Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan uppfattar och förhÄller sig tillmatematiken i sin verksamhet. Metodvalet Àr intervjuer med lÀrare i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Resultatet av studien Àr att barnen lÀr sig matematik i sinvardag pÄ ett naturligt och lekfullt sÀtt. Genom att lÀrarna i förskolan samtalar med barnenoch observerar dem fÄr lÀrarna reda pÄ om barnen har lÀrt sig matematik och hur lÀrarna kanutveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lÀrarnaverksamheten utifrÄn barnens intresse och behov.

Denna rapport sammanfattar ett examensarbete som utförts hos Kiruna kommun. Kommunen arbetar med framtagning av en ny IT-sÀkerhetspolicy och ville dÄ göra en sÀkerhetsanalys av sin verksamhet. Denna sÀkerhetsanalys skulle göras utifrÄn Krisberedskapsmyndighetens standard BasnivÄ för IT-sÀkerhet (BITS). Informationsinsamlingen har skett via intervjuer av personal pÄ IT-avdelningen samt platsinspektioner pÄ skolor och serverhall. Dessutom har en enkÀt skickats ut till alla anstÀllda inom kommunen.

Det hÀr Àr resultatet av ett examensarbete utfört vid MÀlardalens högskola i samarbete med Iggesund Paperboard AB. Syftet med examensarbetet var att se om det Àr viktigt för ett företag att ha tillgÄngen till en gÀstgÄrd men Àven till hur de Àr utformade för att fungera för den typen av verksamhet.En gÀstgÄrd kan ses vara viktig för ett företags representation. GÄrden anvÀnds frÀmst som ett tillvÀgagÄngssÀtt för att sÀlja företagets varor och tjÀnster men ger ocksÄ en god möjlighet till att knyta starkare band mellan kunder sÄvÀl som mellan företagets egna arbetstagare.Anledningen till att det hÀr examensarbetet utfördes var för att företaget sÄg det som ett behov att se över om dessa gÀstgÄrdar var vÀrda att bevara och utveckla i framtiden. En utredning gjordes dÀrför genom besök och jÀmförelse av tre olika gÀstgÄrdars verksamhet och utformning för att se hur viktig en sÄdan gÄrd kan anses vara för ett företag. Som ett resultat av denna utredning har dÀrefter ett förslag till en utformning av en bÀttre fungerande arbetsmiljö vid Hedvigsfors HerrgÄrd tagits fram.

Sexualitet Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskor och pÄverkar individens upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att frÀmja unga vuxnas sexuella hÀlsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan Är 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor frÄn Är 1999 att kvaliteten pÄ undervisningen Àr ojÀmn bÄde mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera de mest betydande anledningarna till att vissa hushÄll vÀljer att tacka nej till ODR och att granska huruvida en negativ attityd till ODR pÄverkar attityden till annan reklam. Uppsatsen har en analytisk ansats som utgÄngspunkt. Metoden Àr kvalitativ, med insamling av primÀrdata genom öppna individuella intervjuer med femton hushÄll som tackar nej till reklam. SekundÀrdata har hÀmtats ur undersökningar och artiklar. Kognitiv behaviorism, reactance theory, exponeringsfrekvens, kommunikationsbrus, uses and gratifications research.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieÀmnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min mÄlsÀttning var att utifrÄn lÀrarnas upplÀgg och metoder kunna dra slutsatser om hur lÀrare arbetar med den kulturella identiteten i historieÀmnet. För att fÄr svar pÄ detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lÀrare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag anvÀnde mig av var kvalitativ intervju dÀr jag intervjuade lÀrare enskilt och stÀllde övergripande frÄgor och dels följdfrÄgor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lÀrarna inte har nÄgon medveten strategi i undervisning utifrÄn elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur frÄn förskolans verksamhet som bygger pÄ erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess anvÀndning. Inom förskolan kan portfolion vara en pÀrm som synliggör barnets lÀrande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik Àr ett arbetssÀtt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhÄllningssÀtt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lÀrande och utveckling. Portfoliometodiken utgÄr Àven frÄn lÀroplanen i förskolan och skolan.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa hur konferensföretag arbetar för att uppnÄ en bÀttre belÀggning under lÄgsÀsong. Vi valde att göra en fallstudie med tre företag inom samma verksamhet. Fallstudien baseras pÄ intervjuer med personer som besitter en stor insikt i de enskilda företagens verksamhet. VÄra frÄgor behandlade hur dessa företag anvÀnde sig av intern och extern marknadsföring samt hur de anvÀnder olika faktorer för att pÄverka sin efterfrÄgan. Studien visar att de etablerade konferensföretagen var vÀl insatta i problematiken med svÀngningarna i efterfrÄgan och arbetade aktivt för att förbÀttra dessa skiftningar pÄ deras tjÀnster.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.

