Allergi Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i förskoleÄldern och pollenallergi Àr den mest förekommande allergin. Syftet med examensarbetet var att se om den gröna miljön pÄ tvÄ utvalda allergiförskolor i Stockholm var anpassad för brukargruppens behov. Beskriva förekomsten av vÀxter pÄ förskolegÄrden som kan ge besvÀr för barn med allergi eller annan överkÀnslighet för pollen samt dÀrtill ge förslag pÄ ÄtgÀrder i den gröna miljön för att minska risken för vÀxtrelaterade besvÀr.Slutsatser dragna utifrÄn empiri och teori visade att förskolegÄrdarnas gröna miljö inte var fullt anpassad för barn med allergi eller överkÀnslighet för pollen nÀr det gÀller vÀxtlighet, pollenförekomst, utformning och skötsel. UtifrÄn resultatet kan flera möjliga orsaker till varför förskolegÄrdarna inte var helt anpassade för brukargruppen skönjas. Det visade pÄ svÄrigheten att bedriva en verksamhet som i det hÀr fallet en förskola för en speciell mÄlgrupp utan att ha ansvar för planering och skötsel av förskolegÄrdens miljö.DÄ det framkom brister i den gröna miljön pÄ förskolegÄrdarna föreslogs ÄtgÀrder för att minska riskerna för besvÀr orsakade av vÀxtlighet.

Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön pÄ förskolor och vilka förutsÀttningar och hinder för barns utveckling och lÀrande som miljön kan innebÀra. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan Àr anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebÀra för barns utveckling och lÀrande. Studien genomfördes vid tvÄ förskolor och sju lÀrare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lÀrare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer anvÀndes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrÄn lÀrarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmÄgor lÀrarna ansÄg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick Àven att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att lÄta deras egen fantasi och lek fÄ vara utgÄngspunkten i deras aktiviteter.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön pÄ förskolor och vilka förutsÀttningar och hinder för barns utveckling och lÀrande som miljön kan innebÀra. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan Àr anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebÀra för barns utveckling och lÀrande. Studien genomfördes vid tvÄ förskolor och sju lÀrare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lÀrare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer anvÀndes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrÄn lÀrarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmÄgor lÀrarna ansÄg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick Àven att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att lÄta deras egen fantasi och lek fÄ vara utgÄngspunkten i deras aktiviteter.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en större förstÄelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som stÄr skrivet i lÀroplanen vad gÀller Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr förskollÀrare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgÄ frÄn förskollÀrarnas svar pÄ enkÀten. Studien visar att majoriteten av förskollÀrare besöker naturen ibland oavsett pedagogens Älder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö Àr fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns Àven inslag av exempelvis trÀdgÄrdsarbete samt berÀttande av sagor. FörskollÀrarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap Àr att, majoriteten av förskollÀrare anser att deras medarbetare har tillrÀckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera individers deltagande i det som hÀr kallas Projekt Prehab, som innebÀr en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr vad det innebÀr för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan pÄverka nÀsta steg i rehabiliteringen. UtifrÄn kvalitativa intervjuer med sex deltagare och tvÄ coacher, har jag försökt besvara forskningsfrÄgorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn begrepp frÄn karriÀrvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas ocksÄ pÄ begrepp frÄn den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingÄr i sociologen Antonovskys teori om individens kÀnsla av sammanhang.

Bakgrund: God ekonomisk hushÄllning Àr ett lagstadgat mÄl som kommunerna ska uppnÄ i sin verksamhet. Detta mÄl stÄr uttryckt i kommunallagen och Àr dÀrmed ett krav pÄ den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte nÀrmare vad god ekonomisk hushÄllning innebÀr. Begreppet upplevs dÀrför som otydligt och svÄrt att tolka och anvÀnda. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur det lagstadgade mÄlet om god ekonomisk hushÄllning i kommunal verksamhet hanteras och anvÀnds i styrningen.

Musik Àr nÄgonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller Ätminstone har nÄgon relation till.  Musik blir ocksÄ en allt större del av barnens vardag dÄ de matas med musik frÄn mÄnga olika hÄll via media mm. Att musik Àr viktigt betonas i styrdokument frÄn förskolan dÀr det bl.a. stÄr att förskolan skall strÀva efter att barn utvecklar sin förmÄga att anvÀnda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sÄng och musik.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra hur pedagoger pÄ uteförskolor anvÀnder utemiljön för att stimulera barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrare sprÄkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet? Hur tas miljön till vara i det sprÄkstimulerande arbetet? Hur synliggörs dokumentationen av barnens lÀrande i en utomhuspedagogisk verksamhet? I teoridelen har vi bland annat anvÀnt Germund Sellgrens (2005) och Gösta Skoglunds (1994) teorier kring vad det innebÀr att arbeta utomhuspedagogiskt. De berÀttar att lÀrande utomhus ger rikare intryck och djupare kunskap. Det handlar om att utnyttja naturen som lÀromedel i en mÀngd olika sammanhang.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn pÄverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan anvÀndas inom förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan pÄverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara pÄ det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de fÄr inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna anvÀnde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet pÄ mycket skilda sÀtt, exempelvis genom att anvÀnda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara pÄ barnens intresse för vad de ser pÄ televisionen.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett vÀlfungerande arbetsteam utifrÄn ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgrÀnsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till tvÄ tillagningskök som genomgÄtt en omorganisering. Vi har genomfört Ätta intervjuer med tvÄ arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har dÄ anvÀnt oss av en kvalitativ metod och utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Vi har utgÄtt frÄn fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Verksamheter Àr idag utsatta för olika hot och faror, i form av bÄde yttre och inre angrepp. Ett angrepp orsakar ofta ett avbrott och det kan bli mycket kostsamt. Att ringa in de olika riskerna och planera för hur de ska hanteras, kan spara mycket pengar och Àr sÄledes viktigt för verksamheten.De yttre angreppen kan frÀmst förebyggas med olika tekniska lösningar, medan de inre angreppen har en annan form av lösning. Den hotbild som finns mot företag idag, Àr att mer Àn en tredjedel av de angrepp som sker Àr av typen inre angrepp, dÀrför Àr det viktigt att hitta de sÀkerhetsÄtgÀrder som pÄ effektivaste sÀtt kan förebygga dessa.Med detta arbete har jag försökt belysa vilka de viktigaste sÀkerhetsÄtgÀrderna Àr för att förebygga de inre angreppen. I rapporten har jag beskrivit kortfattat vad det finns för olika hot och faror mot en verksamhet.

Yttre och inre faktorers pÄverkan pÄ sjuksköterskors och annan vÄrdpersonals attityder om inducerad abort. Bakgrund: AbortfrÄgan Àr kontroversiell ur en internationell aspekt. Kvinnors rÀtt till sin sexuella hÀlsa begrÀnsas nÀr de nekas vÄrd vid abort. VÄrdpersonalen bör frÀmja kvinnors rÀtt till sexuell och reproduktiv hÀlsa. Syftet med studien Àr att belysa vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskors och annan vÄrdpersonals attityder om inducerad abort.