Syftet med undersökningen Àr att belysa gymnasielÀrares och gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av skönlitteratur i Àmnet svenska för att sedan jÀmföra resultaten utifrÄn lÀrarperspektivet och elevperspektivet. Uppsatsen bygger pÄ en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndning av skönlitteratur i gymnasieskolan. Deltagarna i undersökningen Àr fyra gymnasielÀrare i Àmnet svenska och 103 av deras elever. Studien visar att lÀrarna utgÄr frÄn rÄdande kursplaner, och de försöker att beakta elevernas intressen vid urvalet av skönlitteratur. Deras avsikter med skön-litteraturen Àr bland annat att eleverna ska fÄ lÀsa om existentiella frÄgor, men Àven att eleverna ska fÄ en djupare kunskap om litteratur och dess roll i samhÀllet.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i bÄde politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgÄngar och problem, i förhÄllande till större strukturella fenomen sÄ som islamofobi och rasism, men tar inte hÀnsyn till den mÄngfald som prÀglar gruppen muslimska kvinnor. IstÀllet för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, nÄgonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rÀttigheter.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i omrÄdet för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgÄngspunkt frÄn sÀkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till lÀnderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien Àr mycket lika, dÀr utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara nÄgot som EU sÀrskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, vÀrden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att lÀndernas förmÄga, möjlighet och vilja att tillmötesgÄ ramverket skiljer sig Ät, och att det Àr dÀr vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgÄngsrikt spridit sina normer till Moldavien Àn till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkÀnnande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmÄn för en tullunion ledd av Ryssland.  .

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilket verksamhetsstöd det finns för barn och elever med tal- och sprÄksvÄrigheter pÄ förskolan och i grundskolans tidigare Är. FrÄgestÀllningarna handlar om hur en talpedagog arbetar för att stödja barn med tal- och sprÄksvÄrigheter, hur ett barns svÄrigheter kartlÀggs samt hur barns tal och sprÄk stimuleras under den dagliga verksamheten. Som forskningsmetod har jag anvÀnt mig av intervju och observation.Resultatet visar att det stöd barnen fÄr av talpedagogen Àr genom olika övningar som valts ut för att stimulera deras tal och sprÄk. Talpedagogen kartlÀgger Àven barnens svÄrigheter med hjÀlp av Hellqvists fonemtest med vilket hon fÄr kunskap om vad barnet redan kan och vad det behöver öva pÄ. BÄde pÄ förskolan och i skolan bygger pedagogerna in sprÄkstimuleringen i vardagen pÄ ett naturligt sÀtt genom att oftast utgÄ frÄn barnens egna intressen och kunskaper.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr vi stÀndigt stÄr inför nya bemötanden, dÀr klÀder bland annat anvÀnds för att för att uttrycka intressen, Äsikter och attityder till mÀnniskor i vÄr omgivning. För att uttrycka sin livsstil lÀgger konsumenter större vikt vid sÄdant som tilltalar deras kÀnslor vid köpbeslut, vilket medfört att varumÀrkesinnehavare anspelar pÄ olika kÀnslor för att differentiera sig mot andra mÀrken. VarumÀrkesinnehavarna skapar en egen identitet som skall sÀrskilja dem frÄn andra. Butiker kan med hjÀlp av varumÀrkenas differentiering vÀnda sig mot ett ofta nischat segment vilket Àr kunder som efterfrÄgar en viss typ av varumÀrken. Jag har varit intresserad av att undersöka hur relationen mellan en butik och en leverantör pÄverkas av varumÀrkesidentitet.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick frÄn en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi anvÀnde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har Ätta förskollÀrare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollÀrarna tycker att det Àr viktigt att barn Àr delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de anvÀnder sig av olika arbetssÀtt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebÀra att förskollÀrarna tar fasta pÄ barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom omrÄden som presenteras av förskollÀrarna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare och barnskötare planerar att anvÀnda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkÀtundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollÀrare och barnskötare pÄ förskolor. EnkÀtundersökningen utfördes pÄ fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkÀter.

