Ett kärnkraftverks kontrollrum är en komplex miljö som ställer stora krav på operatörerna som styr och kontrollerar det. En viktig del för att få systemen att fungera är kommunikationen mellan operatörerna. För att minimera risken för att missförstånd sker så har det införts instruktioner på att trevägskommunikation ska användas av operatörerna i kontrollrummen.Studiens syfte var att undersöka i vilken omfattning trevägskommunikation används i kontrollrum samt att lägga en grund för vidare forskning för att utreda vad det tredje steget i trevägskommunikation ger jämfört med tvåvägskommunikation och om det är nödvändigt att använda sig av trevägskommunikation. För att undersöka detta har fyra observationer och två fokusgruppsintervjuer genomförts med två skiftlag från Ringhals. Observationerna är genomförda under skiftlagens återträningspass i en simulator som är en identisk kopia av ett riktigt kontrollrum.

Sammanfattning Utgångspunkten är tidigare selektionsforskning som visat att, ju tidigare man är född på året desto större är chansen att klara sig genom selektionsprocesserna. Studiens syfte är att undersöka åldersfördelningen mellan innebandyspelade individer på tre olika ungdomsnivåer. Studiens empiri behandlar både flickors och pojkars åldersfördelning. Genom att kvartalsindela individerna ges möjligheten att se om den fysiska mognaden spelar någon roll i innebandyns selektionsprocess. För att kunna genomföra en kvartalsindelning så krävdes det tillgång till individernas sex första siffror i personnumret. Genom att studera officiella dokument så erhölls dessa uppgifter. En kvantitativ metod användes och 1482 individer ingick i studien.

Bakgrunden till detta examensarbete är ett behov av att införa vibrationsmätning i form av ett tillståndsbaserat underhåll vid AB Sandvik Coromants produktionsanläggning i Gimo. Underhållsarbetet på AB Sandvik Coromant i Gimo bedrivdes vid tidpunkten för studien som avhjälpande och förebyggande med olika fasta underhållsintervaller. Att införa tillståndsbaserat underhåll skulle kunna reducera kostnaderna, samt medföra en ökad uppföljning av varje maskin i form av hälsotillstånd. Målsättningen med examensarbetet var att utvärdera vibrationer som mätmetod. Arbetet har innefattat fyra, huvudsakliga moment.

Syftet med vårt arbete var att undesöka pojkars upplevelser av skolan och dess betydelse inför fortsatta studier. Vi har valt att tolka pojkarnas upplevelser i termer av trivsel, relationer/kontakter med lärare, intresse av skolämnen och om lärandet utgått ifrån deras kontext. Vi har använt oss av en enkätundersökning som besvarats av 34 pojkar. Därefter genomförde vi en gruppintervju bestående av fyra pojkar. Detta gjorde vi i Luleå kommun bland pojkar som gick tredje året på en praktisk yrkesutbildning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som går teoretiska program i Luleå har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som påverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), påverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkät utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid Luleå Gymnasieby.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer..

Sammanfattning Titel: Framgångsfaktorer för KöpcentrumNivå: C-uppsats inom ämnet marknadsföringFörfattare: Emil Eliasson & Anna HaapalehtoHandledare: Lars SteinerDatum: 2011-06Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka faktorer som behövs för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Vad efterfrågar konsumenterna i dagsläget om vilka preferenser de har till ett köpcentrum.Metod: Vi valde att genomföra en kvantitativ metod till detta examensarbete. Först genomförde vi en datainsamling, för att sedan kunna framställa en enkät som vi skickade ut till personer mellan 20-30 år. Förutom den primärdata vi använde har vi även använt oss av sekundärdata som utgörs av forskningsartiklar och litteratur som passade till vårt ämne.Resultat & slutsats: Svarspersonerna ansåg att nöjesattribut är viktigt för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Andra framgångsfaktorer är parkeringstillgång, matställen, evenemang och säkerhet.

Utvärdering och optimering av underhållsprogram utförs för att säkerställa att ett flygbolags flotta underhålls optimalt. Det vill säga med högsta möjliga säkerhet till lägsta möjliga kostnad. Vid introduktion av en ny flygplanstyp baseras underhållsprogrammet på tillverkarens och myndighetens krav och rekommendationer. Men efter en tid har en stor erfarenhet angående flygplanens tillförlitlighet och problem vunnits. Denna erfarenhet kan sedan användas till att utvärdera hur effektivt underhållet är.Syftet med detta projekt är att sammanställa erfarenheter från utfört underhåll som sedan kan användas för att utvärdera underhållsprogrammet, vilket i sin tur kan leda till en optimering.Projektet har genomförts i tre delar.

