Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentärfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionärers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en Annorlunda dokumentär som väcker känslor utan att provocera. Döden är något som man inte ofta talar om och därför kände vi att vi ville ta upp detta ämne i en seriös men ganska lättsam film. Vi bestämde att lägga tyngdpunkten på research för att få en så bra grund som möjligt.

Bakgrund: Med bakgrunden av företags behov att utvidga sin verksamhetssfär, har företagsförvärv blivit alltmer frekventa och mer omfattande. Speciellt i branscher med snabb utveckling såsom IT-branschen, är detta av aktualitet. Med förvärvsvågors uppkomst, har även ett stort antal av dessa förvärv resulterat i misslyckande snarare än expansion. Förklaringen till detta är mångfaldig och kopplas till områden kring före, under och efter förvärvet. Det som förväntas av ett förvärv, är synergieffekter, det vill säga förmågor av förvärvsobjektet som bidrar positivt till moderbolagets verksamhet.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som Annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande.Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården.

Lean är en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en Annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion.

Den omgivning organisationer idag ställs inför blir alltmer krävande. En allt hårdare reglering, hot från nya teknologier, samt de företagsskandaler som härjat i media, har lett till att dagens organisationer ser på risk på ett nytt sätt. En utveckling som nyligen skett inom riskhantering är Enterprise Risk Management (ERM). Denna uppsats undersöker den roll ERM, och i synnerhet ett nyutvecklat ramverk som används för att implementera ERM, har i en organisations riskarbete. Ramverket, COSO:s ERM, består av åtta kontrollpunkter som enligt ramverket bör finnas i en organisation som utför sitt ERM-arbete på ett korrekt sätt.Studiens syfte är att undersöka likheter och olikheter mellan en organisations riskarbete och COSO:s riskhanteringsramverk samt den teoribildning som skapats kring Enterprise Risk Management.

Bakgrund: Interventionell radiologi (IR) är en snabbt växande specialitet inom röntgen där utvecklingen av ingreppen har gått från att i huvudsak vara diagnostiska till att delvis ersättas av olika typer av behandlingar. De radiologiska interventionerna kan många gånger ersätta kirurgiska operationer, vilket för patienten innebär mindre risk, mindre smärta och kortare konvalescenstid. Men även om ingreppen har relativt små ingångssnitt jämfört med kirurgiska ingrepp ska de utföras under aseptiska former för att reducera risken att patienten drabbas av en vårdrelaterad infektion. Förutsättningarna för att kunna bevara de aseptiska förhållandena på en interventionell radiologisk avdelning ser dock Annorlunda ut jämfört med operationsavdelningar. Både den fysiska miljön och arbetssättet skiljer sig åt.

Bakgrund: I en uppmärksammad artikel från 1958 drar Modigliani och Miller slutsatsen att kapitalstrukturen inte påverkar marknadsvärdet av företaget och därmed är av icke betydande roll för företaget. Detta har lett till uppkomsten av flertalet andra teorier som ser Annorlunda på företagets kapitalstruktur och hur denna påverkas av olika faktorer. Skuldsättningen i Sverige har enligt riksbankschefen börjat bli ett allvarligt samhällsproblem och genom att studera företagsledningens påverkan på ett företags kapitalstruktur kan en uppfattning av ett företags två styrorgans, VD och styrelse, ansvar för detta problem skapas. Få tidigare studier har gjorts där dessa styrorgans effekt på kapitalstrukturen studeras, och de som gjorts har främst baserats på amerikanska företag.Syfte: Att identifiera hur faktorer kopplade till respektive styrorgan i företagsledningen påverkar företagets kapitalstruktur.Metod: Studiens forskningsansats är av en deduktiv karaktär då fyra huvudsakliga teorier inom forskningen kring företagets kapitalstruktur ligger till grund för de faktorer som sedan studeras. Faktorer för respektive styrorgans påverkan på ett företagskapitalstruktur sammanställs till en teoretisk modell som sedan operationaliseras till variabler.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett Annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ?sjukvård?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsäkring?; ?utbildning? samt ?ålderdom ? pensionsförsäkring och vård? undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara.

I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal.

Barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvård för olika mer eller mindre smärtsamma procedurer. Minnet av tidigare obehagliga erfarenheter kan ofta skapa rädsla inför framtida besök och risk för bestående sjukvårdsrädsla. I många studier beskriver barn att nålstick i huden är en av de mest smärtsamma procedurerna inom sjukvården. Samhället har ett ansvar och det finns reglerat genom lagar hur barn skall bemötas inom sjukvården. Barn i skolåldern har ofta en livfull fantasi och magiskt tänkande och upplever smärta Annorlunda än vuxna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasiet anser vara viktigast att lära sig inom historieämnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning, föräldrar med gymnasial utbildning och föräldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och två samhällsvetenskapliga klasser. En jämförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen från 1995 och Sture Långströms undersökning från 2000. Resultaten från min undersökning och de andra pekar på att eleverna anser att det är viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige.

Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet.I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen.I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv.

Bakgrund: Att få en stomi är en stor kroppslig förändring som påverkar det dagliga livet. Detta kan göra de flesta patienter osäkra och påverka självbilden. Sjukdom som kan kräva en stomioperation är Kolorektalcancer, vilket är vanligt i västvärlden. I Sverige förekommer årligen ca 3000 nya fall av koloncancer och ca 1700 fall av rektalcancer. Det är sjuksköterskans ansvar att informera och undervisa patienter samt förvissa sig om att patienten förstår given information.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykiatrisk slutenvård är ett särskilt utsatt område inom hälso- och sjukvården sett till hot- och våldssituationer. Våld och psykisk sjukdom behöver inte ha ett samband, däremot kan psykisk sjukdom vara en av de bakomliggande faktorerna till aggressiva, utåtagerande och våldsamma beteenden. Sjuksköterskans uppgift inom den psykiatriska slutenvården är att ge hälsofrämjande omvårdnad utifrån patientens autonomi och välbefinnande. Vården kan se Annorlunda ut eftersom självbestämmandet kan tas ifrån patienten och sjuksköterskans omhändertagande blir då allt mer väsentligt.Bergenmodellen rekommenderas av Stockholms läns landsting och är en modell som beskriver hur sjuksköterskan inom psykiatrin ska arbeta förebyggande mot hot och våld i det vardagliga arbetet.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vad god omvårdnad innebär inom den psykiatriska slutenvården samt hur omvårdnaden med Bergenmodellen som stöd kan förebygga hot och våld på avdelningen.MetodEn kvalitativ semistrukturerad intervjumetod valdes. Sex intervjuer genomfördes inklusive en pilotintervju.