Studien syftar till att reda ut i vilken utstrÀckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende pÄ utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benÀmner Vingen studerats. Studien Àr kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar pÄ att det studerade arbetslaget anvÀnder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebÀr att de inte anvÀnder nÄgon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen bÄde i kommunikation med varandra men ocksÄ individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier Àr att anvÀnda sig av ett fÀrdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra Äret.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.

Syftet med vÄr rapport var att belysa och tolka fritidspedagogers uppfattning om hur verksamhet för barn mellan 10-12 Är i fritidshem kan vara uppbyggd för att möta barnens behov. Vi anvÀnde oss Àven av ett delsyfte för att förtydliga vÄrt huvudsyfte. Delsyftet var att synliggöra fritidspedagogers uppfattning om hur verksamheten i fritidshemmet speciellt kan anpassas för barn mellan 10-12 Är för att tillgodose deras behov. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi forskningsfrÄgor. ForskningsfrÄgorna Àr; hur anpassar fritidshemmen sin verksamhet till de Àldre barnen, hur ser fritidspedagogerna pÄ sin verksamhet som Àr riktad mot 10-12-Äringar och har fritidshemmets uppdrag fÄtt stÄ tillbaka pÄ grund av att fritidsverksamheten nu Àr integrerad med skolan.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen. Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.

InledningBanker bygger sin verksamhet pÄ förtroende; frÄn investerare som litar pÄ att ledningen tar rÀtt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, frÄn kunder som litar pÄ att deras pengar Àr sÀkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bÀst. Med anledning av dagens konjunkturlÀge Àmnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stÀrka sina kundrelationer.MetodDetta Àr en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet dÀr jÀmförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen Àr övervÀgande kvalitativ, baserad pÄ information publicerad av bankerna sjÀlva, finanstidningar, finansanalytiker samt material frÄn egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en lÄg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

The purpose of this essay is to examine which factors that influence the design of internal control in municipal context and how well it works. We choose seven municipals, where we interviewed the administrative managers, the chairmen of the committees and two persons of the staff in each activity unit. The interviews were performed by telephone, due to the keeping of the essay?s timeframe.The theory in our essay comprises eight hypotheses. These hypotheses were operationalised into different variables aiming to make statistical tests possible.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

I dagens samhÀlle förbrukas mycket energi. I Kyotoprotokollet lovar industrilÀnderna att minska sina utslÀpp med drygt fem procent i genomsnitt under Ären 2008-2012, jÀmfört med 1990 Ärs nivÄ. MÄlet om BegrÀnsad klimatpÄverkan Àr ett av 16 övergripande nationella miljökvalitetsmÄl. Kommunerna har ett ansvar att anpassa och genomföra klimatmÄlet pÄ den lokala nivÄn. För att kunna klara av energiförsörjningen och nÄ mÄlen mÄste landets energikonsumtion sÀnkas.

Miljöbalken, som har ersatt miljöskyddslagen frÄn 1969, samlade vid sitt ikrafttrÀdande 1 januari 1999, ihop en rad olika lagar att gÀlla under en samlad balk. I balkens 5 kapitel regleras miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer kan anges som grÀnsvÀrden i form av högsta tillÄtna vÀrde eller minsta tillÄtna vÀrde. Normerna beslutas av regeringen och anges genom förordningar. Syftet Àr att anvÀnda sig av rÀttsligt bindande regler gÀllande miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön.

BÄde entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, sÄvÀl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige dÀr enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska nÀringslivet domineras frÀmst av mindre företag. Bakom mÄnga av dessa mindre företag stÄr individer med utlÀndsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter frÄn en annan del av vÀrlden.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillvÀxt Àr företag, vilket Àr en stor anledning till att fokus ligger pÄ hur dessa vÀljer att finansiera sin verksamhet.

Fler och fler tryckerier vÀljer att komplettera sin verksamhet med digitaltryck. Anledningar till det Àr mÄnga, men de största fördelarna ligger i att kunna trycka variabel data och att leveranstiden Àr vÀldigt kort. Dessutom har kostnader för digitaltryck som tryckteknik sjunkit vÀsentligt de senaste Ären, vilket gör den till ett bra alternativ till traditionella trycktekniker.Under vissa omstÀndigheter Àr valet av tryckteknik sjÀlvklart, men var grÀnsen gÄr för nÀr vilken teknik ska tillÀmpas Àr svÄrt att svara pÄ. I denna uppsats har jag försökt att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr avgörande för vilken tryckteknik som vÀljs. Analysen, som görs utifrÄn teorier om beslutsfattande, lÀgger tyngdpunkten vid vad som Àr rationellt pÄ kort sikt och fokus ligger hÀr pÄ lönsamhetsjÀmförelser.Vilket lönsamhetsmÄtt som anvÀnds vid lönsamhetsjÀmförelser Àr situationsberoende.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder och hjÀlpmedel karaktÀrsÀmneslÀrare, och dÄ specifikt de pÄ det nationella omvÄrdnadsprogrammet, anvÀnder sig av nÀr de undervisar elever med annan sprÄkbakgrund Àn svenska och som har sprÄksvÄrigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lÀrare kan förbÀttra möjligheten för dessa elever att nÄ upp till kursmÄlen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lÀrare pÄ omvÄrdnadsprogrammet i tre stÀder runt om i Sverige.Resultatet visar att det Àr stora skillnader pÄ dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig Ät hur mycket tid som lÀrarna fÄr för att hjÀlpa dessa elever. LÀrarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjÀlp de ska ge Ät dessa elever. Alla Àr överens om att det Àr ett stort problem.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en övergÄng, frÄn Äldersintegrerad till Äldershomogen verksamhet, pÄverkar undervisningen utifrÄn pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den Äldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. DÀrefter gÄr vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förstÄelse för vÄr undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som Àr verksamma i Ärskurs 1-4 för att besvara vÄr forskningsfrÄga: PÄ vilket sÀtt pÄverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat Äldersintegrerat av att nu arbeta Älderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av bÄde Äldersintegrerad sÄvÀl som Äldershomogen undervisning.Resultatet visar att Äsikterna gick isÀr angÄende om Äldersblandade klasser Àr pedagogik eller organisationsform. TvÄ av pedagogerna var positivt instÀllda till den Äldersintegrerade undervisning och de andra tvÄ var kritiska.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan pÄverkapedagoger och lÀrare pÄ Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnÄmÄlet: En skola för alla. VÄra frÄgestÀllningar har varit;- Vad pÄverkar pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?- Hur pÄverkas pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att fÄ svarpÄ vÄrt syfte med dess frÄgestÀllningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt tvÄ lÀrare. Vi har Àven valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lÀrare.