Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera individers deltagande i det som hÀr kallas Projekt Prehab, som innebÀr en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr vad det innebÀr för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan pÄverka nÀsta steg i rehabiliteringen. UtifrÄn kvalitativa intervjuer med sex deltagare och tvÄ coacher, har jag försökt besvara forskningsfrÄgorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn begrepp frÄn karriÀrvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas ocksÄ pÄ begrepp frÄn den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingÄr i sociologen Antonovskys teori om individens kÀnsla av sammanhang.

Bakgrund: God ekonomisk hushÄllning Àr ett lagstadgat mÄl som kommunerna ska uppnÄ i sin verksamhet. Detta mÄl stÄr uttryckt i kommunallagen och Àr dÀrmed ett krav pÄ den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte nÀrmare vad god ekonomisk hushÄllning innebÀr. Begreppet upplevs dÀrför som otydligt och svÄrt att tolka och anvÀnda. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur det lagstadgade mÄlet om god ekonomisk hushÄllning i kommunal verksamhet hanteras och anvÀnds i styrningen.

Musik Àr nÄgonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller Ätminstone har nÄgon relation till.  Musik blir ocksÄ en allt större del av barnens vardag dÄ de matas med musik frÄn mÄnga olika hÄll via media mm. Att musik Àr viktigt betonas i styrdokument frÄn förskolan dÀr det bl.a. stÄr att förskolan skall strÀva efter att barn utvecklar sin förmÄga att anvÀnda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sÄng och musik.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra hur pedagoger pÄ uteförskolor anvÀnder utemiljön för att stimulera barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrare sprÄkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet? Hur tas miljön till vara i det sprÄkstimulerande arbetet? Hur synliggörs dokumentationen av barnens lÀrande i en utomhuspedagogisk verksamhet? I teoridelen har vi bland annat anvÀnt Germund Sellgrens (2005) och Gösta Skoglunds (1994) teorier kring vad det innebÀr att arbeta utomhuspedagogiskt. De berÀttar att lÀrande utomhus ger rikare intryck och djupare kunskap. Det handlar om att utnyttja naturen som lÀromedel i en mÀngd olika sammanhang.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn pÄverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan anvÀndas inom förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan pÄverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara pÄ det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de fÄr inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna anvÀnde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet pÄ mycket skilda sÀtt, exempelvis genom att anvÀnda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara pÄ barnens intresse för vad de ser pÄ televisionen.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett vÀlfungerande arbetsteam utifrÄn ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgrÀnsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till tvÄ tillagningskök som genomgÄtt en omorganisering. Vi har genomfört Ätta intervjuer med tvÄ arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har dÄ anvÀnt oss av en kvalitativ metod och utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Vi har utgÄtt frÄn fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Verksamheter Àr idag utsatta för olika hot och faror, i form av bÄde yttre och inre angrepp. Ett angrepp orsakar ofta ett avbrott och det kan bli mycket kostsamt. Att ringa in de olika riskerna och planera för hur de ska hanteras, kan spara mycket pengar och Àr sÄledes viktigt för verksamheten.De yttre angreppen kan frÀmst förebyggas med olika tekniska lösningar, medan de inre angreppen har en annan form av lösning. Den hotbild som finns mot företag idag, Àr att mer Àn en tredjedel av de angrepp som sker Àr av typen inre angrepp, dÀrför Àr det viktigt att hitta de sÀkerhetsÄtgÀrder som pÄ effektivaste sÀtt kan förebygga dessa.Med detta arbete har jag försökt belysa vilka de viktigaste sÀkerhetsÄtgÀrderna Àr för att förebygga de inre angreppen. I rapporten har jag beskrivit kortfattat vad det finns för olika hot och faror mot en verksamhet.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Arbetet ?r en kort utl?ggning om Riemannhypotesen f?r elliptiska kurvor ?ver ?ndliga kroppar. Texten ?ppnar med en introduktion till affina och projektiva varieteter inom algebraisk geometri, f?r att sedan avgr?nsa och specialisera teorin till kurvor. Huvuddelen av texten behandlar elliptiska kurvor och deras grupplag.

Yttre och inre faktorers pÄverkan pÄ sjuksköterskors och annan vÄrdpersonals attityder om inducerad abort. Bakgrund: AbortfrÄgan Àr kontroversiell ur en internationell aspekt. Kvinnors rÀtt till sin sexuella hÀlsa begrÀnsas nÀr de nekas vÄrd vid abort. VÄrdpersonalen bör frÀmja kvinnors rÀtt till sexuell och reproduktiv hÀlsa. Syftet med studien Àr att belysa vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskors och annan vÄrdpersonals attityder om inducerad abort.

Uppsatsen behandlar möjligheten att etablera ny verksamhet i ett omrÄde dÀr miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas. Fokus ligger dÀrför pÄ 16 kap. 5 § MB som anger att tillstÄnd, godkÀnnande eller dispens inte fÄr meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm övertrÀds. Andra stycket i bestÀmmelsen möjliggör emellertid etablering av ny verksamhet om verksamhetsutövaren sÀnker miljöpÄverkan i omrÄdet genom att vidta kompensationsÄtgÀrder. Uppsatsen redogör för hur möjligheterna till kompensationsÄtgÀrder ser ut i svensk rÀtt idag.

Syftet för min studie Àr att se hur den estetiska verksamheten anvÀnds inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är samt vilket synsÀtt pedagogerna har pÄ estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre Äterkopplingsintervjuer och observationer med Ätta lÀrare, tvÄ - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet anvÀnds i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass Àn i grundskolan. I grundskolan ansÄg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och anvÀnde sig dÀrför inte av den sÄ mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie Àr att anvÀndandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i vÀldigt liten grad i grundskolan.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer Àr employer branding som utgörvarumÀrket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behÄlla rÀtt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier pÄ detta omrÄde saknas.Syfte Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för de svÄrigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktÀriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhÄllningssÀtt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien Àr hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvÀnts för att samla in det empiriska materialet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..