Denna undersökning behandlar ett Àmne som i samhÀllet Àr vÀldigt aktuellt. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förÀndringar och med fokus pÄ hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglÀdje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingÄr fyra informanter, alla arbetar inom Àldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar pÄ tvÄ olika arbetsplatser dÀr dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förÀndringar. Resultatet visar att arbetsglÀdje för personalen Àr att ?vara glad pÄ arbetet?, att tycka arbetet Àr ?roligt?, samt att kÀnna att man gör nÄgonting meningsfullt.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Denna studie behandlar dokumenthantering som Àmne och Àr utformad som en fallstudie pÄ VÀgverket som numera heter Trafikverket. Studien har som syfte att belysa Àmnet dokumenthantering för att lÀra oss mer om det. Anledningen till att studien gjordes pÄ VÀgverket Àr att de har en lÄng historia av att ha stora fortlöpande projekt, vilket gör dokumenthanteringen extra viktig. Teorier frÄn litteratur samlades in för att sedan jÀmföras med VÀgverkets system för att öka förstÄelsen för hur deras dokumenthantering Àr uppbyggd och varför. PÄ VÀgverket intervjuades den ansvarige för dokumenthanteringen och samma person har Àven alltid varit ansvarig för den digitala dokumenthanteringen, detta gjorde att otroligt bra information fanns tillgÀnglig för studien.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.

Denna studie har haft för avsikt att fÄ djupare kunskap om nÄgra musiklÀrares hantering av digitala verktyg men ocksÄ för att se om generation, erfarenhet eller intresse har nÄgon inverkan pÄ detta. Genom kvalitativa intervjuer av fem lÀrare som tillsammans representerar tre Ärtionden har studien visat att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan Äldersgrupperna. Hermeneutisk teori, musikdidaktik och ramfaktorteori Àr de teorier som anvÀnts i uppsatsen för att tolka och förstÄ den insamlade empirin. Intresse Àr det som varit av störst betydelse för att anvÀndandet utvecklas och förbÀttras, detta genom fortbildning som informanterna ofta sjÀlva stÄr för. Skapandemoment och sÄngletande via Spotify och YouTube Àr i huvudsak det som digitala verktyg anvÀnds till i klassrumssituationer.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans sÀrart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och tvÄ IUP-material samt att intervjua tvÄ förskollÀrare som arbetar aktivt med IUP. FörskollÀrarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP Àr att deras kommun har tagit det beslutet och inte nÄgon myndighet. ArbetssÀtten de anvÀnder sig av Àr portfolio och pedagogisk dokumentation dÀr IUP Àr en del. De menar att det Àr viktigt att fokusera pÄ det positiva nÀr det gÀller IUP för att undvika en bedömning.

Syftet med min undersökning var att se hur elever och lÀrare förhÄller sig till film i jÀmförelse med böcker. Dessutom ville jag veta hur lÀrare förhÄller sig till elevers attityd till film. FrÄgestÀllningen besvarades med hjÀlp av tvÄ datainsamlingsmetoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer med en grupp elever och tvÄ lÀrare samt enkÀtundersökning med tre klasser. Resultatet tyder pÄ att elever och lÀrare delvis har samma förhÄllningsÀtt till film. Eleverna föredrar att se film framför att lÀsa böcker, detta dÄ film Àr lÀttillgÀngligt, roligare samt ger mer intryck.

I Sverige utgörs en stor del av Sveriges registrerade aktiebolag av fĂ„mansföretag. EttfĂ„mansföretag i aktiebolagsform (FÅAB) Ă€r ett företag med endast en eller ett fĂ„tal Ă€gare.Dessa företag berörs av sĂ€rskilda lagregler, de sĂ„ kallade 3:12-reglerna. Anledningen till dessaregler Ă€r dels för att man vill skapa en neutralitetsstrĂ€van inom skattesystemet. Denna studiebygger pĂ„ att genom en jĂ€mförande bild med förutsĂ€ttningar tagna ur Inkomstskattelagen frĂ„nĂ„ren 2005-2008, försöka beskriva de förĂ€ndringar som skett av 3:12-reglerna nĂ€r det gĂ€lleravyttring av andelar. Till min hjĂ€lp att försöka beskriva förĂ€ndringarna samt vad dessa lett tillhar jag valt att anvĂ€nda mig av tre fiktiva företag.

