Ingen som lÀser tidningar, surfar pÄ Internet eller tittar pÄ TV kan undgÄ att lÀgga mÀrke till pokerns lavinartade expansion. Poker pÄ Internet och live pÄ TV, i s.k. pokerklubbar och privat, har blivit allt mer accepterad och dÀrmed mer synlig. Spelmarknad pÄ Internet sÄvÀl i Sverige som internationellt expanderar varje dag. Utvecklingen har lett till en kraftig ökning av antalet webbsidor dÀr i princip alla, som Àr över 18 Är, har ett kontokort och tillgÄng till dator med Internetuppkoppling, kan prova lyckan i poker.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnliga poliser, som har ett intresse av piketenhetens arbete, upplever sina egna möjligheter att söka sig till enheten.Vi har intervjuat nio kvinnliga poliser som har deltagit i en prova pÄ-utbildning anordnad av en av landets tre piketenheter. Syftet med utbildningen var bl.a. att försöka rekrytera fler kvinnor till enheten, eftersom den idag utgörs endast av mÀn. Intervjupersonerna har intervjuats bÄde före och efter utbildningen.Resultatet beskrivs genom fyra teman som visade sig vara centrala i intervjumaterialet: Betoningen av fysisk styrka, Bilden av piketen, Att vara kvinna i polisen samt Att söka eller inte. Sammanfattningsvis kan sÀgas att vÄr undersökning ger stöd för att det finns genusbundna processer i polisens yrkeskultur, som utgör hinder för kvinnors möjligheter att söka till piketenheten..

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, och detta stÀller ökade krav pÄ sjuksköterskor nÀr de ska vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Den hÀr studien syftade till att belysa nÄgra av de svÄrigheter sjuksköterskor kan uppleva i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, dÀr sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist pÄ kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svÄra i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna.

Syftet med detta arbete Àr att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmÀnna hÀnsynsregler kan pÄverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgÄngspunkt anvÀnds ett rÀttsfall frÄn Miljödomstolen i VÀxjö. Det skall dock pÄpekas att vid tiden för denna hÀndelse var Ànnu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskÀlen baseras pÄ en tidigare rÀddningstjÀnstlag. Miljöbalken infördes i svensk rÀtt den 1 januari 1999.

Hur uppfattar en grupp med yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhÀllsgrupper, dokumentÀrserien ?I en annan del av Köping?? Detta Àr utgÄngspunkten i denna uppsats som Àr en receptionsanalys med tvÄ fokusgrupper avseende stereotypa förestÀllningar, representation, normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ?I en annan del av Köping?. Till viss del berörs Àven medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten..

Detta examensarbete Àr en undersökning om hur förÀldrar till barn pÄ tvÄ förskolor ser pÄ skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har anvÀnts Àr en kvalitativ enkÀtstudie med öppna frÄgor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka förestÀllningar de ger uttryck för. De frÄgestÀllningar som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur ser förÀldrar pÄ skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar förÀldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgÄngspunkter som tas upp i arbetet Àr definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

De allra flesta vet vad AllmÀnna ReklamationsnÀmnden (ARN) Àr, det Àr en vedertagen verksamhet idag. MÄnga vet att den finns men saknar kunskap om vad den egentligen gör. ARN Àr en statlig myndighet som opartiskt prövar enskilda konsumenttvister mellan konsumenter och nÀringsidkare. Syftet med uppsatsen Àr att klargöra hur ARN:s verksamhet fungerar, varför ARN kom till och syftet med dess arbete. Kan andra Àn de inblandade pÄverka tvisten? Hur ser verksamheten ut? .

Sverige beskrivs som ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta Àr av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förstÄelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering Àr det betydelsefullt att redan i tidig Älder pÄvisa mÄngfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur ett antal förskollÀrare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, och detta stÀller ökade krav pÄ sjuksköterskor nÀr de ska vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Den hÀr studien syftade till att belysa nÄgra av de svÄrigheter sjuksköterskor kan uppleva i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, dÀr sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist pÄ kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svÄra i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna.

Genom analys av text och bildmaterial frÄn Norrköpings kommun, varav frÀmst turistbroschyrer Àr syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ÀndamÄl har uppsatsen tvÄ frÄgestÀllningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen anvÀnder jag mig av tvÄ stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av tvÄ representativa bilder framstÄr det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild Àr öde, och avbildas frÀmst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i omrÄdet samt historien. Industrilandskapet Àr enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-mÀrkta byggnaderna och ?stadens livsnerv? ?Strömmen.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hÀlsa och en förvÀntan att leva sunt och hÀlsosamt. Detta för att vi ska hÄlla oss friska, orka mer och prestera bÀttre. I motsats till detta ökar ohÀlsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknÀrvaron pÄ arbetsplatser sÀgs öka. Ett intresse för detta motsatsförhÄllande var ursprunget till min studie.

This essay is a long discussion about a posssible way to look at daily activities in Sweden..

VÄrt samhÀlle prÀglas idag av stÀndiga förÀndringar. Allt pekar pÄ att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav pÄ de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig sjÀlv och en vilja till förÀndring Àr nÄgra egenskaper som Àr bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förÀndringar. Det kan innebÀra att anpassa arbetssÀttet efter barnens behov och intresse.

I svensk rÀtt anses aktiebolag i likhet med andra juridiska personer varken kunna begÄ brott eller kunna straffas. Trots det kan brott uppenbarligen begÄs inom ramen för aktiebolags verksamhet. Denna framstÀllning utreder företrÀdesvis aktiebolagsföretrÀdares straffansvar för underlÄtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet. Vidare undersöker framstÀllningen hur aktiebolagsföretrÀdares straffansvar för underlÄtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet förhÄller sig till innebörden i begreppet företagaransvar. FramstÀllningen utreder dÀrför möjligheter att inom det rÄdande svenska rÀttslÀget urskilja straffansvarig person för brott begÄngna inom ramen för aktiebolags verksamhet..