PÄ Gambias strÀnder flockar sig turister, en del reser pÄ grund av miljön, andra för kulturen och en del för att fÄ kÀnna kÀrlek av en ung, lokal man. NÀr Àldre kvinnor frÄn Europa reser för att trÀffa en yngre man i Gambia kallas det för semesterromanser. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de semesterromanser som sker i Gambia mellan europeiska kvinnor och afrikanska mÀn och pÄ vilka sÀtt detta Àr en del av sexturismen. Att denna turism mÄnga gÄnger kallas för semesterromanser gör den inte fri frÄn att kopplas samman med bÄde sexturism och prostitution. Semesterromanser Àr ett mycket komplext begrepp som tolkas olika beroende pÄ vem som tolkar.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

Sammanfattning:Sammanfattningsvis har Ă€ldre invandrare sĂ€mre förutsĂ€ttningar Ă€n svenskar nĂ€r det gĂ€ller socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och anhöriga till Ă€ldre hamnar i konflikt med olika regelverk inom vĂ€lfĂ€rden; det handlar om Ă€ldrepolitik, arbetsmarknadspolitik och generaliseringar.Detta förutsĂ€tter ett nytt, öppet förhĂ„llningssĂ€tt, möjligheter till mer anhörigstöd, mer anstĂ€llning av anhöriga och ökade kunskaper, förstĂ„else och insikt hos personalen. Det kan ske genom utbildning och fortbildning med tvĂ€rkulturellt innehĂ„ll och utgĂ„ngspunkt frĂ„n sĂ„vĂ€l anhöriga som Ă€ldreomsorgens personal. DĂ„ kan Ă€ldre invandrare integreras i Ă€ldreomsorgenmed möjlighet till lĂ€rande och social delaktighet för bĂ€ttre ömsesidig förstĂ„else,respekt och en trygg tillvaro.Bakgrund:Andelen Ă€ldre mĂ€nniskor ökar i Sverige och bland de Ă€ldre finns det en del personer med en annan etnisk bakgrund. Äldre invandrare som har kommit sent till Sverige eller har Ă„ldrats hĂ€r kommer förr eller senare i kontakt med Ă€ldreomsorgen. SjĂ€lva Ă„ldrandet skapar funderingar och oro hos de Ă€ldre, speciellt om man bor ensam och inte kan svenska sprĂ„ket; samtidigt ska de hantera och anpassa sig till nya villkor, normer och lagar, kultur och olika regelverk inom vĂ€lfĂ€rdssystemet, speciellt Ă€ldreomsorgen.Syfte:Studiens syfte Ă€r att undersöka de ansvarigas och tjĂ€nstemĂ€nnens syn pĂ„ Ă€ldre invandrare inom Ă€ldreomsorgen.Metod:Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativ metod som forskningsmetod genom att intervjua de ansvariga (politiker och tjĂ€nstemĂ€n) inom Ă€ldreomsorgen med öppna frĂ„gor och tydligt fokus pĂ„ möjligheter.Resultat:Resultatet visar att det Ă€r svĂ„rt att nĂ„ Ă€ldre invandrare och Ă€ldre frĂ„n Norden innefattas inte i praktiken i begreppet Ă€ldre invandrare och att det finns svĂ„righeter nĂ€r det gĂ€ller kulturellaskillnader och sprĂ„k i bemötandet av Ă€ldre invandrare och inom Ă€ldreomsorgens verksamhet.