Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Examensarbetet ger lÀsaren en inblick i förhÄllningssÀttet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jÀmförs annan forsknings syn pÄ en gynnsam lÀrandemiljö för barn med koncentrationssvÄrigheter med Human Dynamics teori.Syftet har varit att undersöka om förhÄllningssÀttet Àr fördelaktigt för elever med koncentrationssvÄrigheter.Undersökningen, som Àr baserad pÄ intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel pÄ hur pedagoger anvÀnder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvÄrigheter och deras behov. Respondenterna Àr positiva till Human Dynamics och menar att förstÄelsen för olikheter och insikter om sig sjÀlv har hjÀlpt dem att se olika individers behov pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare.Slutsatsen Àr att Human Dynamics teori Àr förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svÄrigheter utan specialpedagogiska ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga i vissa fall..

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det Àr fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan pÄ ett demokratiskt sÀtt.Som anstÀlld inom förskoleverksamheten kÀnner jag ofta osÀkerhet nÀr det gÀller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhÄllningsÀtt emot barnen men saknar krokar att hÀnga kunskapen i, det vill sÀga konkreta förslag pÄ hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande Àr ett stort omrÄde i den reviderade lÀroplanen för förskolan, dÀrför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angÄende detta. Det Àr viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rÀtt till eget inflytande och möjlighet att pÄverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förÀndring och att pedagogerna idag Àr mer medvetna om att barn har rÀtt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande nÀr det gÀller existentiella frÄgor som sÀkerhet och omsorg, som ocksÄ Àr en stor del av förskolans verksamhet. .

Att mÀta olika variabler Àr ett av de mest sÀkra sÀtten att erhÄlla kunskap om naturen. Inga mÀtningar kan dock vara helt fria frÄn osÀkerheter, som kan kopplas till de erhÄllna mÀtvÀrdena. Att mÀtningar inte ger helt tillförlitliga vÀrden utgör i mÄnga fall inga problem, men i vissa sammanhang kan mÀtosÀkerhet vara av största betydelse. UtslÀppskontroll vid miljöfarlig verksamhet Àr ett omrÄde dÀr mÀtningar Àr av avgörande betydelse. Den hÀr uppsatsen syftar till en djupare förstÄelse om vilka problem som mÀtosÀkerhet medför nÀr villkorsöverskridande utslÀpp ska konstateras.

Klotter och annan skadegörelse ökar i vÄrt samhÀlle. Detta innebÀr dels stora kostnader för frÀmst staten, kommuner och företag i landet. Ett annat problem detta medför en ökad kÀnsla av otrygghet bland befolkningen och att det kan leda till en sÀmre boende miljö i vissa omrÄden. FrÄn 2004-01-01 finns det ett nytt stycke i polislagen 19 § som innebÀr att en polisman i vissa situationer har möjlighet att i förebyggande syfte kroppsvisitera en person. Vi har i vÄran rapport fokuserat pÄ att försöka ta reda pÄ hur tillÀmpningen av detta nya stycke skall ske.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

I vÄr studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssÀtt mellan utbildade studie- och yrkesvÀgledare och vÀgledare med annan utbildningsbakgrund pÄ ett universitet i södra Sverige, med fokus pÄ det enskilda samtalet. VÄr frÄgestÀllning har delats upp i följande frÄgor: vilka riktlinjer finns för vÀgledningsarbetet pÄ universitetet, finns skillnader i arbetssÀtt mellan vÀgledare med studie- och yrkes-vÀgledarutbildning och vÀgledare med annan utbildningsbakgrund, i sÄdana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievÀgledare verksamma inom universitet. DÀrefter har vi analyserat det resultat vi har fÄtt, i förhÄllande till tidigare forskning inom omrÄdet, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien.

SammanfattningI takt med att marknaderna blir allt mer globala stÀller det högre krav pÄ effektivitet i företag för att de skall behÄlla sin konkurrenskraft. Företaget mÄste fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet för att behÄlla sin spetskompetens pÄ marknaden. Outsourcing har lÀnge varit ett medel för att koncentrera sin verksamhet till de omrÄden som Àr mest konkurrenskraftiga.Vi fann det dÀrför intressant att studera hur beslutsprocessen ser ut i de företag som vÀljer att lÀgga ut hela eller delar av en process pÄ en extern leverantör. Vilka Àr de faktorer som företagen beaktar och vilka risker ser de med outsourcing? VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa en ökad förstÄelse för den beslutsprocess som företagen gÄr igenom vid outsourcingbeslut.

MÄnga ekonomiskt intresserade mÀnniskor tror fortfarande att de finansiella marknaderna Àr effektiva sÄsom Fama:s (1970) hypotes om effektiva marknader förutspÄr. Insikten om att insatta nationalekonomer idag har en helt annan uppfattning och att forskningen mer och mer visar pÄ en annan bild, har dock svÄrt att spridas.I denna uppsats ges en grundlig beskrivning av var forskningen stÄr idag. Dessutom görs en empirisk momentumstudie pÄ den svenska aktiemarknaden, vilket visar sig bli Ànnu ett bevis pÄ att marknaderna inte alltid Àr sÄ effektiva som det pÄstÄs. Resultatet bekrÀftar att man genom att köpa tidigare vinnare kan tjÀna riskjusterad överavkastning pÄ de finansiella marknaderna..

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten pÄ Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstÄ hur de kan hjÀlpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lÀttlÀsta de Àr, hur tilltalet Àr och hur deras foldrar kan pÄverka lÀsarens uppfattning av deras verksamhet. Jag har anvÀnt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lÀttlÀst, stilistik och grafisk form vid framstÀllningen. För att se hur uppfattningen av en folder Àr har jag utprovat den pÄ personer ur mÄlgruppen. Foldern anvÀndes Àven under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lÀttlÀst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord.

varu.

Syftet med studien Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ kvalitetsarbete samt ta reda pÄ hur de gÄr tillvÀga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill Àven undersöka vilka förutsÀttningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:- Hur ser fritidspedagogerna pÄ kvalitetsarbete?- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvÀgagÄngssÀtt i kvalitetsarbetet pÄ olika skolor?- Hur ser fritidspedagogerna pÄ sina förutsÀttningar för kvalitetsarbete?För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det Àr viktigt att utvÀrdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mÀtas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och vÀrderingar att göra. De ser ocksÄ mÄnga svÄrigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mÀta och utvÀrdera en del mÄl.