VÄr avsikt med denna studie var att undersöka förskollÀrares syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven velat belysa vilka aspekter som förskollÀrare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmÄlet samt andrasprÄket hos barnen. Detta Àr en kvalitativ studie innehÄllande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tio stycken förskollÀrare arbetandes pÄ tre olika mÄngkulturella förskolor. Intervjuresultaten Àr stÀllda mot litteraturen men Àven sjÀlvbÀrande dÄ det har visat sig vara svÄrt att finna litteratur som framhÀver hur modersmÄlsutveckling i förskolan frÀmjas pÄ bÀsta sÀtt.

Our study has its starting point in the Swedish social legislation (SocialtjÀnstlagen) and more specifically in the 6th chapter's 5th paragraph. That paragraph regulates that social workers should try to find a kinship care placement when they are about to do a placement of a child. Our purpose is to examine how social workers, before they do a placement of a child, understand the informal kinship that is not relatives, if they consider the informal kinship and if certain circumstances have an impact on the consideration. To get this information we have done five interviews with social workers. Recent studies show that social workers in past years have begun to think more positively of people's kinships and that they more often use the resources of the kinship.

Att lyckas nÄ fram med sitt budskap Àr beroende av ett flertal olika faktorer. Till exempel mÄlgruppens förtroende för avsÀndaren. Hur ska en göra om mÄlgruppen redan innan budskapet förs fram har en skeptisk instÀllning gentemot avsÀndaren? Med utgÄngspunkt i retorikens ethos undersöker jag i denna studie hur en kommunal verksamhet kan anvÀnda ethos för att bygga upp sin trovÀrdighet gentemot sin mÄlgrupp. Genom att ta fasta pÄ verksamhetens kompetens, deras vÀrderingar och vÀlvilja, och lyfta fram dessa i en informationstext om verksamheten, ligger förhoppningen i att mÄlgruppens benÀgenhet att nyttja verksamhetens tjÀnster ökar.

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhÀlle. En god kommunikation Àr en viktig aspekt i omvÄrdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en pÄfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan pÄverka kommunikationen och vÄrdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer.

MÄnga förskolor har idag tillgÄng till lÀrplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollÀrare att inte ta stÀllning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lÀrplattan; med en förskollÀrare, utan förskollÀrare i par och pÄ egen hand. Studien undersöker om anvÀndandet av lÀrplattan som medierande verktyg för lÀs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsÀttningar förskollÀrare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemomrÄde Àr relevant att undersöka dÄ vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött pÄ uppfattningen att lÀrplattan ses som en börda istÀllet för ett verktyg för potentiellt lÀrande. FörskollÀrare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehÄllet nÀr lÀrplattan anvÀnds i verksamheten.

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough?s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen bygger pÄ data för 227 patienter som har kommit in akut till Södersjukhuset i Stockholm efter sjÀlvmordsförsök. I samband med detta fick de hjÀlp med vidarelÀnkning till nÄgon annan adekvat hjÀlpinstans av en konsultpsykiatrisk verksamhet för sjÀlvmordsnÀra patienter. I uppsatsen undersöks förekomst av olika riskfaktorer för sjÀlvmordsförsök/sjÀlvmord bland dessa patienter. LÀnkningsförfarandet granskas genom att studera skillnader mellan dem som vidarelÀnkats till offentlig psykiatri och dem som lÀnkats till nÄgon annan instans för att analysera eventuell social snedfördelning i patientgruppen. Trots att man delvis kan tala om "lyckade lÀnkningar" var det en ganska stor andel av patienterna som aldrig kom i kontakt med den instans dit de lÀnkats för fortsatt stöd.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgÄngspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn pÄ deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera pÄ huruvida kÀnslan av sammanhang och egenmakt frÀmjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag anvÀnt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

SammanfattningUppsatsen handlar om fotbollstrÀnare för barn inom föreningsidrotten och dÄ frÀmst om att synliggöra den verksamhet som trÀnarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka om fotbollstrÀnare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar anvÀnder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.FrÄgorna som vi utgick ifrÄn var:Arbetar trÀnarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.Om inte dokumentet (Idrotten vill) Àr utgÄngspunkten för verksamheten, vad anvÀnds istÀllet.Vilken betydelse fÄr det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för trÀnaren?MetodFör att fÄ en uppfattning om fotbollstrÀnares kunskap om och praktiska tillÀmpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstrÀnare. Fyra av trÀnarna kom frÄn storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större stÀder. Den femte trÀnaren var frÄn en storklubb utanför storstadsregionen.

Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnitssedan Är 2001 respektive Är 1999. En undersökning som gjordes Är 1997 iSverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. HurmÄnga som idag gÄtt över till annan valuta och varför finns det ingenundersökning pÄ och vÄrt syfte med uppsatsen Àr att förklara företagens val avredovisningsvaluta.Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag pÄ StockholmsochKöpenhamnbörsen med sÀte i respektive land. Institutionell teori liggertill grund för de hypoteser som bildas. Den informella pÄtryckningen Àr frÄnintressenter vilka pÄverkar företagen pÄ olika vis och olika mycket.

Avregleringar och utvecklingen inom IT har inneburit en ökad möjlighet för utlÀndska banker och internetbanker att slÄ sig in pÄ den svenska bankmarknaden. Den ökade konkurrensen mellan banker och utvecklingen inom IT har gjort det lÀttare för bankkunder att byta mellan olika banker och att vara kund hos flera samtidigt. MÄnga företag lever med en uppfattning att sÄ lÀnge kunderna Àr nöjda, sÄ Àr de lojala.Studenter Àr ett kundsegment som bankerna försöker attrahera med speciella erbjudanden och antalet studenter vid landets högskolor ochuniversitet uppgick hösten 2006 till 338 000. Till följd av ökad konkurrens och dÀrmed tilltagande kundillojalitet har det blivit allt viktigare för banker att finna och tillgodose de faktorer som pÄverkar kunderna vid valet av bank. Studenter har uppvisat tendenser till att stÀndigt söka efter det bÀsta alternativet och mÄngagÄnger visat sig var illojala.

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet Àr att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller Àr ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det fÄr pÄ bildÀmnet i gymnasieskolan. FrÄgestÀllningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildÀmnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvÀrlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status fÄr bildÀmnet i dessa diskursers synsÀtt? Metod och material För att besvara frÄgestÀllningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, frÀmst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jÀmförts med en uppfattning av bildÀmnet, som det Àr framstÀllt i undersökningen nationell utvÀrdering av bildÀmnet. Resultat Resultatet visar att bildÀmnet har identitet som stÄr i konflikt med Jan Björklunds diskursordning pÄ mÄnga punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Tidig identifiering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan leda till rÀttvisare resursfördelning ochbÀttre skolresultat. Samtidigt visar forskning pÄ att tilldelning av resurser baseras pÄ diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd. Dethar Àven visat sig att alla barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, med och utan diagnos, Àr ibehov av samma typ av stöd och resurser. MÄnga barn Àr nÄgon gÄng under skoltiden i behovav nÄgon typ av sÀrskilt stöd, under lÀngre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. DÀrmed Àr det angelÀget att undersöka hur det i sjÀlva verket förhÄller sig iförskolors verksamhet.Det övergripande syftet med föreliggande studie Àr att bidra till förstÄelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd.

Företag paketerar fastigheter i bolag inför externa försÀljningar i syfte att undgÄ beskattning pÄ den kapitalvinst som annars uppkommer dÄ fastigheten avyttras. En typisk paketering gÄr till pÄ sÄ vis att ett företag som innehar fastigheter inför en försÀljning av dessa startar ett dotterbolag vartill fastigheterna överlÄts till sitt skattemÀssiga vÀrde. DÀrefter avyttras andelarna i dotterbolaget till ett pris motsvarande fastighetens marknadsvÀrde. En förutsÀttning för att nÄgon skatt inte ska utgÄ Àr att andelarna Àr nÀringsbetingade. Ett andelsinnehav Àr i regel att se som kapitaltillgÄng, men kan i samband med avyttringen Àndra karaktÀr till lagertillgÄngar. DÄ endast kapitaltillgÄngar kan vara nÀringsbetingade Àr det av stor vikt att utreda nÀr en andel i ett fastighetsförvaltande bolag Àr av lagerkaraktÀr. Genom en tolkning av 17 kap.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.