Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhÄllit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan Àn sina klasskamrater. Elva elever pÄ olika nationella program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn pÄ PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jÀmförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhÄllit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

Syftet med studien var att utifrÄn ett vÄrdtagarperspektiv nÄ ökad kunskap om och förstÄelse för hur Àldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer med Àldre vÄrdtagare mellan 67 och 89 Är, fyra mÀn och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd pÄ olika enheter i kommunal verksamhet.Under analysen framkom tre kategorier;?Den Àldre som individ - förutsÀttningar och förvÀntningar?Yttre pÄverkande faktorer ? rehaborganisation, miljö och bemötande?Sjukgymnastinsatsernas innehÄll och karaktÀrResultatet visar att de intervjuade med en övergÄende funktionsnedsÀttning, t.ex. efter höft-fraktur, som fÄtt sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod pÄ en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, vÀsentligen var nöjda med den behandling de fÄtt. DÀremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsÀttning, t.ex.

Fler och fler tryckerier vÀljer att komplettera sin verksamhet med digitaltryck. Anledningar till det Àr mÄnga, men de största fördelarna ligger i att kunna trycka variabel data och att leveranstiden Àr vÀldigt kort. Dessutom har kostnader för digitaltryck som tryckteknik sjunkit vÀsentligt de senaste Ären, vilket gör den till ett bra alternativ till traditionella trycktekniker.Under vissa omstÀndigheter Àr valet av tryckteknik sjÀlvklart, men var grÀnsen gÄr för nÀr vilken teknik ska tillÀmpas Àr svÄrt att svara pÄ. I denna uppsats har jag försökt att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr avgörande för vilken tryckteknik som vÀljs. Analysen, som görs utifrÄn teorier om beslutsfattande, lÀgger tyngdpunkten vid vad som Àr rationellt pÄ kort sikt och fokus ligger hÀr pÄ lönsamhetsjÀmförelser.Vilket lönsamhetsmÄtt som anvÀnds vid lönsamhetsjÀmförelser Àr situationsberoende.

I denna uppsats analyseras innebörden av brottsbalkens korruptionsbestÀmmelser 20 kap. 2 § om mutbrott, dvs. att för tjÀnsteutövningen ta emot, lÄta Ät sig utlova eller begÀra muta eller annan otillbörlig belöning, och 17 kap. 7 § om bestickning, dvs. att till arbets- eller uppdragstagare lÀmna, utlova eller erbjuda muta eller annan otillbörlig belöning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Examensarbetet ger lÀsaren en inblick i förhÄllningssÀttet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jÀmförs annan forsknings syn pÄ en gynnsam lÀrandemiljö för barn med koncentrationssvÄrigheter med Human Dynamics teori.Syftet har varit att undersöka om förhÄllningssÀttet Àr fördelaktigt för elever med koncentrationssvÄrigheter.Undersökningen, som Àr baserad pÄ intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel pÄ hur pedagoger anvÀnder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvÄrigheter och deras behov. Respondenterna Àr positiva till Human Dynamics och menar att förstÄelsen för olikheter och insikter om sig sjÀlv har hjÀlpt dem att se olika individers behov pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare.Slutsatsen Àr att Human Dynamics teori Àr förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svÄrigheter utan specialpedagogiska ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga i vissa fall..

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det Àr fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan pÄ ett demokratiskt sÀtt.Som anstÀlld inom förskoleverksamheten kÀnner jag ofta osÀkerhet nÀr det gÀller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhÄllningsÀtt emot barnen men saknar krokar att hÀnga kunskapen i, det vill sÀga konkreta förslag pÄ hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande Àr ett stort omrÄde i den reviderade lÀroplanen för förskolan, dÀrför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angÄende detta. Det Àr viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rÀtt till eget inflytande och möjlighet att pÄverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förÀndring och att pedagogerna idag Àr mer medvetna om att barn har rÀtt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande nÀr det gÀller existentiella frÄgor som sÀkerhet och omsorg, som ocksÄ Àr en stor del av förskolans verksamhet. .

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Att mÀta olika variabler Àr ett av de mest sÀkra sÀtten att erhÄlla kunskap om naturen. Inga mÀtningar kan dock vara helt fria frÄn osÀkerheter, som kan kopplas till de erhÄllna mÀtvÀrdena. Att mÀtningar inte ger helt tillförlitliga vÀrden utgör i mÄnga fall inga problem, men i vissa sammanhang kan mÀtosÀkerhet vara av största betydelse. UtslÀppskontroll vid miljöfarlig verksamhet Àr ett omrÄde dÀr mÀtningar Àr av avgörande betydelse. Den hÀr uppsatsen syftar till en djupare förstÄelse om vilka problem som mÀtosÀkerhet medför nÀr villkorsöverskridande utslÀpp ska konstateras.

Klotter och annan skadegörelse ökar i vÄrt samhÀlle. Detta innebÀr dels stora kostnader för frÀmst staten, kommuner och företag i landet. Ett annat problem detta medför en ökad kÀnsla av otrygghet bland befolkningen och att det kan leda till en sÀmre boende miljö i vissa omrÄden. FrÄn 2004-01-01 finns det ett nytt stycke i polislagen 19 § som innebÀr att en polisman i vissa situationer har möjlighet att i förebyggande syfte kroppsvisitera en person. Vi har i vÄran rapport fokuserat pÄ att försöka ta reda pÄ hur tillÀmpningen av detta nya stycke skall ske.

I vÄr studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssÀtt mellan utbildade studie- och yrkesvÀgledare och vÀgledare med annan utbildningsbakgrund pÄ ett universitet i södra Sverige, med fokus pÄ det enskilda samtalet. VÄr frÄgestÀllning har delats upp i följande frÄgor: vilka riktlinjer finns för vÀgledningsarbetet pÄ universitetet, finns skillnader i arbetssÀtt mellan vÀgledare med studie- och yrkes-vÀgledarutbildning och vÀgledare med annan utbildningsbakgrund, i sÄdana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievÀgledare verksamma inom universitet. DÀrefter har vi analyserat det resultat vi har fÄtt, i förhÄllande till tidigare forskning inom omrÄdet, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien.