Sökresultat:
896 Uppsatser om Anpassade läromedel - Sida 43 av 60
En sund barn- och ungdomsfotboll
Uppsatsen handlar om att studera tvÄ fotbollsföreningars arbete med egna verksamhetsmodeller. Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om vÀrderingar och uppfattningar runt en sund barn- och ungdomsfotboll pÄ föreningsnivÄ. För att kunna se hur klubbarna arbetar för att försÀkra sig om att verksamheten bedrivs utifrÄn ett barnrÀttsperspektiv, granskas deras textdokument och tvÄ företrÀdare, en frÄn respektive förening, har ocksÄ fÄtt ge sin bild av förÀndringsarbetet i intervjuer.
Studien Àr en jÀmförande fallstudie med en kvalitativ textanalys i form av ideologianalys och den metodiska ansatsen i undersökningen Àr induktiv. Grunden för materialet utgörs frÀmst av dokument frÄn de tvÄ föreningarna och de tvÄ övergripande förbunden, tvÄ kvalitativa samtalsintervjuer men ocksÄ av ett underlag av tidigare forskning. I uppsatsen anvÀnds inte nÄgon generell och övergripande teori utan istÀllet anvÀnds olika teoretiska verktyg i analysen av den insamlade empirin.
Additiv tillverkning av slutprodukter : -Vilka faktorer pÄverkar val av tillverkningsmetod?
SammanfattningDagens industriella utveckling gÄr mot en mer globaliserad, hÄllbar och kundanpassad massproduktion. En teknik som Àr möjlig att anvÀnda för att uppnÄ kundanpassad massproduktion och som förutspÄs göra stor skillnad i framtiden Àr additiv tillverkning, vilket Àr en teknik dÀr detaljer och produkter byggs upp genom att material lÀggs till, till skillnad frÄn till exempel skÀrande bearbetning dÀr material tas bort. I nulÀget Àr additiv tillverkning vÀldigt vanligt vid prototypframtagning. Fokus i denna studie ligger pÄ att undersöka additiv tillverkning inom industriell produktion av slutprodukter, detta sker idag frÀmst inom flyg och medicinbranschen. Syftet med denna studie Àr att identifiera och undersöka faktorer för att se huruvida det Àr mest fördelaktigt att anvÀnda sig av traditionell tillverkning eller additiv tillverkning som produktionsmetod för slutprodukter.
FrÄn idé till succé : affÀrsplanens roll i utvecklingen av ett företag
Idag hÀvdar majoriteten av forskarna att en affÀrsplan Àr ett mÄste i ett nystartat företag. LIVLY Àr verksamma inom barnklÀdesbranschen och har lyckats etablerat sin verksamhet utan en affÀrsplan. Företaget befinner sig nu i en expansionsfas och mÄste ta stÀllning till hur de ska ta sig igenom fasen. Syftet med denna fallstudie Àr att undersöka nyttan med en affÀrsplan samt LIVLY?s behov inför kommande expansion.
HÄllbar utveckling : Norra DjurgÄrdstaden som modell för hÄllbar utveckling
Idag byggs det i stÀder allt oftare med hÄllbarhet i Ätanke. Allteftersom forskare hittar nya sÀtt att mÀta konsekvensen av vÄr slösaktiga livsstil blir risken med klimatförÀndringar ett faktum. DÀrför har Sveriges regering nyligen investerat stora summor pengar för att bedriva det största hÄllbarhetsprojektet i landets historia, Norra DjurgÄrdsstadsprojektet. I projektet har man satt som mÄl att sÀnka emissioner och energianvÀndning genom att bygga system för kÀllsortering, energisparande, utrymmen anpassade för cykelpendlare och lÀtt tillgÀnglig kollektivtrafik. Men dÄ begreppet hÄllbarhet Àr relativt nytt genomgÄr den en stÀndig bearbetning och utveckling.
