Min studie syftar till att fÄ reda pÄ vad som ligger bakom nÄgra av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berÀtta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivÄn om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förvÀntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var sÀrskilt negativa i sin instÀllning under intervjutillfÀllet, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka hÀndelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom ? det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör Àr negativt. Jag ville ocksÄ fÄ en inblick i hur fem företag och organisationer ser pÄ Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde lÄg bakom de negativa uttalandena.

Uppsatsen undersöker hur olika kategoriseringar av lÀrarprofiler kan vara till hjÀlp att ge förstÄelse för vad det innebÀr att vara lÀrare i slöjd. En komparativ innehÄllsanalys anvÀnds som metod dÄ en jÀmförelse mellan kategoriseringar gjorda av tre slöjdforskare och tre forskare inom annan didaktisk forskning sker. Resultatet visar att slöjdlÀrarprofiler har olika undervisningsmÄl, dessa Àr att eleverna ska utveckla: förstÄelse; tekniska kunskaper; skapande förmÄga och personlig utveckling. Analysen visar ocksÄ att det i slöjdÀmnet finns lÀrarprofiler som har otydliga undervisningsmÄl. I jÀmförelse mellan slöjdlÀrarprofiler och lÀrarprofiler inom annan didaktisk forskning uppmÀrksammas temat undervisning med olika centrering och grad av kontroll. Resultatet visar att det finns lÀrarcentrerade och elevcentrerade lÀrarprofiler inom bÄde slöjd och annan didaktisk forskning.

Förskolan har riktlinjer frÄn Skolverket i form av en lÀroplan. Förskolan Àr ett komplement till hemmet och en riktlinje i lÀroplanen berÀttar att hemmet ska göras delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vÄrdnadshavarnas synsÀtt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen frÄn förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vÄrdnashavarna delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsÀttningar, tips och rÄd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv frÄn förskola till hem. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod med enkÀter undersöker studien dilemmat kring problematiken av delaktiga och involverade vÄrdnadshavare.

Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrÄn forskarens perspektiv och kontexten Àr Landstinget i Jönköpings lÀn. Enligt högskolelagen finns det ett krav pÄ att forskare i universitetsvÀrlden ska samverka med det omgivande samhÀllet, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den sÄ kallade tredje uppgiften. Syftet med studien Àr att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings lÀn har pÄ den tredje uppgiften och hur kommunikation tillÀmpas i samband med forskningsfrÄgor. Landstinget i Jönköpings lÀn ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska pÄ relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. DÀrför Àr kommunikationsaspekten intressant.Studien utgÄr frÄn sÀndarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan pÄverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver mÄlet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena dÀr deltagarna motiveras till vÄrd och behandling. Den metodologiska utgÄngspunkten Àr en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och tvÄ stycken respondenter pÄ varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Bakgrund: MÄnga företag tillÀmpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundlÀggande för företags utveckling Àr att anvÀnda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillÀmpas pÄ ett optimalt sÀtt för att uppnÄ de bestÀmda mÄl som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnÄ en ekonomistyrning som fungerar pÄ ett optimalt sÀtt, krÀvs det att företag kan hantera balans och fokus i bÄde tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fÄngat vÄrt intresse och som vi vill undersöka nÀrmare Àr om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krÀvs det att företag har en fungerande ekonomistyrning.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka nÀr, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen anvÀnder sig av lÀrplattan i sin verksamhet. För att fÄ syn pÄ det stÀllde vi oss följande frÄgor. Hur resonerar pedagogerna kring anvÀndandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? NÀr, hur och i vilket syfte anvÀnder pedagoger och barn lÀrplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? NÀr vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de tvÄ förskolor i SkÄne som vi har gjort vÄr studie pÄ. VÄr studie bygger pÄ en metodtriangulering, det vill sÀga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förstÄelse för studien.

Höglagret pÄ Chassiverkstaden i SödertÀlje Àr i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under vÄren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. HÀr sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med lÄg tillgÀnglighet dÀr kunskap om helheten saknas. Detta innebÀr att möjlighet till felsökning vid driftstopp Àr begrÀnsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret berÀknades kostnaden att uppgÄ till nÀrmare 11 Mkr.

Uppsatsen tar upp huruvida det Àr hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritÀra eller om det finns en annan förklaring..

Studiens syfte Àr att undersöka vilken syn det finns pÄ jÀmstÀlldhet i kommunal verksamhet samt hur jÀmstÀlldhet pÄverkar och pÄverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer Àr genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd Ät analysen. Analysen Àr uppbyggd av fyra delar dÀr de tre första redogör för resultat och analys av jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.

Begreppet medarbetarskap Àr lÄngt ifrÄn ett vÀlkÀnt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhÄllningssÀtt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats Àr för det första att fÄ mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra Àr syftet att fÄ kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje Àr syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsÀttningsvis kan bidra till att uppnÄ ett gott medarbetarskap.