Sök:

Sökresultat:

3912 Uppsatser om Anläggning Projekt - Sida 49 av 261

Uddeholmsladan : Planing of a concert hall

Denna rapport innehĂ„ller berĂ€kningar och förslag till en ombyggnation av en ladugĂ„rd i Uddeholm. Ägaren Stig Sonebrink har en vision om att starta ett projekt som kan ge positiv PR till en hĂ„rt prövad region och kan generera arbetstillfĂ€llen. Detta projekt kallar han för Uddeholmsladan och det första Sonebrink vill bygga Ă€r en konserthall. Syftet med projektet Ă€r att kontrollera byggnadens förutsĂ€ttningar för att nyttjas som en konserthall. MĂ„let Ă€r att presentera en lösning pĂ„ hur golvet i konserthallen skall konstrueras med avseende pĂ„ stegljud och utseende.

Skanskas sÀkerhet pÄ arbetsplatsen : Personlig skyddsutrustning

This degree projekt deals with SkanskaÂŽs safety at the construction site with focus on personal safety equipment. The purpose of this dissertation is to examine how the rules of personal safety equipment are applied and experienced at SkanskaÂŽs construction sites.In October 2004 Skanska started a projekt to make the construction sites more safe. With use of a questionnaire we have made a survey at different construction sites. 80 questionaires have been handed out to SkanskaÂŽs employees in the southeast region. While they were handed out we conrolled if the employees at SkanskaÂŽs construction sites used head protection, easy visible clothing, safety shoes and identification cards.The result of the survey shows how the rules are applied.

IKT som redskap för lÀrande : aktionsforskning i ett pilotprojekt

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Studie i Ornament

Detta projekt Àr en ombyggnad av Tyresö Gymnasium till ett bostadskomplex, som bevarar yttervÀggarna och den bÀrande konstruktionen i delen av skolan vald, för att sedan Àndra om planlösningen och dra ett strÄk genom byggnaden. Det ombyggdas gestaltning söker anvÀnda historiska referenser pÄ ett sÀtt som gör att tillbyggnaden kontrasterar den kvarvarande skolan. Eftersom de yttre fasaderna bevaras skapar projektet en sorts oas, eller en gömd glÀnta, i Tyresö.  NÀr ombyggnaden vÀl Àr klar, kommer skillnaden vara nÀst intill omÀrkbar utifrÄn, utom av vissa glimtar, för att locka in förbipasserande att ta en liten omvÀg och gÄ genom den skapade grÀnden. En stor del av det hÀr projektet var vilket förhÄllningsÀtt jag skulle ha till historiska referenser. UtgÄngspunkten var att anvÀnda dem flitigt, nÄgot jag inte var sÄ bevandrad i förut, i synnerhet inte förmodernistiska stilar (speciellt Art Nouveau) vilket var det jag ville anvÀnda. Jag ville varken enbart kopiera rakt av, eller anvÀnda element utan koppling till helheten i en annars modern byggnad.

Kunskapsöverföring inom projektstyrning : En massa massakunskap pÄ Södra Cell Mörrum

Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fÄtt större betydelse och Àr vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag Àr Södra Cell Mörrum som Àr verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt pÄ daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött pÄ problem i deras projektstyrning gÀllande sÀkerstÀllandet av kunskapsöverföring mellan projekt.

Obeslutsamhet i projekt? : Nej, projektledare mÄste fatta beslut!

Studien har genom en kvalitativ fallstudie pÄ Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumÀrke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anstÀllda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbestÀllare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlÀttade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsÀttning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och fÄ spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades fÄ förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingÀr ett viktigt omrÄde att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar ocksÄ tillatt förÀndringen inte gÄr för fort.3.

Projekt och ledarskap : En studie av ledarskap inom ett byggprojekt

Titel: Projekt och ledarskap ? En studie av ledarskapet inom ett byggprojektNivÄ: C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Charlotte Berggren & Ivan LandosHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2011 Maj Syfte: Byggbranschen jobbar i dagslÀget mycket mot att öka sin marknadsanpassning. Detta pÄgrund av ökad konkurrens men Àven andra krav frÄn hyresgÀster och intressenter. Relationen mellan fastighetsföretag och byggföretag har förÀndrats, idag Àr det kunden som stÄr i centrum och det efterfrÄgas flexibelt byggande och effektivare anvÀndning av resurser. Vi har lagt mÀrke till att ledarskapet har utvecklats i olika verksamheter och har börjat röra sig mot ett mer demokratiskt sÀtt att leda.

Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

PrisjÀmförelse av elsystem : Eubiq, KB-system, Thorsman och traditionell eldragning

Denna rapport behandlar en prisjĂ€mförelse mellan fyra olika elsystem i fyra valda referensmiljöer. Uppdragsgivaren till detta projekt Ă€r företaget Arexor som har utvecklat en ellist som de ska slĂ€ppa pĂ„ marknaden under hösten och dĂ€rför vill ha en prisbild pĂ„ marknaden idag. De olika systemen Ă€r i huvuddel Thorsmans TEK-123, KB-systems DWP, Eubiqs PTS samt det traditionella sĂ€ttet med kablar och VP-rör infĂ€llda i vĂ€ggen. Även en presentation av projektets uppdragsgivare Arexor och deras ETS finns att lĂ€sa om. För att kunna utgĂ„ frĂ„n en realistisk bakgrund Ă€r referensmiljöerna valda sĂ„ att en standard kan sĂ€ttas för utformningen.

