Syftet med denna uppsats var att undersöka hur folk vÀljer att se pÄ sina tv-serier och varför. För att ta reda pÄ detta genomfördes tvÄ stycken fokusgruppsintervjuer dÀr deltagarna svarade pÄ frÄgor om tv-serier, dvd- boxar, play-tjÀnster och fildelning. För att skapa mig en förstÄelse för dessa val anvÀnde jag mig av Users & Gratification theory som en vetenskaplig teori. Resultaten frÄn fokusgruppsintervjuerna anvÀndes senare för att sammanstÀlla en frÄgeguide som besvarades av representanter för de största svenska tv-kanalernas play-tjÀnster. Anledningen till att kontakta tv-kanalerna var att jag ville ha bÄde producenternas och konsumenternas Äsikter med i uppsatsen.

VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.

Psykisk ohÀlsa Àr idag den frÀmsta anledningen till lÀngre sjukskrivningar, nÄgot som leder till negativa konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid mÄnga former av psykisk ohÀlsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gÀller att frÀmja arbetsförmÄga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vÀgledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohÀlsa och förbÀttra arbetsförmÄga för deltagare (n=10) med bÄde psykisk ohÀlsa och nedsatt arbetsförmÄga. Behandlingen strÀckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohÀlsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivÄn eller arbetsförmÄgan.

Narkotikan Àr idag ett stort problem i Sverige och detta Àr den stora anledningen till varför dessa gatulangningsgrupper har startats. Rapporten avser att belysa gatulangningsgruppens arbetssÀtt, metoder, teorier och resultat. Arbetet kommer att grunda sig pÄ intervjuer med erfarna poliser inom gatulangningsgruppen och fokus kommer att ligga pÄ polismyndigheten i SkÄne nÀrmare bestÀmt HÀssleholm. Dessa grupper gör riktade insatser mot olika personer som begÄr brott mot narkotikastrafflagen. Det finns ett antal olika teorier och modeller som rapporten innehÄller som förklarar varför en person begÄr brott.

VÄr studie syftar till att undersöka om det historiskt har gÄtt att erhÄlla överavkastning enligt investeringsstrategierna Stabila vinster och BÀsta företagen. Vi kommer dÀrigenom indirekt Àven att undersöka den svenska aktiemarknadens effektivitet.Tanken med olika investeringsstrategier Àr att investeraren ska fÄ högre avkastning genom att utnyttja felprissÀttningar pÄ marknaden som tillkommit till följd av andras misstag (Damodaran 2004). Investeringsstrategier kan dÀrmed ses som ett verktyg för att öka förstÄelsen för hur marknaden fungerar, eller ska fungera, hur den reagerar och vilka misstag övriga aktörer gör. Av den anledningen anser vi det viktigt att förstÄ hur aktiemarknaden fungerar, dess viktigaste uppgift samt hur marknadens aktörer beter sig. Vi kommer sÄledes inledningsvis att kort beskriva aktiemarknadens funktion för att dÀrefter nÀrmare gÄ in pÄ hypotesen om effektiva marknader, teorier om anomalier, samt slutligen behandla aktiemarknadspsykologi dÄ samtliga av dessa teorier utgör en central roll vid val av investeringsstrategier och placeringar i aktier..

Sedan 1988 har det funnits en lagstadgad revisionsplikt, alla svenska aktiebolag mĂ„ste anlita en revisor för att granska företagets redovisning. I nulĂ€get pĂ„gĂ„r en utredning pĂ„ uppdrag av regeringen som ska undersöka behovet av revision i smĂ„företag. Den huvudsakliga anledningen till att revisionsplikten bör avskaffas för de smĂ„ bolagen Ă€r att revisionen idag innebĂ€r en stor ekonomisk börda för smĂ„bolagen. Även efter ett avskaffande Ă€r det troligt att de smĂ„ företagen fortsĂ€tter att anvĂ€nda revisorn, dĂ„ det bland annat finns krav frĂ„n olika intressenter. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur ett antal smĂ„ aktiebolag i Östersund stĂ€ller sig till avskaffandet av revisionsplikten.

Aktiebolagslagen (2005:551) reglerar samtliga aktiebolag. Spannet mellan aktiebolagen Àr dock vÀldigt stort, frÄn det börsnoterade bolaget med stor omsÀttning och flertalet anstÀllda till det lilla enmansaktiebolaget med en blygsam omsÀttning. Att aktiebolagslagen har ett stort och brett omrÄde att tÀcka in öppnar för problem, inte minst för mindre aktiebolag sÄsom fÄmansbolag.Huvudregeln inom aktiebolagsrÀtten Àr att aktier ska kunna överlÄtas och förvÀrvas fritt. RÀttigheten att fritt kunna överlÄta aktier kan bli illusorisk för aktieÀgare i fÄmansbolag av den anledningen att det i regel inte finns nÄgon marknad för ett fÄmansbolags aktier.Aktiebolagslagens bestÀmmelser vad gÀller exitmöjligheter Àr svÄrtillÀmpade och komplicerade, inte minst för fÄmansbolag. AktieÀgare i ett fÄmansbolag behöver andra möjligheter till att kunna uttrÀda ur bolaget samtidigt som en skÀlig ersÀttning för aktierna erhÄlls.

