SyfteSyftet är att utifrån ett lärarperspektiv se om och i så fall hur elevers kulturbakgrund påverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lärare som arbetar med elever i årskurs 7-9 i Stockholmsområdet. I studien användes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrågor.ResultatLärarna vid de skolor vi besökt tycker det är viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppväxter i undervisningen, men lärarna utgår alltid ifrån den svenska skolans läroplan med dess mål och riktlinjer samtidigt som de måste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvärdig undervisning för alla. Av det tre lärare vi intervjuat på tre olika högstadieskolor i Stockholmsområdet arbetar alla lärare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.Lärarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.

Syfte med föreliggande arbete är att få en uppfattning om hur specialpedagoger på olika gymnasieskolor tänker kring diagnosen dyslexi. Utifrån detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger från olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna ställdes frågor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sätt att upptäcka elever med specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgår att de skolor som är representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen.I undersökningen framgår också vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera resultaten av den grundläggande läs- och skrivundervisningen, både på individ- och skolnivå. Det är framför allt viktigt att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter vid så tidig ålder som möjligt.Genom den här undersökningen har jag kunnat visa på olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers läs- och skrivsvårigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berättelser.

Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även Annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans ämnen svenska och engelska. Kommunikation är en central del i alla människors liv. Det muntliga är utgångspunkten i lärandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer än skriftlig kommunikation i samhället. Skolan är en plats där människor med olika bakgrund träffas och är därför en utmärkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krävs för att respekt och förståelse för andra människor ska uppstå.Det muntliga likställs med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i ämnena svenska och engelska på gymnasiet.

Den 19 maj förra året utbröt kravaller i Stockholmsförorten Husby. Medierna rapporterade om stenkastande killar och statsminister Fredrik Reinfeldt pratade om ?unga, arga män?, och bland alla som gripits, åtalats och dömts i samband med kravallerna finns det inte en enda tjej. Därför uppstod frågan - vad gjorde tjejerna?Vi har träffat tio tjejer som bor i Kista, Husby eller Akalla för att få höra deras berättelser, hur de ser på kravallerna och varför de valde att stanna hemma.

Denna studie handlar om dialektanvändning och attityder till dialekt bland dagens ungdomar i Uppland. Den bygger på en enkätundersökning som har genomförts i två gymnasieklasser i Uppsala. I ena klassen kommer merparten av eleverna från Uppsala och i den andra från övriga Uppland. Enkäten bestod av två delar: en första del innehöll allmänna frågor om användningen av dialekt och standardspråk samt attityder till dessa varieteter, medan förekomsten av konkreta dialektala drag, som har tagits upp som utmärkande för Uppland i tidigare forskning, undersöktes i enkätens andra del.De viktigaste frågeställningarna har varit om vissa dialektala drag finns kvar hos dagens ungdomar och hur vanliga de är, om det finns några skillnader mellan språket i Uppsala och övriga Uppland samt mellan pojkar och flickor när det gäller användning av och attityder till dialekt. Undersökningen har bland annat kommit fram till att eleverna i klassen där de flesta elever kommer från uppländska landsbygden är mer dialektala än de i klassen där de flesta kommer från Uppsala.

Syftet med denna uppsats är att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rättfärdigade inskränkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrätt och skatterätt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rättfärdigad inskränkning i den grundläggande principen om rätten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rätt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskränka den grundläggande etableringsfriheten krävs att inskränkningen kan rättfärdigas.De rättfärdigade inskränkningarna ser olika ut beroende på inom vilket rättsområde de tilllämpas. Etableringsfriheten är mer långtgående på bolagsrättens område som enbart innefattar en rättfärdigad inskränkning. Inskränkningen kan motiveras av bristen på en unionsrättslig reglering på området.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på mer om mäns tankar kring att det i Sverige idag är fler och fler kvinnor som väljer att skaffa barn på egen hand via insemination. För att undersöka detta har jag använt mig av fyra frågeställningar:Hur ser män på familjebildande och föräldraskap? Upplever män idag att det finns en risk för dem att bli exkluderade från familjebildande och faderskap? Upplever män att de inte har samma rätt till valmöjlighet som kvinnor har? Varför tror män att kvinnor gör detta val och att det blir allt vanligare?För att ta reda på detta har jag använt mig av enskilda intervjuer. Jag har intervjuat fem män utan barn i åldrarna 25-35 år. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt men med en hermeneutisk ansats, där jag redovisar resultat och analyser direkt under respektive frågeställning.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av faktorer som påverkar mellanmänskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus på relationen barn ? pedagog. Fokus finns på hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pågående samspel där barn känslomässigt berör sin omgivning. De egna känslorna som dessa samspel väcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar? Författare: Martina Blom och Martina Olsson Studien belyser problemen kring den fria uteleken på förskolan. Den fria utelekens syfte och innehåll kan variera stort beroende på vilken förskola som betraktas. antagande som görs i denna studie är att personalen på förskolorna har olika utevistelsens betydelse och att gårdarnas miljö ser Annorlunda ut. Syftet med studien var att ta reda på om det fanns några skillnader/likheter barns fria utelek på en traditionell förskola och på en I Ur och Skur förskola. undersöktes vilka lekar barnen på de två förskolorna lekte och var inspirationen lekarna kom ifrån. Studien tar även upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroende på om barnen har tillgång till leksaker eller naturmaterial i sin lek, samt vilka leksakerna/naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den fria är något annat som studeras i undersökningen. De som deltagit i undersökningen var fyra förskollärare, två från respektive samt sammanlagt 31 barn.

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som Annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande.Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning var att analysera hur AIK Fotbolls största sponsorer såg på det existerande samarbetet med AIK Fotboll. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilka fördelar anser sponsorerna att de vinner med sitt samarbete med AIK Fotboll? Vilken påverkan anser sponsorerna att AIK Fotbolls varumärke har för samarbetet med klubben? Anser sponsorerna att samarbetet med AIK Fotboll ger något tillbaka i form av motprestationer? Vilka möjligheter ser sponsorerna i det sponsornätverk som skapas bland AIK Fotbolls samarbetspartners? Hur anser sponsorerna att rådande samarbetsavtal skulle kunna utvecklas?MetodDen empiriska undersökningen genomfördes utifrån en egen utarbetad analysram baserad på tidigare forskning inom ämnet sponsring. Analysramen bestod av tre variabler vi ansåg relevanta vid ett sponsringssamarbete: varumärket, motprestation och nätverk. Till dessa tre fanns dessutom ett antal specifika underkategorier.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en Annorlunda syn på revisionsplikten och enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta år 2010 och som följd behövde små aktiebolag som minst uppfyller två av kriterierna på högst 3 000 000 kr i omsättning, högst en balansomslutning på 1 500 000 kr och högst tre anställda inte längre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om små aktiebolag väljer att behålla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta område och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att behålla revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för små aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara varför små aktiebolag behåller revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats.Metod: Vi har i vår studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebär att vi har utgått från befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom ämnet.