Balanced Scorecard - Design, anvÀndning och deras samband
Bakgrund och problem: Det balanserade styrkortet utvecklades som en reaktion pÄ behovetatt komplettera de finansiella mÄtten med icke finansiella. Sedan introduktionen av begreppethar konceptet varit under stÀndig utveckling och det rÄder en tvetydig definition av vad detverkligen syftas pÄ nÀr det talas om balanserat styrkort. DÄ det balanserade styrkortet existerari olika former skapas olika anvÀndningsomrÄden och det Àr vÄr avsikt att undersöka huranvÀndning och design ser ut i svenska företag samt undersöka sambandet mellan anvÀndningoch design.Syften: VÄrt syfte Àr att identifiera vilka olika typer av balanserade styrkort som anvÀnds avsvenska företag. Vi vill skapa en djupare förstÄelse om konceptet balanserat styrkort ochpÄvisa hur anvÀndningen och processerna Àr utformade och utreda eventuella samband mellananvÀndning och design.AvgrÀnsningar: Vi har inte för avsikt att lÀgga nÄgon vÀrdering i hur det balanseradestyrkortet anvÀnds eller Àr designat. DÀrmed kommer det inte föras nÄgon diskussion omhuruvida det balanserade styrkortet innebÀr nÄgot positivt eller negativt för företagen.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning pÄ 11 svenska företag, dÀr vi har anvÀnt osssemistrukturerade personliga intervjuer inom de olika företagen.Resultat och slutsatser: Vi har i vÄr slutsats kunnat visa att det balanserade styrkortetanvÀnds pÄ varierande sÀtt i svenska företag.
Boende för andra halvan av livet
Sverige stĂ„r inför en framtid av en kraftigt ökande andel Ă€ldre mĂ€nniskor i samhĂ€llet. Ă
r 2060 kommer en fjÀrdedel av befolkningen vara 65 Är eller Àldre. Utvecklingen nÀr det gÀller Àldre mÀnniskors boendesituation gÄr mot ett ökat kvarboende dÀr vÄrd- och omsorg alltmer kommer att ske i det egna hemmet. Redan idag finns inte tillrÀckligt med anpassade bostÀder för att möta framtiden, mÄnga Àldre bor i opraktiska och otillgÀngliga lÀgenheter som ger upphov till ett begrÀnsat liv - bÄde fysiskt och socialt. En förutsÀttning för ett gott liv pÄ Älderns höst Àr goda bostÀder och boendemiljöer.
?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden?. LÀrare och medier i undervisningen
Titel: ?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden? -LÀrare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: VÄrterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lÀrares beskrivning gÀllande sina arbetssÀtt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkÀtintervjuer av lÀrare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkÀterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LÀrareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrÄgade lÀrarna i vÄr undersökning anvÀnder bÄde aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga och personligtutarbetade och anpassade till lÀrarnas eget arbetsÀtt. Samtliga mediekategorier anvÀnds av ett par av lÀrarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier anvÀnds av alla de tillfrÄgade lÀrarna. Det arbetssÀtt som Àr vanligast Àr att man arbetar med medier, det vill sÀga anvÀnder medier som ett verktyg.
Immateriella tjÀnster: en övergripande bild av omrÄdets regelverk
RÀttsomrÄdet immateriell rÀtt innehÄller Àmnet immateriella tjÀnster. Dessa tjÀnster tillhör en komplex skala olika tjÀnster. Dessa skall först och frÀmst skiljas ifrÄn materiella tjÀnster, vilket innebÀr tjÀnster som har anknytning till lös sak, tillexempel försÀljning. Ett exempel pÄ en immateriell tjÀnst Àr advokatuppdrag. Det som kÀnnetecknar immateriella tjÀnster Àr just att de skiljer sig ifrÄn materiella tjÀnster.
Zoobutikers försÀljning av kanin, Oryctolagus cuniculus, rÄtta, Rattus norvegicus, marsvin, Cavia porcellus och guldhamster, Mesocricetus auratus : Àr djurskyddsföreskrifterna anpassade efter djurens behov och naturliga beteenden?
Kaniner och marsvin domesticerades till en början för köttets skull, kaniner Ă€ven för pĂ€lsen. RĂ„ttor och guldhamstrar domesticerades dels för att anvĂ€ndas som försöksdjur och dels som sĂ€llskapsdjur. Ăven om arterna har varit domesticerade i upp till tusentals Ă„r Ă€r deras beteenden vĂ€ldigt lika sina förfĂ€ders, oftast Ă€r den enda skillnaden beteendenas frekvens och intensitet. För kanin, rĂ„tta och marsvin Ă€r social samvaro en viktig kĂ€lla till miljöberikning. Att ha möjlighet att söka föda och gnaga Ă€r viktig miljöberikning för alla gnagare och kaniner.
IdrottslÀrares genusförestÀllningar inom Àmnet idrott och hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningDenna studie syftar till att ge ökad kunskap i hur genus som social konstruktion kan pÄverka lÀrares syn pÄ aktiviteter i Àmnet idrott och hÀlsa. Den empiriska studie ger svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar som utifrÄn syftet har formulerats för att begrÀnsa detta arbete. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar var; Vilken syn har lÀrarna pÄ genus i aktiviteterna inom idrottsÀmnet i skolan? Samt; Medför idrottslÀrarnas syn pÄ genus inom aktiviteterna att Àmnet idrott och hÀlsa gynnar nÄgot av könen?MetodMin fallstudie genomfördes pÄ en skola dÀr jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa.ResultatDe viktigaste resultaten var att lÀrare har förestÀllningar om genus inom aktiviteterna som medför att vissa aktiviteter Àr mer anpassade för pojkar men andra Àr mer lÀmpade för flickor.
