Uppsatsen behandlar möjligheten att etablera ny verksamhet i ett omrÄde dÀr miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas. Fokus ligger dÀrför pÄ 16 kap. 5 § MB som anger att tillstÄnd, godkÀnnande eller dispens inte fÄr meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm övertrÀds. Andra stycket i bestÀmmelsen möjliggör emellertid etablering av ny verksamhet om verksamhetsutövaren sÀnker miljöpÄverkan i omrÄdet genom att vidta kompensationsÄtgÀrder. Uppsatsen redogör för hur möjligheterna till kompensationsÄtgÀrder ser ut i svensk rÀtt idag.

Syftet för min studie Àr att se hur den estetiska verksamheten anvÀnds inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är samt vilket synsÀtt pedagogerna har pÄ estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre Äterkopplingsintervjuer och observationer med Ätta lÀrare, tvÄ - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet anvÀnds i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass Àn i grundskolan. I grundskolan ansÄg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och anvÀnde sig dÀrför inte av den sÄ mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie Àr att anvÀndandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i vÀldigt liten grad i grundskolan.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer Àr employer branding som utgörvarumÀrket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behÄlla rÀtt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier pÄ detta omrÄde saknas.Syfte Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för de svÄrigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktÀriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhÄllningssÀtt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien Àr hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvÀnts för att samla in det empiriska materialet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Budget Àr ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. DÀrför mÄste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nÄ de uppsatta mÄlen. I den kommunala verksamheten ifrÄgasÀtts inte budget som styrmedel, dÄ denna Àr lagstadgad i kommunallagen. UpprÀttandet av en budget Àr en tidskrÀvande process som omfattar upprÀttande av, beslut om, verkstÀllande och efterkontroll av en budget. Denna process Àr central inom kommunerna eftersom den sÀtter en typ av ram för hela verksamheten.

För att möta de effektiviseringskrav som stÀlls pÄ kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet Àr nÄgot som har ökat de senaste Ären för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalÀgda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Syftet med undersökningen var att fÄ insyn i hur en enskild skolverksamhet arbetar för att motverka trakasserier och annan krÀnkande behandling enligt kapitel 14a i Skollagen (1985:1100). Genom intervjuer med skolledning och skolpersonal samt en analys av verksamhetens handlingsplan mot negativa handlingar har studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarats. Skolverket och Skolinspektionen har varit centrala kÀllor och utgör grunden till den förkunskap som samlats in för undersökningen. Resultatet visar att skolverksamheten arbetar engagerat och aktivt för att motverka trakasserier och annan krÀnkande behandling. Verksamheten avsÀtter tid för diskussion av vÀrdegrundsfrÄgor och eleverna ges utrymme att pÄverka.

Syfte: Att sammanstÀlla en beskrivning pÄ hur mÄl- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga pÄ verkstÀllande nivÄ i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mÄl- och resultatstyrning enligt allmÀnna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt bÄde finna svar pÄ om mÄl- och resultatstyrningen Àr en vÀl fungerande styrmetod och om mÀtbarheten av uppstÀllda mÄl mÄste finnas för att kunna utföra mÄl- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i Àldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mÄl- och resultatstyrning i Àldreförvaltningen.

Arbetet ?r en kort utl?ggning om Riemannhypotesen f?r elliptiska kurvor ?ver ?ndliga kroppar. Texten ?ppnar med en introduktion till affina och projektiva varieteter inom algebraisk geometri, f?r att sedan avgr?nsa och specialisera teorin till kurvor. Huvuddelen av texten behandlar elliptiska kurvor och deras grupplag.

Vi har under vÄrterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frÄgor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om Àmnet. För att fÄ en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ undersökning, dÄ vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. FrÄgestÀllningarna som vi anvÀnde oss utav Àr: Vad Àr en familj för barnen? Vad Àr pedagogers tankar om vÀrderingar och normer, samt hur de arbetar för att fÄ in det i förskolans verksamhet.

Att varje förskola ska erbjuda en likvÀrdig verksamhet var den Àn anordnas i landet, Àr ett av de kraven frÄn Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet Àr synlig genom deras arbetsplan. PÄverkas förskolans verksamhet och förskollÀrarnas arbetssÀtt av det geografiska lÀget?Genom att göra intervjuer med förskollÀrarna kan vi se om deras metoder gÄr hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanstÀllning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förvÀntat oss.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hÄllbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hÄllbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hÄllbarhetsrapporter, genom att anpassa det sprÄk och ordval som anvÀnds. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framstÀlls i sammanhanget och pÄverkar hur de frÄntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Med denna studie vill vi fÄ pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehÄll nÀr det gÀller att hjÀlpa barn att bearbeta sorg. Följande frÄgor ligger till grund för vÄr undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjÀlpa och underlÀtta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna pÄ förskolan tillgÄng till en krisplan om nÄgot barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? VÄrt resultat visar att i den kommun dÀr vi gjorde vÄr undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgÄng till en krisplan och en krislÄda, för att underlÀtta arbetet med barn i sorg. Det visade sig ocksÄ att de intervjuade pedagogerna har mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta med och möta barn i sorg..

Bakgrund: VÄrdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svÄrigheter att förhÄlla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS Àr en emotionell instabil personlighetsstörning dÀr humöret Àr oberÀkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor sÄvÀl som annan vÄrdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: UtifrÄn syftet gjordes en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar frÄn olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bÀrande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vÄrdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket frÀmst berodde pÄ för lite kunskap om denna patientgrupp.