Syftet med studien Àr att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II pÄverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella lÀget. TillvÀgagÄngssÀttet för problemstÀllningen Àr deduktiv och en kvalitativ metod anvÀnds. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och dÀrefter förklaras begreppet kapitaltÀckning och vad som dÀri ingÄr. I empirin sammanstÀlls hur respondenterna ser pÄ riskhantering och regelverket Basel II samt deras Äsikter om det finansiella lÀget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning dÄ reglerna för bedömningen har stramats Ät hÄrdare Àn tidigare. DÀrmed sÀnker bankerna betydligt sina risker vid utlÄning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fÄtt tillÄtelse att anvÀnda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Detta examensarbete har utförts i samverkan med Miljö- och stadsbyggnad, miljöenheten, Nacka kommun, med syfte att utifrÄn kvalitativa intervjuer undersöka hur spÄrbarheten av livsmedel fungerar ute i verksamheten. För att undersöka hur spÄrbarheten fungerar hos livsmedelsföretagare valdes sex stycken objekt ut; tvÄ tillverkare, tvÄ stora detaljhandlare samt tvÄ smÄ detaljhandlare. Anledningen till att just dessa objekt valdes ut var för att man skulle fÄ en överblick över hur spÄrbarheten fungerar inom samma bransch samt kunna jÀmföra olika branscher med varandra. Kunskapen om spÄrbarhet skiljer sig Ät branschmÀssigt, dÀr detaljhandlarna har en bÀttre förstÄelse för vad spÄrbarhet innebÀr. Inom samma bransch har de stora detaljhandlarna fler och bÀttre utformade kontrollsystem för spÄrbarhet Àn vad de smÄ detaljhandlarna har. Trots att kunskapen om spÄrbarhet skiljer sig mellan tillverkare samt stor och liten detaljhandel har alla nÄgon form av uppfattning om vad spÄrbarhet innebÀr i praktiken och för dem som livsmedelsföretagare. .

EDI (Electronic Data Interchange) Àr en av de olika tekniker och metoder som finns för att etablera e-handel. Trots att tekniken erbjuder en rad fördelar, exempelvis automatisk överföring av information utan mÀnsklig inblandning, Àr utbredningen inte sÄ stor bland smÄ och medelstora företag. Anledningen till detta Àr frÀmst för att det Àr för dyrt och komplext att införa. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om implementeringen av EDI har gett förvÀntad lönsamhet i smÄ och medelstora företag.För att söka svar pÄ frÄgestÀllningen har enkÀter anvÀnts som metod. De slutsatser som kan dras frÄn enkÀtundersökningen Àr att de flesta smÄ och medelstora företag införskaffade EDI av andra skÀl Àn lönsamhet, dÄ frÀmst krav frÄn kunder.

Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen frĂ„n 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som anvĂ€ndes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta Ă€r att hĂ€r finns flera olika energikĂ€llor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan pĂ„ 1200 talet och har dĂ€rför satt sin prĂ€gel pĂ„ det samhĂ€lle som vĂ€xte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen.

Denna uppsats tar sikte pÄ att utreda om det existerar fri rörlighet inom EU Àven för aktiebolag, d.v.s. om aktiebolag fritt kan flytta sitt sÀte mellan olika medlemsstater utan att problem uppstÄr. Dessutom undersöks vad som gjorts inom EU för att harmonisera reglerna pÄ det bolagsrÀttsliga omrÄdet. Slutligen och som huvudsyfte för uppsatsen görs en ansats att försöka ta reda pÄ varför den övernationella bolagsformen europabolag inte blivit nÄgon succé bland svenska företagare sedan den infördes i oktober 2004.BetrÀffande den första frÄgan konstateras att aktiebolag inte har samma fria rörlighet som fysiska personer, trots att EGF föreskriver detta. Anledningen Àr att medlemslÀnderna tillÀmpar olika lagvalsprinciper som i mÄnga fall gör det omöjligt för bolag att byta nationalitet utan att först likvideras och sedan omregistreras.