Med avstamp i en rad, sÄvÀl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut frÄn EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhÄllningssÀtt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rÀttslig aktivism. Under de kommande Ären skall ocksÄ J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgrÀnsningen av EU-domstolens juridiska sfÀr frÄn lagstiftarens politiska. Weiler underkÀnner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrÄgar en rÀttslig mÄttstock för utvÀrdering av domstolens rÀttspraxis.

Transporter och dess pÄverkan Àr ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och vÀxthuseffekten. Ett antal politiska mÄl har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpÄverkan som transporter medför. Transporter regleras bÄde i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter Àr inte tillstÄndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och frÄn en anlÀggning eventuellt tas med vid en tillstÄndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhÄlls ingen klarhet gÀllande detta.

Bakgrund och problemdiskussion: AffÀrsstrategier syftar till hur företag skapar vÀrde för kunden och differentierar sig frÄn konkurrenterna pÄ marknaden. Som ett led att göra organisationen medveten om strategin krÀvs en god implementering och ett förverkligande av strategin. Implementeringen blir ofta graven för strategier och den största utmaningen för företag Àr inte att formulera strategin, utan att förverkliga den. Controllerns huvudsakliga uppgift har lÀnge varit att skaffa finansiell infromation som ligger till grund för beslutsfattande. Dock har forskning pÄ senare Är visat att rollen som controller i kommersiella organisationer Àr under förÀndring och att den kan komma att fÄ en större betydelse för förverkligande av strategier i organisationer.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lÀra oss mer om pÄ vilket sÀtt lÀrare förhÄller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn pÄ barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans lÀroplan angÄende etik och moral och Àven tittat pÄ vikten av att ha en vÀl förankrad yrkesetik. För att ta reda pÄ hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt resultat pÄvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tÀnkande.

The study explores different aspects of how a social organization is created and maintained in the space between the institution and the individual. Based on fieldwork, participant observation and individual interviews in the housing estate of Hageby, Norrköping, this ethnographic study examines how and why the organization ?Ditt Nya Hageby? was created, as well as the unanimity between the purpose of the organization and the engagement of the members. Two projects within the organization are especially examined, along with the roles of the two members behind them. The study presents three perspectives from which ?Ditt Nya Hageby? can be viewed.

Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.

Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning Àr att juridiska personer Àr obegrÀnsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begrÀnsa inkomstskattskyldigheten och för detta krÀvs att man lever upp till vissa förutbestÀmda kriterier som innebÀr att man genomför verksamhet av allmÀnnyttig karaktÀr.De skattesubjekt som i första hand kommer ifrÄga för skattebefrielse Àr stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrÄn lite olika grunder och vid sidan om de generella bestÀmmelserna som gÀller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmÀnnyttig verksamhet kan skattebefrielse ocksÄ beviljas med tillÀmpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.

Uppsatsen syfte Àr att belysa maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken. UtifrÄn en teoretisk förstÄelse problematiseras ocksÄ hur handlingsutrymmet att göra maskulinitet kan pÄverkas för de deltagande killarna efter att de har tagit del av Machofabrikens verksamhet. De mer specifika frÄgestÀllningarna Àr:Vilka förestÀllningar kring maskulinitet ger utbildningsmaterialet Machofabriken uttryck för? Vilka maskuliniteter bör förÀndras och varför, och vad bör de ersÀttas med?Hur ska förÀndring genomföras, vilka Àr Machofabrikens verksamma komponenter?Vilka konsekvenser kan Machofabrikens verksamhet fÄ för de deltagande killarna efter att de har arbetat med utbildningsmaterialet?Metod och material: En kvalitativ ide- och ideologianalys av utbildningsmaterialet Machofabriken som Àr uppsatsens empiriska material.Huvudresultat: Analysen av utbildningsmaterialet Machofabriken pÄvisade att problematiska maskuliniteter, mÄnga gÄnger med vÄldstendenser, framstÀlldes i metodmaterialets filmer i större utstrÀckning Àn önskvÀrda maskuliniteter. Det tryckta textmaterialet med arbetsövningar och diskussionsfrÄgor har dock potential att lyfta fram hur maskuliniteter Àr en social konstruktion och dÀrför förÀnderlig.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för hur nÄgra pedagoger arbetar och tÀnker kring matematik och förskolans yngre barn. UtgÄngspunkten i undersökningen var att förankra vÄra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lÀrande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att fÄ inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 Är i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frÄgestÀllningar till hjÀlp dÀribland: vilka uppfattningar har pedagoger nÀr det gÀller smÄ barns lÀrande mot matematik? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna vÀnde vi oss med en enkÀt till verksamma pedagoger pÄ smÄbarnsavdelningar i Norrbottens lÀn. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkÀtundersökningen.