Patientupplevelse och omvÄrdnadsÄtgÀrder vid MR-undersökning.
Introduktion: Magnetkameran (MR) har en betydande roll inom medicinsk diagnostik, och anvÀnds för att upptÀcka olika patologier och skador. Trots sina fördelar Àr den skrÀmmande och frÀmmande för mÄnga patienter. MR upplevs negativt och associeras med Ängest och obehag. Anledningen till detta Àr patientens okunskap och ibland kÀnslor och uppfattningar som Àr baserade pÄ andras upplevelser av MR. Röntgensjuksköterskans agerande spelar en viktig roll i detta sammanhang och hennes handlande anknyts till Jean Watsons omvÄrdnadsteori.
ArbetsförmÄgebedömning inom företagshÀlsovÄrd
Bakgrund: Det finns ett flertal metoder och instrument som bedömer individens funktionsprofil samt förmÄga i relation till arbetskrav. Det Àr dÀrför möjligt att det finns skillnader mellan olika FHV gÀllande hur dessa anvÀnds och hur det pÄverkar en rÀttssÀker och lika bedömning av arbetsförmÄga. Detta finns idag ingen kunskap om. Syfte: Syftet med detta projektarbete Àr att hos en selekterad grupp inom FHV inventera och analysera vilka metoder och instrument som idag anvÀnds för att mÀta funktion och arbetskrav vid arbetsförmÄgebedömningar.FrÄgestÀllningar: Hur sker arbetsförmÄgebedömningar idag inom FHV? Vilka instrument anvÀnds inom FHV för att mÀta funktion och arbetskrav i samband med arbetsförmÄgebedömning? Vilka svÄrigheter föreligger och vilka möjligheter till förbÀttringar upplever FHV vid bedömningar av arbetsförmÄga?Metod: Studien har genomförts som en riktad enkÀt och analys av data inhÀmtat frÄn en selekterad grupp av 22 personer frÄn skilda FHV-enheter.
Drivkrafterna bakom hÄllbarhetsredovisning : En undersökning bland Dalarnas kommuner
SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av Ättiotalet, fick hÄllbarhetsfrÄgan ett uppsving och trots att det nu har gÄtt mer Àn 25 Är Àr Àmnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhÀllet hÄllbart och det Àr av allmÀnt intresse att vi Ästadkommer förÀndringar. HÀr har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hÄllbarhetsredovisningen Àr ett verktyg att nÄ detta mÄl.Problem: I Sveriges kommuner Àr det idag vÀldigt stor variation pÄ hur och om man hÄllbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rÄdgivare, Àr kvaliteten pÄ rapporterna dessutom lÄngt ifrÄn tillfredsstÀllande. Att upprÀtta hÄllbarhetsredovisning Àr inte lÀtt eftersom rapporten ska sammanstÀlla ett flertal olika dimensioner.
Kvalitetsaspekter - ett sÀtt att konkretisera och vÀrdera förbÀttringsomrÄden: en fallstudie vid Vattenfall AB Vattenkraft
Ett sÀtt att skapa systematik, struktur och rutiner i företagets kvalitetsarbete Àr att anvÀnda ett kvalitetsledningssystem. Ett ledningssystem Àr effektivt för att sÀkra tillfredstÀllelse för bÄde kunder och övriga intressenter, genom bland annat högre lönsamhet och sÀkrare produkter. Ledningssystem finns, förutom för kvalitet, Àven för ett antal andra arbetsomrÄden sÄsom sÀkerhet, arbetsmiljö, miljö och ekonomi. Företag kan nÄ samordningsfördelar genom att integrera sina olika ledningssystem. Vanligt Àr att systemen för kvalitet, arbetsmiljö och miljö integreras.
Den allsmÀktige : En kvalitativ studie i komplext ledarskaps anpassning till dagens organisationssamhÀlle
I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhÀlle Àr starkt förÀndrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhÀllsliv. Tillsammans med organisationers jakt pÄ effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förÀndringar i organiseringen och organisationssamhÀllet skapas Àven en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i.Mer aktuellt Àn nÄgonsin verkar ocksÄ de mÄnga avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag dÀrför huruvida ansvar och krav pÄ en VD Àr anpassade till dagens organisationssamhÀlle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen.