadsandelar har blivit mindre med åren och ger plats för nya aktörer på marknaden.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Denna uppsats är en idéanalys av den mediala debatten av friskolor i dag. Vårt syfte med uppsatsen är att förstå den uppsjö av debatter om friskolor som uppkommit de senaste åren. Vi menar att media spelar en stor roll i skapandet av den bild svenska folket har av friskolor. Vår utgångspunkt är att analysera hur skolans funktion och valfrihet diskuterats i media.Tomas Englund, professor i pedagogik menar att synen på skolan har gått från att fokusera på likvärdighet och jämlikhet, till profilering och individuell anpassning.Så vad säger politikerna? Vår studie belyser att debatten om skolan är begränsad utifrån vissa normer, exempelvis att friskolan ska finnas men samtidigt vara under stark statlig kontroll.

Vad syftar egentligen teaterföreställningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske både och? Varför finns musik och bild som ämnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skådespelare, en barngrupp, en lärare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsättningarna om konst eller pedagogik egentligen är en begreppsfråga. Fokusen borde ligga på vad som händer i mötet mellan skola och teaterföreställning snarare än huruvida teater representerar konst, pedagogik eller vad det än vara månde..

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att redogöra för ett internationellt företags marknadsföringsstrategi på den europeiska marknaden, i det här fallet Volvos, sett ur ett standardiserings- och anpassningsperspektiv. Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie för att få en teoretisk grund för arbetet. Därefter utfördes en empirisk studie av Volvo med hjälp av intervjuer med anställda på företaget samt med nyckelpersoner på reklam- och mediabyråer. Vid analysen av Volvos marknadsföring har vi även använt oss av reklamfilmer och annat material från företaget. Resultatet från den empiriska studien sattes i relation till de aktuella teorierna.

Studiens syfte är att leda i bevis att det kan vara svårt att nå upp till de uppsatta utbildningspolitiska målen om jämställdhet i litteraturundervisningen för gymnasiet. Analysen belyser om målen överensstämmer med den samhällsstruktur vi befinner oss i och om litteraturundervisningen är förenlig med jämställdhetsmålen. Den pedagogik som syns och planeras i undervisning och den pedagogik som inte syns men finns runt om oss i vardagslivet urskiljer vad som påverkar oss att hålla på könstraditioner. Undersökningen grundar sig på en tolkningsmetod där översättningen av händelseförlopp, handlanden och texter är av betydelse. Resultatet visar att ett vanemässigt tänkande och vår objektiva syn på omvärlden kan göra det svårt att nå upp till jämställdhetsmålen i litteraturundervisningen..

Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram. Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen.

Människan som är i behov av vårdande inom omvårdnad behöver pedagogiskt lärande i form av stöd från sjuksköterskan inför de frågor och utmaningar de ställs inför. Hur pedagogiskt lärande utformas i olika vårdsituationer är ännu inte tillräckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det är viktigt att kartlägga problematiken kring bristen på pedagogiskt lärande i omvårdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lärande är inom omvårdnad. Metoden som använts är en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvärld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvårdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur tre lärare arbetar med den första läs- och skrivinlärningen med tanke på barns behov av individuell anpassning. Tonvikten kom att ligga på hur lärare skapar gynnsamma förhållanden för läs- och skrivinlärning, hur de upptäcker samt förebygger läs- och skrivsvårigheter.MetodSom metod användes halvstrukturerade intervjuer där tre lärare med 15-45 års erfarenhet av läs- och skrivundervisning intervjuades.ResultatResultatet överensstämmer väl med forskning inom området. Informanterna framhöll vikten av att tidigt stimulera barnens språkutveckling på ett lustfyllt och betydelsefullt sätt, t.ex. genom att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet. Lärarnas arbetssätt var komplexa och varierande.

Mitt examensarbete handlar om tre olika lärare på tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte är att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap läraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de får för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har läraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhållningssätt och attityd har läraren till sitt arbete i en mångkulturell miljö? Intresset för det här ämnet har sakta växt fram under min utbildning till lärare och ett par års erfarenhet av vikariat på olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den här undersökningen nu är att jag snart kommer att vara lärare själv och vill skaffa mig förståelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik är.Genom att intervjua tre olika lärare på grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förståelse.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med inkludering av barn i förskolan, hur förskollärare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla är för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollärare. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollärarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det är vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fått från förskollärarna, därför är resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltså inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollärarna som deltagit har en samstämmig syn på barnen och gemensamma tankar på hur de ska inkluderas.