Denna uppsats utreder den svenska skogsavverkningens utveckling mellan 1950-2007. Under denna period mekaniserades avverkningen, vilket ledde till en förÀndrad verklighet för skogsbranschen, dess anstÀllda samt de skogsrika regionerna i frÀmst Norrland. Med hjÀlp av nationell statistik och överskÄdliga figurer, framkommer i uppsatsen en tydlig bild av denna förÀndring. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet, förÀndrade yrkesroller och stark utflyttning frÄn skogsrika kommuner. Emellertid blev lönerna högre, anstÀllningstryggheten starkare samt olycksrisken lÀgre under de bahandlade Ären.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, pÄ vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att frÀmja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrÄgor skulle kunna fÄ utförliga och detaljerade svar frÄn respondenterna, dÀr möjlighet till följdfrÄgor vid behov fanns. Uppsatsen bygger dÀrför pÄ intervjuer av fem fritidspedagoger frÄn olika skolor i GÀvle. Anledningen till att vi valde respondenter frÄn olika skolor var att fÄ ett bredare perspektiv pÄ hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande.Resultaten av vÄr intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rÀtta förutsÀttningarna fanns.

Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.

I detta arbete undersöks det hur en NoSQL-databas presterar jÀmfört med en relationsdatabas nÀr kommunikation sker med en webbapplikation. Testning sker med hjÀlp av en PHP-applikation och Ajax för att simulera anvÀndningen av en webbapplikation. Den data som kommer lagras i databaserna kommer vara strukturerad och databaserna kommer vara pÄ ett odistribuerat system. Metoden Àr teknikorienterade experiment men för framtida arbeten kan dessa tester utföras som en fallstudie för att ytterligare simulera en skarp anvÀndning av en webbapplikation.I detta arbete förklaras anledningen till framtagningen av NoSQL-databaser. Saker som diskussionen om att NoSQL kommer ta över platsen som de mest anvÀnda databaserna frÄn relationsdatabaser tas ocksÄ upp.

LÀrarjobbet Àr idag sÄ mycket mer Àn att enbart lÀra ut kunskap. I detta arbete gör jag nÄgra kvalitativa intervjuer med 5 stycken gymnasielÀrare för att ta reda pÄ om de Àr medvetna om vad som stÄr skrivet i lÀroplanen och om de utför sitt arbete i enlighet med denna. Förutom sjÀlvaste kunskapsförmedlingen, stÄr det i lÀroplanen att lÀrare Àven har uppgiften att ge eleverna social trÀning, förmedla demokratiska och mÀnskliga rÀttigheter, betygssÀttning osv. LÀroplanen Àr det nÀrmaste en arbetsbeskrivning som en lÀrare har. Min undersökning visar att lÀrarna frÄngÄr och följer inte lÀroplanen fullt ut.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för de Ă€ndringar som frĂ„n och med 2009 Ă„rs taxering gjorts för uppskovsreglerna vid byte av bostad. Även frĂ„gorna varför reglerna Ă€ndrades och hur de kommer att pĂ„verka den enskilde som har eller funderar pĂ„ att ansöka om uppskovsbelopp undersöktes. Eftersom reglerna Ă€r sĂ„ pass nya har jag till största delen granskat förarbetena till lagĂ€ndringarna, men Ă€ven andra kĂ€llor har anvĂ€nts i arbetet. Uppskovsavdrag innebĂ€r att beskattningen av en realisationsvinst vid privatbostadsförsĂ€ljning skjuts upp pĂ„ framtiden. Reglerna har Ă€ndrats flera gĂ„nger genom Ă„rens gĂ„ng sedan uppskovsavdraget infördes pĂ„ 60-talet.

I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan Àven leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet Àr att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades pÄ fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls frÄn databasen PubMed och sökmotorn Google.

Detta arbete undersöker hur applikationen av vetenskapliga teorier inom visuell perception, gestaltpsykologi och fÀrglÀra kan pÄverka uppkomsten av oönskade mönster i sömlösa texturer och om detta kan ge en grafiker en bÀttre förstÄelse för hur man kan undvika dessa oönskade mönster i sömlösa texturer.För att undersöka detta sÄ skapades tre texturer med tre varianter vardera. I texturvarianterna applicerades de tidigare nÀmnda teorierna för att motverka respektive framhÀva uppkomsten av oönskade mönster.Nio kvalitativa intervjuer genomfördes dÀr informanterna fick se samtliga texturer och deras texturvarianter och sedan svara pÄ frÄgor. Svaren analyserades och jÀmfördes med de tidigare nÀmnda teorierna. Samtliga informanter pÄverkades av applikationen av de vetenskapliga teorierna, men de uppfattade upprepningen pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur ofta de spelade datorspel.Anledningen till att informanterna uppfattade upprepningen i texturerna olika Àr nÄgot som skulle vara intressant att undersöka i framtiden..