Sökresultat:
2005 Uppsatser om Anpassad grundskola - Sida 18 av 134
Läslust och läsförståelse: om boksamtalets betydelse
Syftet med utvecklingsarbetet var att bearbeta läst skönlitteratur genom boksamtal för att studera om eleverna upplever att deras läsförståelse utvecklas, samt att undersöka hur de uppfattar denna arbetsmetod. Utvecklingsarbetet utfördes i grundskola, gymnasieskola samt vid en folkhögskola under en nio veckor lång praktikperiod. Eleverna läste flera skönlitterära texter som sedan bearbetades i boksamtal. I slutet av perioden gjordes djupintervjuer med några elever som berättade vad de lärt sig och hur de upplevt bokbearbetningen. Analysen av boksamtalen och resultatet av djupintervjuerna pekade på att elevernas läsförståelse utvecklades genom detta arbetssätt.
Uppföljning av betyg från grundskola till gymnasium : En studie över en kommun i östra Småland
Denna rapport följer upp elevers betyg från grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra Småland. Det främsta syftet är att få en helhetsbild över skillnader och likheter mellan betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgår från elever, som med några få undantag, är födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan år 2004-2006. Resultatet från studien visar på att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut då eleverna kommer upp i gymnasiet..
Utveckling av en tumkompass anpassad för barn
Silva Sweden AB gav i uppdrag att ta fram en ny tumkompass för skolverksamhet. Orientering uppfattas av många barn som svårt och krångligt. För att höja intresset och göra det enklare vill man ge lärare och elever en tumkompass som är anpassad efter hur barn använder den. Traditionellt används handkompasser i undervisningen. Dessa kompasser uppfyller inte de speciella krav barn ställer, de är för stora, komplicerade och svåra att förstå.
Den mångkulturella skolans utmaningar : en enkätstudie av lärares inställning till nya kultur- och religionsuttryck
Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.FrågeställningarVad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?.
Prissättning av FMV:s provplatstjänster
Provningsverksamheten hos Försvarets materielverk behöver en bättre anpassad prissättning mot andra kunder än Försvarsmakten. Utgångspunkten för detta examensarbete är att undersöka möjligheterna till en mer marknadsanpassad prissättning. I examensarbetet vinklas emellertid prissättningen både ur marknads- och kostnadsfokus. Teorin och analysen leder fram till en lösning där kundvärdet blir centralt och med internkalkyleringen som ett viktigt stöd i prissättningen. I den föreslagna prismodellen ingår policy, strategi, kunder, konkurrentens och internkalkyleringen som tillsammans ska ge ett bättre underlag för prissättningen..
Läroplanen, läraren, ledarskapet
I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger från både grundskola och
gymnasieskola, för att undersöka vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i deras
vardagliga verksamhet. Av arbetets resultat framkommer att styrdokumenten för vissa
pedagoger utgör en central punkt i det dagliga arbetet medan andra pedagoger, oavsett
vad styrdokumentet påbjuder, arbetar utifrån känslan att ?vi gör som vi alltid har gjort?.
Dessutom finns det skillnader mellan hur pedagoger i kommunala skolor jämfört med
fristående skolor följer styrdokumenten. I studien framkommer även att ledningens
kompetens är av yppersta vikt för att en läroplan på ett framgångsrikt sätt ska kunna
implementeras i skolmiljön..
Språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga elever
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar med
språkutveckling och med flerspråkiga elever på en mångkulturell grundskola. Genom en
kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi få djupare kunskaper om hur en god
språkutvecklande undervisning bedrivs. Våra vägledande frågor var vilka insatser skolan gör
för att främja språkutvecklingen samt vilka arbetssätt och metoder som används. Vår slutsats
är att en språkutvecklande undervisning kräver att eleven är i fokus och att undervisningen
bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen är att använda
språket så mycket som möjligt, enligt informanterna måste eleven ständigt få tala språket för
att utveckla det och vara aktiv i allt lärande..
