Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan pÄverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver mÄlet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena dÀr deltagarna motiveras till vÄrd och behandling. Den metodologiska utgÄngspunkten Àr en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och tvÄ stycken respondenter pÄ varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Bakgrund: MÄnga företag tillÀmpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundlÀggande för företags utveckling Àr att anvÀnda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillÀmpas pÄ ett optimalt sÀtt för att uppnÄ de bestÀmda mÄl som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnÄ en ekonomistyrning som fungerar pÄ ett optimalt sÀtt, krÀvs det att företag kan hantera balans och fokus i bÄde tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fÄngat vÄrt intresse och som vi vill undersöka nÀrmare Àr om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krÀvs det att företag har en fungerande ekonomistyrning.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka nÀr, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen anvÀnder sig av lÀrplattan i sin verksamhet. För att fÄ syn pÄ det stÀllde vi oss följande frÄgor. Hur resonerar pedagogerna kring anvÀndandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? NÀr, hur och i vilket syfte anvÀnder pedagoger och barn lÀrplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? NÀr vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de tvÄ förskolor i SkÄne som vi har gjort vÄr studie pÄ. VÄr studie bygger pÄ en metodtriangulering, det vill sÀga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förstÄelse för studien.

Höglagret pÄ Chassiverkstaden i SödertÀlje Àr i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under vÄren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. HÀr sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med lÄg tillgÀnglighet dÀr kunskap om helheten saknas. Detta innebÀr att möjlighet till felsökning vid driftstopp Àr begrÀnsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret berÀknades kostnaden att uppgÄ till nÀrmare 11 Mkr.

Uppsatsen tar upp huruvida det Àr hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritÀra eller om det finns en annan förklaring..

Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken syn det finns pÄ jÀmstÀlldhet i kommunal verksamhet samt hur jÀmstÀlldhet pÄverkar och pÄverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer Àr genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd Ät analysen. Analysen Àr uppbyggd av fyra delar dÀr de tre första redogör för resultat och analys av jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Begreppet medarbetarskap Àr lÄngt ifrÄn ett vÀlkÀnt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhÄllningssÀtt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats Àr för det första att fÄ mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra Àr syftet att fÄ kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje Àr syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsÀttningsvis kan bidra till att uppnÄ ett gott medarbetarskap.

Med avstamp i en rad, sÄvÀl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut frÄn EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhÄllningssÀtt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rÀttslig aktivism. Under de kommande Ären skall ocksÄ J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgrÀnsningen av EU-domstolens juridiska sfÀr frÄn lagstiftarens politiska. Weiler underkÀnner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrÄgar en rÀttslig mÄttstock för utvÀrdering av domstolens rÀttspraxis.

Transporter och dess pÄverkan Àr ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och vÀxthuseffekten. Ett antal politiska mÄl har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpÄverkan som transporter medför. Transporter regleras bÄde i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter Àr inte tillstÄndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och frÄn en anlÀggning eventuellt tas med vid en tillstÄndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhÄlls ingen klarhet gÀllande detta.

Bakgrund och problemdiskussion: AffÀrsstrategier syftar till hur företag skapar vÀrde för kunden och differentierar sig frÄn konkurrenterna pÄ marknaden. Som ett led att göra organisationen medveten om strategin krÀvs en god implementering och ett förverkligande av strategin. Implementeringen blir ofta graven för strategier och den största utmaningen för företag Àr inte att formulera strategin, utan att förverkliga den. Controllerns huvudsakliga uppgift har lÀnge varit att skaffa finansiell infromation som ligger till grund för beslutsfattande. Dock har forskning pÄ senare Är visat att rollen som controller i kommersiella organisationer Àr under förÀndring och att den kan komma att fÄ en större betydelse för förverkligande av strategier i organisationer.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lÀra oss mer om pÄ vilket sÀtt lÀrare förhÄller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn pÄ barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans lÀroplan angÄende etik och moral och Àven tittat pÄ vikten av att ha en vÀl förankrad yrkesetik. För att ta reda pÄ hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt resultat pÄvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tÀnkande.