Vocal Devotion Project: om sÄngens betydelse för sjÀlvkÀnslan

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ att uppmÀrksamma, beskriva och förstÄ om och hur sÄngundervisning bidrar till att stÀrka gymnasieelevens sjÀlvkÀnsla. Det praktiska arbetet i denna studie utformades till ett projekt: Vocal Devotion Project. 22st ungdomar, frÄn en kommun i norra Sverige, som aldrig tidigare arbetat med sÄng fick chansen att vara med om sÄnglektioner, gemensamma trÀffar samt en slutkonsert tillsammans med professionella musiker. Arbetet i denna studie Àr baserat pÄ en enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer, sÄvÀl skriftliga som muntliga. Projektet visade sig stÀrka sjÀlvkÀnslan.

Eskilstuna - RÀtt in i integration : En artikelserie om mÄngkultur och integration

Skiftingehus grundskola satsar pÄ modersmÄlsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige pÄ 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li trÀffades genom ett kommunalt projekt och blev vÀnner.VÀlkommen till mÄngkulturens Eskilstuna..

Cirkushallen i Alby : Cirkusfabriken

Cirkushallen i Alby Àr ett ombyggnadsprojekt som handlar om att förbÀttra en befintlig verksamhet och att lyfta fram byggnaden i omrÄdet. Cirkushallen idag Àr en introvert byggnad och dÀrför har jag Àven jobbat med att lyfta fram verksamheten pÄ platsen. Mitt projekt har utgÄtt ifrÄn strukturen och dÀrav har jag jobbat mer med det interiöra Àn det exteriöra..

Tillsammans gör vi det möjligt : Att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Mittuniversitetets Android-app : Studentportalen som mobilapplikation

Detta projekt gÄr ut pÄ att skapa en stabil och anvÀndbar mobilapplikation utvecklad i programsprÄket Java. Syftet Àr att underlÀtta Ätkomsten och kommunikationen mellan Studentportalen och studenterna. Slutprodukten Àr Mittuniversitetets inofficiella applikation, kallad Mittuniversitetets Android-app. som begrÀnsas i första hand till enheter med operativsystemet Android. Genom undersökningar, gjorda via bÄde Mittuniversitetets studentportal i form av en enkÀt och fysiskt pÄ Mittuniversitetet campus Sundsvall i form av muntliga intervjuer, utreds vilka omrÄden studenterna helst vill ha i applikationen och det Àr utefter dessa som applikationen utformas.

Hur var det hÀr dÄ? : En studie av tvÄ utvÀrderingsmodeller

Syfte: Syftet Ă€r att med hjĂ€lp av tvĂ„ projektutvĂ€rderingsmodellerna studera tvĂ„ olika projekt och se hur dessa fungerar i praktiken samt komma fram till vilka bestĂ„ndsdelar en adekvat samt vĂ€lfungerande projektutvĂ€rdering bör innehĂ„lla.Metod: Jag har valt en kvalitativ metodansats dĂ€r fem intervjuer har genomförts för att nĂ„ djupare förstĂ„else för det valda Ă€mnet. Intervjuerna har varit semistrukturerade i sitt slag dĂ„ jag har anvĂ€nt mig av tvĂ„ olika utvĂ€rderingsmodeller som utgĂ„ngspunkt i intervjuprocessen.Resultat och slutsats: Det fanns vissa skillnader samt likheter mellan de tvĂ„ utvĂ€rderingsmodellerna vilka jag har redogjort för och dĂ€refter har jag tydliggjort de delar som jag anser att en utvĂ€rderingsmodell bör bestĂ„ av för att fungera pĂ„ ett adekvat sĂ€tt. De huvudsakliga punkter som jag kom fram till var; val av utvĂ€rderingsinriktning, tidpunkt för utvĂ€rderingsarbetet, typ av frĂ„gestĂ€llningar, utvĂ€rderingspart samt anledningen till utvĂ€rdering.Förslag pĂ„ fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utvĂ€rdera ett enda projekt med hjĂ€lp av bĂ„da utvĂ€rderingsmodellerna för att pĂ„ ett tydligare sĂ€tt se skillnaderna mellan Reflectmetodiken och Åttapunktsprogrammet. Förslag pĂ„ andra val av fortsatt forskning Ă€r en mer djupgĂ„ende analys av Reflectmetodikens olika fokusomrĂ„den samt deras placeringar och viktningar pĂ„ Reflectus positioneringskarta.Uppsatsens bidrag: Jag hoppas att min studie kan bidra till en ökad förstĂ„else för begreppet projektutvĂ€rdering samt framhĂ€va vikten av denna process och dessutom bidra till fortsatt forskning inom mitt valda Ă€mne..

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->