Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen. Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.

InledningBanker bygger sin verksamhet pÄ förtroende; frÄn investerare som litar pÄ att ledningen tar rÀtt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, frÄn kunder som litar pÄ att deras pengar Àr sÀkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bÀst. Med anledning av dagens konjunkturlÀge Àmnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stÀrka sina kundrelationer.MetodDetta Àr en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet dÀr jÀmförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen Àr övervÀgande kvalitativ, baserad pÄ information publicerad av bankerna sjÀlva, finanstidningar, finansanalytiker samt material frÄn egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en lÄg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

I denna studie ja?mfo?rs tva? olika navigationsmenyer i kontexten av en nyhetsapplikation. Vi utvecklar sja?lva tva? olika prototyper da?r vi implementerar tva? olika navigationsmenyer, som sedan anva?nds fo?r att utfo?ra anva?ndartester da?r vi ma?ter hur effektivt en anva?ndare kan utfo?ra ett antal specifika uppgifter. En fo?rstudie genomfo?rs da?r redan existerande nyhetsapplikationer studeras.

The purpose of this essay is to examine which factors that influence the design of internal control in municipal context and how well it works. We choose seven municipals, where we interviewed the administrative managers, the chairmen of the committees and two persons of the staff in each activity unit. The interviews were performed by telephone, due to the keeping of the essay?s timeframe.The theory in our essay comprises eight hypotheses. These hypotheses were operationalised into different variables aiming to make statistical tests possible.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

I dagens samhÀlle förbrukas mycket energi. I Kyotoprotokollet lovar industrilÀnderna att minska sina utslÀpp med drygt fem procent i genomsnitt under Ären 2008-2012, jÀmfört med 1990 Ärs nivÄ. MÄlet om BegrÀnsad klimatpÄverkan Àr ett av 16 övergripande nationella miljökvalitetsmÄl. Kommunerna har ett ansvar att anpassa och genomföra klimatmÄlet pÄ den lokala nivÄn. För att kunna klara av energiförsörjningen och nÄ mÄlen mÄste landets energikonsumtion sÀnkas.

Miljöbalken, som har ersatt miljöskyddslagen frÄn 1969, samlade vid sitt ikrafttrÀdande 1 januari 1999, ihop en rad olika lagar att gÀlla under en samlad balk. I balkens 5 kapitel regleras miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer kan anges som grÀnsvÀrden i form av högsta tillÄtna vÀrde eller minsta tillÄtna vÀrde. Normerna beslutas av regeringen och anges genom förordningar. Syftet Àr att anvÀnda sig av rÀttsligt bindande regler gÀllande miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön.

BÄde entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, sÄvÀl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige dÀr enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska nÀringslivet domineras frÀmst av mindre företag. Bakom mÄnga av dessa mindre företag stÄr individer med utlÀndsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter frÄn en annan del av vÀrlden.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillvÀxt Àr företag, vilket Àr en stor anledning till att fokus ligger pÄ hur dessa vÀljer att finansiera sin verksamhet.

Fler och fler tryckerier vÀljer att komplettera sin verksamhet med digitaltryck. Anledningar till det Àr mÄnga, men de största fördelarna ligger i att kunna trycka variabel data och att leveranstiden Àr vÀldigt kort. Dessutom har kostnader för digitaltryck som tryckteknik sjunkit vÀsentligt de senaste Ären, vilket gör den till ett bra alternativ till traditionella trycktekniker.Under vissa omstÀndigheter Àr valet av tryckteknik sjÀlvklart, men var grÀnsen gÄr för nÀr vilken teknik ska tillÀmpas Àr svÄrt att svara pÄ. I denna uppsats har jag försökt att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr avgörande för vilken tryckteknik som vÀljs. Analysen, som görs utifrÄn teorier om beslutsfattande, lÀgger tyngdpunkten vid vad som Àr rationellt pÄ kort sikt och fokus ligger hÀr pÄ lönsamhetsjÀmförelser.Vilket lönsamhetsmÄtt som anvÀnds vid lönsamhetsjÀmförelser Àr situationsberoende.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder och hjÀlpmedel karaktÀrsÀmneslÀrare, och dÄ specifikt de pÄ det nationella omvÄrdnadsprogrammet, anvÀnder sig av nÀr de undervisar elever med annan sprÄkbakgrund Àn svenska och som har sprÄksvÄrigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lÀrare kan förbÀttra möjligheten för dessa elever att nÄ upp till kursmÄlen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lÀrare pÄ omvÄrdnadsprogrammet i tre stÀder runt om i Sverige.Resultatet visar att det Àr stora skillnader pÄ dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig Ät hur mycket tid som lÀrarna fÄr för att hjÀlpa dessa elever. LÀrarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjÀlp de ska ge Ät dessa elever. Alla Àr överens om att det Àr ett stort problem.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en övergÄng, frÄn Äldersintegrerad till Äldershomogen verksamhet, pÄverkar undervisningen utifrÄn pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den Äldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. DÀrefter gÄr vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förstÄelse för vÄr undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som Àr verksamma i Ärskurs 1-4 för att besvara vÄr forskningsfrÄga: PÄ vilket sÀtt pÄverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat Äldersintegrerat av att nu arbeta Älderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av bÄde Äldersintegrerad sÄvÀl som Äldershomogen undervisning.Resultatet visar att Äsikterna gick isÀr angÄende om Äldersblandade klasser Àr pedagogik eller organisationsform. TvÄ av pedagogerna var positivt instÀllda till den Äldersintegrerade undervisning och de andra tvÄ var kritiska.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan pÄverkapedagoger och lÀrare pÄ Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnÄmÄlet: En skola för alla. VÄra frÄgestÀllningar har varit;- Vad pÄverkar pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?- Hur pÄverkas pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att fÄ svarpÄ vÄrt syfte med dess frÄgestÀllningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt tvÄ lÀrare. Vi har Àven valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lÀrare.

NÀr en verksamhet ska etableras pÄ en ny geografisk marknad sÄ uppstÄr en lokaliseringsproblematik och det Àr detta som Àr fokuseringen pÄ denna studie. Bakgrunden till studien Àr en verksamhet som Àr baserad i Arvika och som vill etablera sig pÄ en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och sÀljer fordonstvÀttar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tÄg), finns idag etablerad pÄ den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade pÄ den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra lÀnder inom Europa, nÀrmare bestÀmt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-lÀnderna.

Idag finns i Sverige sÀrskilda beskattningsregler för smÄ och medelstora företag, de sÄ kallade fÄmansföretagen. Reglernas syfte Àr att hindra omvandling av förvÀrvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna gÄr under benÀmningen 3:12-reglerna och Àr placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.