I detta arbete görs en jämförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens föräldrar och huruvida internet används som hjälpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig åt i sina pedagogiska utgångspunkter, där den ena är en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien är att förskolorna använder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan återkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan är den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgängligt för barn och föräldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material.

AbstractTitle: Vecko-Revyn, A study of how a women?s youth-magazine speaks to its readers, the content of the articles and interviews and the papers definition of femininity during the years1984-2004. (Vecko-Revyn En studie av en ungdomstidnings tilltal till läsaren, dess reportage och intervjuer samt definition av kvinnlighet under en period av 20 år.)Number of pages: 63Author: Anna WidénTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: The purpose is to see how the women´s youth-magazine Vecko-Revyn speaks to its readers, what the content of the articles are with a special view at the articles that contains interviews and articles with the theme sex and relationships. The study will also see how the magazine Vecko-Revyn defines femininity and how that difference through the years. The investigation will study those different subjects over a timeperiod of 20 years, 1984 ? 2004.Material/method: The study is done with a combined qualitative and quantitative text analysis using five numbers of the magazine Vecko-Revyn from each of the years 1984, 1994 and 2004.Main results: The magazine Vecko-Revyn has a very open text to it?s readers.

Titel:                Upplev Luleå Hockey - Publikupplevelser i Coop Norrbotten Arena.Författare:        Martin Gwiazdowski & Marcus Mattsson.Examinator:         Anna Hafsteinsson Östenberg.Datum:                  2013-05-24.Nyckelord:            Hockey, Upplevelser, Luleå, Publik, Marknadsföring.___________________________________________________________________________ Problemområde: Upplevelseorienterade studier har vanligtvis en företagsekonomisk utgångspunkt, detta lämnar det idrottsvetenskapliga området relativt outforskat. De studier som finns är av internationell härkomst vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt att överföra till den svenska folkrörelsen. Studierna är även allt som oftast generella och behandlar inte ishockeyn separat från andra idrotter vilket medför ett akademiskt tomrum. Denna studie åsyftar till att bidra med ny kunskap och utgöra en språngbräda för fortsatt forskning.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka vad Luleå Hockeys åskådare anser om publikupplevelsen i Coop Norrbotten Arena i dagsläget och vad - om alls något - de anser kan göras för att skapa en mer tillfredsställande upplevelse.Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom webbenkäter, fysiska enkäter, intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat påvisar att det finns utrymme för utveckling vad avser publikupplevelser i Coop Norrbotten Arena.

Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

This Masters thesis work describes a comparison between two different methods for estimation of the down channel (base station to mobile subscriber) in Wide-band Code Division Multiple Access (WCDMA). The first estimation method, Optimal Feed-forward Channel Estimation (OFCE), is a conventional method that bases the estimates on data that is known to both sender and receiver, so called pilots. The second method, Decision Directed Channel Estimation (DDCE), is an elaboration of OFCE. It also uses user data for estimation. Simulations show that DDCE, in comparison to OFCE, does not attain an improvement in signal-to-noise-ratio (SNR) for high bit error rates (BER).

År 2007 hamnade Osby kommun tredje sist på JämIndex, JämO:s lista över hur pass jämställda Sveriges kommuner är. I denna uppsats analyserar vi hur jämställdhetsarbetet ser ut i Osby kommun. Genom intervjuer med förvaltnings- och enhetschefer i kommunen undersöker vi vilka attityder som dessa personer har kring jämställdhet och den befintliga jämställdhetsplanen för att vidare studera hur dessa attityder kan påverka kommunens jämställdhetsarbete. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Wahl, Åström och Roth där feministisk organisationsteori och teorier kring jämställdhetsarbete används. Resultaten från vår studie visar på positiva attityder kring jämställdhet mer generellt hos cheferna, men när det kommer till mer specifika frågor som att arbeta aktivt för detta saknas engagemang och intresse.

Syftet med denna uppsats är dels att studera om ledarstilen har betydelse för ledarens upplevelser av möjligheter och hinder i utvecklingssamtalet, dels om ledarstilen påverkar medarbetarnas inställning till utvecklingssamtalet. Studien har genomförts som en fallstudie i tre steg. Första steget var att identifiera olika ledarstilar bland ett antal ledare med hjälp av ett ledarstilstest. Andra steget innebar att genomföra personliga intervjuer med de ledare som enligt testet uppvisat olika ledarstilar. Tredje och sista steget bestod av att göra en enkätundersökning bland de intervjuade ledarnas medarbetargrupper.