Hur bemöts flickor och pojkar i skolan? En studie av mötet mellan lärare och elever i årskurs 4-5, samt de erfarenheter som gjorts ur ett genusperspektiv
Detta arbete syftar till att ta reda på hur könsroller skapas och vidhålls. Genusproblematiken i dagens svenska grundskola undersöks, görs skillnader mellan pojkar och flickor? Det tittas närmare på vad egentligen jämlikhet och jämställdhet innebär och vad styrdokumenten (Lpo 94) tar upp om dessa två begrepp. Elever, i årskurs 5, har intervjuats för att få möjlighet att ge sin syn på könshomogen undervisning. Vidare har två lärare intervjuats för att vi ska få reda på deras bemötande gentemot eleverna.
Diskursordning och hegemoni : Representationer av en skola
Den här artikeln utforskar, genom en mångperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit känd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel är bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förändrade diskursordningen på ett hegemoniskt sätt. Den här artikeln beskriver den diskursiva förändringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, där mätning och ranking fokuseras mer än skolutveckling i form av inkludering och lärande..
Styrdokumentens bestämmelser och grundskollärares förhållningssätt till fortbildning : tolv lärares värderingar av fortbildning i åländsk och svensk kontext
Undersökningens syfte var att undersöka hur lärare för de tidigare åren upplevde fortbildning genom att studera deras värdering av och motivation till fortbildning. Vidare var vår tanke att undersöka ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning. Dessutom hade vi för avsikt att undersöka om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser, som rörde fortbildning.Studien är av nationell och komparativ karaktär där vi valde att undersöka och jämföra två skolor, en grundskola i mellersta Sverige och en grundskola inom landskapet Åland.För att undersöka lärarnas värdering av och motivation till fortbildning använde vi oss av en enkätundersökning. Vi mottog sammanlagt 12 stycken besvarade enkäter, varav vi baserar enkätundersökningens resultat på. Då vi undersökte ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning och om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser använde vi oss av en dokumentanalys baserad på skolornas sparade arkiv angående fortbildning samt aktuella politiska styrdokumenten.
Montessoripedagogers inställning till Lgr11
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever.
Aspergers syndrom, undervisning och miljö
Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts.
Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers.
Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..
Distriktssköterskans pedagogiska och hälsofrämjande roll i mötet med patienter med diabetes typ 2
Bakgrund och problemformulering: Prevalens av typ 2 diabetes ökar dramatiskt i olika länder och är speciellt kopplad till ohälsosamt beteende och felaktig livsstil. Diabetes kan leda till utveckling av en rad olika sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, nedsatt syn eller blindhet och amputation. P.g.a. allvarligakomplikationer och ökad dödlighet bland dessa patienter krävs evidensbaserade vårdinsatser och effektiv rådgivning. Distriktssköterskan har möjlighet att verka hälsofrämjande.
BREAM : Domänanpassning av olycksanalysmetod till sjöfarten
Syftet med följande studie var att undersöka hur olycksanalysmetoderna CREAM och DREAM kan anpassas till sjöfartsdomänen, samt hur begreppet den mänskliga faktorn kan beskrivas och hur kan den analyseras. Teoristudier samt intervjuer med anställda vid sjöfartsinspektionen och domänexperter har genomförts. Ett förslag på hur en anpassad analysmetod skulle kunna se ut redovisas som BREAM (Bridge Reliability and Error Analysis Method). Den anpassade metoden har utvärderats med hjälp av experter inom domänen. Utvärderingen visar på att metoden fungerar bra men att ytterligare specificering av metoden till domänen är önskvärt..
Matematikboken och Zahlenreise : En komparativ studie kring matematikundervisningen i Sverige och Tyskland
Syftet med denna studie är att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolår 3, å ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och å andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklärare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra läromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda på vilken arbetsform som är vanligast på matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolår 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolår 3 enligt gällande styrdokument, vilken matematikbok som används i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare läromedel som används utöver matematikboken och varför.Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolväsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lärandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.Mitt tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av data samt de etiska ställningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.Resultaten visar att eget arbete är den vanligaste arbetsformen på matematiklektionerna i båda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolår 3 skiljer sig åt. Resultaten tyder på att det i den svenska skolklassen fästs större vikt vid att få eleverna att förstå kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förväntas tillägna sig många, till viss del originella, kunskaper och färdigheter. Den mest påfallande skillnaden vid jämförelsen av matematikböckerna är att matematikboken som används i den tyska skolklassen är mycket mera omfattande än matematikboken som används i den svenska skolklassen. Matematikboken som används i den svenska skolklassen uppvisar däremot en tydligare struktur.