Det finns bÄde nationella och internationella lagar och överenskommelser som ligger till grund för stridskrafters anvÀndande. Det finns ocksÄ politiska styrningar frÄn regering och riksdag om hur verksamhet ska bedrivas i form utav handlingsregler, som ligger till grund för Försvarsmaktens Rules of Engagement. Det finns alltsÄ tvÄ dimensioner som Rules of Engagement kan reflektera: en politisk och en legal.Syftet med detta arbete Àr att synliggöra vilka begrÀnsningar och möjligheter sampelet mellan politiska intressen och rÀttsliga grunder sÀtter pÄ den taktiska handlingsfriheten. FrÄgestÀllningarna har besvarats utifrÄn en fallstudie pÄ ubÄt 137 grundstöttning utanför Karlskrona. Som teoretiskt verktyg för att möjliggöra analys har begreppet taktisk handlingsfrihet anvÀnts.Resultatet av denna uppsats Àr att den legala dimensionen Àr frÄn början redan given, förankrade i sedvÀnja, traktat och internationella överenskommelser.

Syftet med studien var att utifrÄn vetenskaplig litteratur beskriva hur vÄrdpersonalen pÄ ett professionellt sÀtt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende pÄ om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som pÄverkar kommunikation. I resultatet framkom det att nÀr vÄrdgivaren visade respekt, omtanke, sÄg patienten som en individ, stöttade dess förmÄgor, gav kort och tydlig information, anvÀnde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt anvÀnde sig av beröring ledde det till en förbÀttring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfÀllig förbÀttrad kommunikation.

Skillnaden mellan svensk och amerikansk rÀtt Àr att, den amerikanska rÀtten Àr uppbyggd kring förbudsregler vad det gÀller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rÀtten tar fasta pÄ revisorns egen förmÄga att avgöra vad som Àr hot mot hans oberoende vid fristÄende rÄdgivning och vilka ÄtgÀrder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rÀtten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristÄende rÄdgivning. Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristÄende rÄdgivning med hjÀlp av den analysmodell som han har till sin hjÀlp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stÀmmer vÀl med de principer som det nya Ättonde EU-direktivet har fastlagt skall gÀlla för medlemslÀnderna.Jag anser inte att den fristÄende rÄdgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende.

VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka samlingens funktion och i vilket syfte samlingen förekommer i förskolan. Vi utförde sex intervjuer med tre förskollÀrare som arbetar pÄ samma förskola. Som komplement till intervjuerna observerade vi deras samlingar för att sedan analysera deras erfarenheter av samlingens form och innehÄll. Vi valde att tolka vÄrt insamlade material utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som framhÀver en syn pÄ barn, kunskap och lÀrande som Àr lÀmpligt för studiens Àmne. VÄr tolkning av vÄr insamlade empiri visade resultat pÄ att förskollÀrarnas utbildning, yrkeserfarenheter, intressen och förskollÀrarnas syn pÄ barn, kunskap och lÀrande formar deras konstruktioner av samlingen. En av de medverkande förskollÀrares arbetssÀtt skiljer sig frÄn de tvÄ resterande respondenterna dÄ förskollÀraren arbetar utifrÄn, vÄr tolkning, ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och vÀljer att verka som en medkonstruktör av barns kunskap och identitetsutveckling.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmÄga, ökat kapillÀrnÀt, starkare hjÀrta och ökad lungkapacitet. HemtrÀning anses som en bra metod för personer som inte har sjÀlvförtroendet och motivationen att trÀna i en grupp eller pÄ ett gym. HemtrÀningsprogram krÀver dock en god sjÀlvdisciplin för att man ska uppnÄ resultat och öka sin muskelstyrka eller gÄ ner i vikt, vilket nu ens mÄl Àr med trÀningen. Motivationen Àr den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredstÀllelse.

Syftet med uppsatsen, att utifrÄn gÀllande rÀtt beskriva och granska statens skadestÄndsansvar kritiskt, har uppnÄtts med en traditionell juridisk metod. Principalansvar för staten har införts i 3 kap SkadestÄndslagen (SkL) utanför myndighetsutövning och vid densamma. Samma ansvar gÀllde vid felaktig myndighetsinformation. Enligt 3 kap 2§ SkL krÀvdes fel eller försummelse för ansvar. Felbedömningen var objektiv (för den enskildes rÀttsÀkerhet) och grundades pÄ den enskildes beroende och myndighetens maktstÀllning.