Syfte med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen hur personer med utlÀndsk hÀrkomst, som kommer till Sverige i vuxen Älder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs Àr svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativ. I den insamlade materialet ingÄr tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton Är.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva och analysera svenska bankers etablering i Kina med fokus pÄ regelverk, nÀtverksbildning och bankernas verksamhet. Vidare skall ett par tÀnkbara framtidsscenarier utforskas. Vi har anvÀnt hos av en kvalitativ metod dÀr vi har koncentrerat oss pÄ ett fÄtal djupintervjuer för att sedan komplettera med telefonintervjuer och e-postenkÀter. Fyra svenska banker har legat till grund för vÄr deskriptiva studie. Kinas öppnande mot omvÀrlden har inneburit att utlÀndska företag givits möjligheter att etablera sig inom landet.

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrÄn ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebÀr att olika behov och konsumtionsmönster gÄr att urskilja. Ett sÀtt att studera marknaden Àr utifrÄn ett kulturellt perspektiv med utgÄngspunkt att kulturella variabler pÄverkar individers och gruppers köpbeteenden. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprÀtthÄlla goda kundrelationer med svenskar med utlÀndsk bakgrund genom att anstÀlla personer med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Under arbetets gÄng har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.

Syfte: Att analysera upplevda effekter vid tillĂ€mpningen av prestationsmĂ„tt inom offentlig verksamhet. Metod: För att uppfylla syftet valdes en litteraturgranskning i kombination med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Teoretiska perspektiv: För att fĂ„ en bred förstĂ„else av styrmĂ„tt byggs ett ramverk upp utifrĂ„n teori om styrning, effekter, prestationsmĂ„tt inom offentlig verksamhet samt process- och produktkvalitet. Empiri: Tre olika befattningshavare inom ÅklagarvĂ€sendet har intervjuats. Av olika befattningshavarna Ă€r en verksam kammarĂ„klagare, en chef pĂ„ mellannivĂ„ samt en byrĂ„chef vid RiksĂ„klagaren iStockholm.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att kvinnor och patienter med annan etnisk hÀrkomst diskrimineras i ambulanssjukvÄrden samt att Àldre lÀmnas hemma i högre utstrÀckning Àn yngre.Syfte: Att undersöka om skillnader förelÄg mellan patienter som lÀmnas hemma och de som togs med av ambulans avseende kön, Älder samt etnicitet.Metod: Studien var deskriptivt jÀmförande med kvantitativ ansats. En retrospektiv journalgranskning gjordes av journaler dokumenterade under mars, april och maj Är 2014. De 200 första journalerna dÀr patienterna tagits med och alla journaler dÀr patienterna kvarstannat i hemmet inkluderades. Totalt granskades 972 journaler, varav 749 inkluderades. Data analyserades i dataprogrammet SPSS.Resultat: Av de inkluderade journalerna togs 602 (80 %) patienter med till sjukhus och 147 (20 %) kvarstannade i hemmet.

Syfte och frÄgestÀllningar: Att undersöka hur ungdomar som Àr placerade enligt 2-3 § i LVU ser pÄ sin egen situation som omhÀndertagen, hur deras uppvÀxt sett ut samt att se pÄ eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Utöver detta vill vi se huruvida de ungas uppfattningar stÀmmer överens med annan berörd behandlings- personals uppfattning om grunder för LVU-omhÀndertagande generellt sett.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod dÀr vi intervjuat tre ungdomar och tvÄ behandlingsassistenter, intervjuerna har varit uppdelade i fyra teman: Familj och vÀnner, Missbruk och kriminalitet, Tidigare insatser frÄn socialtjÀnsten samt SkolgÄng. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjÀlp av litteraturstudier i Àmnet samt teorier om kön och socialkonstruktivism.Resultat och konklusion: VÄr studie visar pÄ tydliga skillnader mellan könen i skÀlen till omhÀndertagande enligt LVU. Behandlingspersonalens generella uppfattning om grunderna till LVU-omhÀndertagande ÄskÄdliggör en i stort sett samstÀmmig bild tillsammans med ungdomarnas uppfattning. Samtliga ungdomars uppvÀxt och förÀldrarelation har pÄ olika sÀtt varit problematisk..