Forskningsfråga:Vilka faktorer i annonser är det som driver konsertförsäljningen på Facebook och Google?Syfte:Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur olika annonseringar får olika uppmärksamhet av kunder. Vi ska se hur företag kan utforma annonseringar för att få så hög klickfrekvens som möjligt. Vi skall också finna vilka sökord på Google och Facebook som gör en annonsering mer attraktiv och därmed mer klickbenägen. Av detta syfte ska huvudfrågan ovan med tillhörande delfrågor diskuteras:- Vilka ord bör en annonsrubrik innehålla för att locka till klick?- Hur kan annonsörer utforma sina annonser för att uppmärksammas?Metod:Vi valde att utföra denna uppsats efter en kombination av en kvantitativ samt en kvalitativ metod då vi både analyserat statistik och utfört en fokusgrupp.

Denna studie utreder hur reklamfilmsproducenter anpassar sina produktioner för att de ska vara effektiva på en allt mer konkurrensintensiv reklammarknad. Enligt radio- och TV-lagen får svenska TV-kanaler idag sända tolv minuter reklam per timme, samma regler som gäller för till exempel TV3, Kanal 5 och TV6 som sänder från Storbritannien. Studien utgår fra?n en förstudie av den svenska TV-reklammarknaden där det bland annat observerades att den totala reklamtiden, inklusive reklam fo?r kanalens egna program,i ett fall uppgick till hela 26 procent av den totala sändningstiden. För annonsörer och reklaminköpare kan den ökade mängden reklam innebära ett försämrat genomslag och ökade kostnader för att nå ut med sitt budskap till samma mängd mottagare som för några år sedan.

I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

This thesis scrutinises the material on post World War II Swedish architecture produced by the Swedish Public diplomacy organisation "Svenska institutet" ("The Swedish Institute") during the period of 1945 through 1976. The outset is the dilemma encountered by every such organisation: how can the projected narrative of the own nation relate to as many countries as possible, without becoming too general? And how can the organisation address specific countries, without excluding others?By employing a two-sided model of interpreting the material, where it on the one hand is interpreted from the universal properties projected on the narrated architecture, and on the other hand from the particular ideological notions related to the same, the thesis suggests that the Swedish Institute continously relates the architecture to a West-European and American context by consistently connecting its universal properties to particular ideological notions orientated towards the West.The results underline the malleability in regard to ideological notions connected to modernist architecture. Earlier research in the Swedish context has focussed on how modernist architecture in Sweden, under the local tag "funktionalism", was established in regard to a Swedish audience as a particular Swedish architecture by relating it to a alleged continuos Swedish tradition, as well as to notions of a a progressive welfare state. By studying a similar material, though aimed towards a foreign audience, the thesis suggests that these allegations constitue an elucidatory example of how national and ideological narratives can form within the framework of technological-ideological dynamics of modernist architecture.

Demografiska förändringar i form av en åldrande befolkning kommer att medföra att andelen arbetande minskar samtidigt som andelen icke arbetande ökar vilket leder till en arbetskraftsbrist i Sverige. Ett sätt att lösa bristen är att öka arbetskraftsinvandringen. Arbetsgivare har redan nu svårt att hitta den kompetens de letar efter inom landets gränser, men till deras hjälp finns nätverket Eures vars uppdrag är att underlätta för matchningen av arbetskraft inom EU/EES och Schweiz. Då konkurrensen om arbetskraft är hög krävs att organisationerna anpassar sin kompetensförsörjning för att kunna attrahera arbetskraft. Studien syftar till att undersöka hur organisationer anpassar sin kompetensförsörjning genom att utlandsrekrytera samt utreda vilken roll Eures spelar för organisationerna.Syftet undersöktes genom kvalitativ metod där sex intervjuer genomfördes med personer som utlandsrekryterat.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Syftet med denna studie har varit att bidra med en ökad förståelse om varför företag väljer att använda sociala medier som ett verktyg vid rekrytering. I media pratar politiker om matchningsproblem, dvs. rätt person på rätt plats. För att hitta rätt individ till rätt position så ligger den stora utmaningen att hitta rätt metod för detta. Om man anställer fel person kostar det företaget mycket pengar och därför väljer många företag att lägga extra vikt på att ha en grundlig rekryteringsprocess.

Syftet med denna uppsats a?r att erha?lla en fo?rdjupad fo?rsta?else fo?r de karakta?ristiska drag som anva?ndare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala stro?mningstja?nster. Da?rfo?r har tva? fra?gesta?llningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som anva?ndare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever a?r relaterade till det.Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats a?r fra?mst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier sta?r i en dialektisk relation till varandra och att det go?r att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer go?r a?ven, bland andra, John Durham Peters och Eric W.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera utvecklingen av objektannonser i mäklarbranschen genom tiden, vad gäller utformning av annonser och val av mediekanaler. Syftet är även att försöka utläsa om fastighetsmäklaren marknadsför objektet så som marknadsföringsteorin säger att man bör marknadsföra en produkt.Metod: Metoden som används är att samla primärdata genom att göra en jämförelse mellan objektannonser från år 1990 med objektannonser från år 2009. Därefter har primärdata samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med fastighetsmäklare såväl som med experter som besitter stora kunskaper inom området. Sekundärdata som används är hämtad från litteratur och Internet.  Resultat & Slutsats: Uppsatsens resultat visar att dåtidens fastighetsmäklare inte hade tillräckliga marknadsföringskunskaper för att marknadsföra objektet. Utvecklingen har dock gått framåt och idag besitter de den kunskap som krävs för att marknadsföra ett objekt så som marknadsföringsteorin säger att man bör marknadsföra en produkt.