I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebär att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka är de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar är att ha ?omsorg om? barn och unga.

BAKGRUND FODMAP är en behandlingsmetod för IBS som kommer från Australien och som är relativt ny i Sverige. FODMAP betyder Fermentable Oligo-, Di- and Monosacharides and Polyols och går ut på att begränsa mängden fermenterbara kolhydrater i kosten. Dessa kolhydrater har i studier visat sig kunna orsaka många av de symptom som IBS-patienter lider av och att så många som 3 av 4 av de patienter som testar behandlingen får reducerade symptom.SYFTE Syftet med studien var att undersöka och belysa dietisters erfarenheter, uppfattning och hantering av FODMAP.METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en semistrukturerad frågeguide genomfördes. Totalt 12 dietister intervjuades och samtalen skedde via personliga besök eller telefon. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten både kort- och långsiktigt gällande smärta och funktion vid bålstabiliserande träning jämfört med annan intervention hos patienter med subakut eller långvarig smärta samt att undersöka kvalitén på inkluderade studier.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie vilken är en uppdatering av en tidigare litteraturstudie. Sökning gjordes i fyra databaser. Data extraherades från de inkluderade studierna och presenterades i text och tabell. Metodologisk bedömning utfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall.Resultat: Nitton studier inkluderades. Studierna hade en varierande metodologisk kvalité och ingen uppvisade en fullgod kvalité.

BakgrundFör många patienter är illamående och kräkningar ett vanligt omvårdnadsproblem. Enbart farmakologiskbehandling hjälper inte för alla patienter med illamående och kräkning, komplettering med ickefarmakologiskabehandlingsmetoder kan öka välbefinnandet.SyfteSyftet med uppsatsen var att belysa vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan lindraillamående och kräkningar postoperativt samt hos patienter i samband med cytostatikabehandling.MetodDetta är en litteraturstudie som baseras på 13 vetenskapliga artiklar sökta via databaserna PubMed, Cinahlsamt via manuell sökning.ResultatIcke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har i kombination med farmakologisk behandling nästan alltidpositiva effekter på illamående och kräkningar. För att på bästa sätt hjälpa patienten är det viktigt med ennoggrann bedömning av de individuella riskfaktorerna. Denna bedömning kan också hjälpa vårdpersonalatt identifiera patienter med ökad risk för illamående och kräkning. Många av de icke-farmakologiskametoderna kan patienten utföra själv och därmed känna kontroll över sin situation vilken i sig ger patientenett ökat välbefinnande.DiskussionRutiner för användning av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder behöver utformas.

Bakgrund: Cirka 5000 fall av plötsligt hjärtstopp inträffar varje år på svenska sjukhus. Hjärt- lungräddning (HLR) kan då vara en livräddande behandling. Dock är HLR inte alltid aktuellt, till exempel för terminalt sjuka patienter. Att dra den gränsen för när botande vård ska övergå i palliativ vård kan vara ett svårt beslut att fatta. All personal ska omedelbart påbörja HLR på personer som vistas på sjukhus och som drabbats av plötsligt hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat beslut om att HLR inte ska utföras.

Prevalensen av allergisjukdomar har ökat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Allergenspecifik immunterapi är en immunmodulerande behandling som kan vara aktuell hos vissa individer med medelsvår till svår IgE-medierad allergi. Behandlingen kan administreras sublingualt eller subkutant. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om sublingual immunterapi (SLIT) och subkutan immunterapi (SCIT) med husdammskvalsterallergen skiljer med avseende på förändring av symtom- och medicineringspoäng, specifika IgE- och IgG4-antikroppar, IL-10 och IFN-?.

SAMMANFATTNING SyfteSyftet med denna studie var att undersöka anledningen till att vissa familjer väljer att söka akutsjukvård till sina barn istället för att vända sig till andra vårdinstanser. MetodEn enkät utformades för studien. Enkäten delades ut till familjer som sökte för icke akuta åkommor på en barnakutmottagning i Uppsala län. Studien pågick under en tolvdagarsperiod och avslutades när 80 familjer besvarat enkäten. Frågorna bearbetades med hjälp av beskrivande statistik samt chi2-test. ResultatDen huvudsakliga anledningen till att man valde att söka på barnakutmottagningen var att man telefonledes blivit hänvisad av annan vårdinstans (73,8%). Av de familjer som varit i kontakt med annan vårdinstans hade 70% hänvisats via sjukvårdsrådgivningen/1177.De vanligaste åkommorna som det söktes för var andningsbesvär, luftvägsinfektioner och bukbesvär.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste diabetestypen bland barn och ungdomar, med ett insjuknandeantal som ökar kontinuerligt varje år. Tonåren är en viktig tid för utvecklingen och mognaden, och att leva med en kronisk sjukdom kan bidra till familjekonflikter och osäkerheter som kan påverka självständigheten och livskvalitén.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukdomens inverkan på livskvaliteten hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1.Metod: Studien gjordes enligt en beskrivande litteraturstudie med systematisk sökning och med fokus på ungdomar mellan 13-18 år med typ 1-diabetes. Resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som kvalitetsgranskades enligt protokoll och analyserades med inspiration av innehållsanalys.Resultat: Att uppnå god livskvalitet handlade mycket om utveckling och självständighet, vilket kunde hämmades på grund av överbeskyddande föräldrar, rädsla att vara annorlunda samt krävande behandling och egenvård. För att uppnå god livskvalitet krävdes en medvetenhet av sjukdomen och kroppsliga förmågor och begränsningar, samt en mognad och motivering att ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling.Slutsats: Familjen, egenvården och osäkerheten att passa in i omgivningen är centrala faktorer som har inverkan på ungdomarnas livskvalitet. Sjukvårdens stöd åt både ungdomarna och föräldrarna är viktigt för att ungdomarna ska kunna uppnå självständighet och god livskvalitet..

SammanfattningNyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras.

Barns sätt att uttrycka sig varierar mycket från vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svårt att vårda barn med smärta. I prehospital vård möts man av barn med smärta och situationen kan göra det svårt att smärtbedöma barnet. Vid behandling av smärta är smärtskattningsinstrument ett redskap för att få ett konkret värde på smärtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika åldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smärtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.

Multipel skleros (MS) är en kronisk immunologisk sjukdom som slår på centrala nervsystemet (CNS) och kan leda till minskad neurologisk funktion. I Sverige finns 17 500 personer som fått en MS-diagnos. Den vanligaste åldern för insjuknande är 20-40 år och sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. Om patienterna inte får behandling finns risk för kraftiga funktionsnedsättningar. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten och säkerheten med det perorala läkemedlet fingolimod jämfört med intravenös behandling med natalizumab vid MS.

Föreliggande studies syfte var att undersöka behandlingseffekten av ett Internetbaserat självhjälpsprogram med e-poststöd, för personer med olika typer av ångestproblematik. Ett ytterligare syfte var att undersöka behandlingsresultaten när deltagaren själv fick förfoga över behandlingens upplägg och innehåll. Huvudkomponenten i behandlingen utgjordes av sammanlagt 16 moduler hämtade från tidigare Internetbehandlingar riktade mot social fobi, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom samt depression.Behandlingsgruppen utgjordes av 27 individer som varit kontrollgrupp i en tidigare behandlingsstudie. För samtliga deltagare pågick behandlingen tio veckor. Beroendevariabler utgjordes av självskattningsformulären Clinical Outcome in Routine Evaluation ? Outcome Measure, Beck Anxiety Inventory, Montgomery Åsberg Depression Rating Scale ? Self Rated, Quality Of Life Inventory, resultat på SCID-intervjuer samt kodning av totala symtom.

Det finns god kunskap om verksamma behandlingar för hypertoni. Trots det är följsamhet till behandling av hypertoni bristfällig och många patienter uppnår inte ett kontrollerat blodtryck. Syftet med denna litteraturstudie var att granska och sammanställa vetenskapliga artiklar om sjuksköterskans möjlighet att påverka följsamheten hos patienter med primär hypertoni gällande omvårdnadsåtgärder och läkemedelsbehandling. Utifrån syftet utformades två frågeställningar för att nå en djupare förståelse för ämnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie bearbetad genom Goodmans sju steg, vilka är utformade för en forskningsprocess.

I världen lever cirka 3-5 procent av befolkningen med det långvariga smärtsyndromet fibromyalgi. Det är svårt att finna behandlingar mot fibromyalgi då det inte finns någon vetenskap om vad som orsakar syndromet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva effekterna på smärta och hälsa av akupunkturbehandling hos personer med fibromyalgi samt beskriva kvaliteten av de valda artiklarnas metod. Studien utformades med en deskriptiv design där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades och sammanställdes. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (PubMed) samt Cinahl.

I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare år har en negativ attityd till naturvetenskapliga ämnen. Syftet med denna uppsats är således att genom en enkätundersökning ta reda på om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjälp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning så att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga ämnen. Genom en gruppenkätsundersökning tillfrågades elever i årskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd.