Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagogen, i förskolan, handlar i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och har observerat med hjÀlp av filmkamera och löpande protokoll. Undersökningsgruppen bestÄr av fyra pedagoger och elva barn i Äldern ett till tvÄ Är. I litteratur delen lÀgger vi tyngdpunkten pÄ hur könskoderna i lÀroplanen sett ut ur ett historiskt perspektiv fram till nutid samt vad forskning visat om de yngre barnens lek och leksaker, pojkar och flickors lek samt pedagogens roll i leken. VÄra frÄgestÀllningar Àr att ta reda pÄ hur pedagoger bemöter och agerar i barns leksituationer sett ur ett genusperspektiv samt hur de jobbar för att efterstrÀva lÀroplanens bestÀmmelse att motverka traditionella könsmönster och könsroller i leken.

Denna studie behandlar hierarkisk karriÀrutveckling utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Undersökningen har antagandet att utvecklingen mot en hierarkisk karriÀr, likt utvecklingsfaserna i livet i övrigt, följer bestÀmda faser eller stadier dÀr man kan se paralleller mellan uppbyggnaden av en karriÀr och utvecklingsfaserna i livet. Studien syftade till att undersöka bankchefers karriÀrer och analysera dem efter de steg som vÀgen till en hierarkisk karriÀr antas utgöras av, utifrÄn de steg som Greenhaus et al. (2000) med hjÀlp av utvecklingspsykologin byggt upp. Detta för att hitta vad som har varit avgörande i deras vÀg mot framgÄng.

Lundin, Ellen (2007): JÀmstÀlldhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivÄer Stockholms lÀn [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att förstÄ hur planerare pÄ olika nivÄer i den regionala planeringen arbetar med jÀmstÀlldhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. FrÄgestÀllningarna behandlar planerarnas upplevelse av jÀmstÀlldhetsarbetet, hur de ser pÄ den som de planerar för och vilket av synsÀtten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger nÀrmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ forskning om jÀmstÀlldhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. TjÀnstemÀn frÄn LÀnsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och tvÄ kommuner i Stockholms lÀn har intervjuats om jÀmstÀlldhet i sitt arbete.

Syftet med undersökningen Àr att belysa gymnasielÀrares och gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av skönlitteratur i Àmnet svenska för att sedan jÀmföra resultaten utifrÄn lÀrarperspektivet och elevperspektivet. Uppsatsen bygger pÄ en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndning av skönlitteratur i gymnasieskolan. Deltagarna i undersökningen Àr fyra gymnasielÀrare i Àmnet svenska och 103 av deras elever. Studien visar att lÀrarna utgÄr frÄn rÄdande kursplaner, och de försöker att beakta elevernas intressen vid urvalet av skönlitteratur. Deras avsikter med skön-litteraturen Àr bland annat att eleverna ska fÄ lÀsa om existentiella frÄgor, men Àven att eleverna ska fÄ en djupare kunskap om litteratur och dess roll i samhÀllet.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i bÄde politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgÄngar och problem, i förhÄllande till större strukturella fenomen sÄ som islamofobi och rasism, men tar inte hÀnsyn till den mÄngfald som prÀglar gruppen muslimska kvinnor. IstÀllet för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, nÄgonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rÀttigheter.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i omrÄdet för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgÄngspunkt frÄn sÀkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till lÀnderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien Àr mycket lika, dÀr utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara nÄgot som EU sÀrskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, vÀrden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att lÀndernas förmÄga, möjlighet och vilja att tillmötesgÄ ramverket skiljer sig Ät, och att det Àr dÀr vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgÄngsrikt spridit sina normer till Moldavien Àn till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkÀnnande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmÄn för en tullunion ledd av Ryssland.  .

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilket verksamhetsstöd det finns för barn och elever med tal- och sprÄksvÄrigheter pÄ förskolan och i grundskolans tidigare Är. FrÄgestÀllningarna handlar om hur en talpedagog arbetar för att stödja barn med tal- och sprÄksvÄrigheter, hur ett barns svÄrigheter kartlÀggs samt hur barns tal och sprÄk stimuleras under den dagliga verksamheten. Som forskningsmetod har jag anvÀnt mig av intervju och observation.Resultatet visar att det stöd barnen fÄr av talpedagogen Àr genom olika övningar som valts ut för att stimulera deras tal och sprÄk. Talpedagogen kartlÀgger Àven barnens svÄrigheter med hjÀlp av Hellqvists fonemtest med vilket hon fÄr kunskap om vad barnet redan kan och vad det behöver öva pÄ. BÄde pÄ förskolan och i skolan bygger pedagogerna in sprÄkstimuleringen i vardagen pÄ ett naturligt sÀtt genom att oftast utgÄ frÄn barnens egna intressen och kunskaper.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr vi stÀndigt stÄr inför nya bemötanden, dÀr klÀder bland annat anvÀnds för att för att uttrycka intressen, Äsikter och attityder till mÀnniskor i vÄr omgivning. För att uttrycka sin livsstil lÀgger konsumenter större vikt vid sÄdant som tilltalar deras kÀnslor vid köpbeslut, vilket medfört att varumÀrkesinnehavare anspelar pÄ olika kÀnslor för att differentiera sig mot andra mÀrken. VarumÀrkesinnehavarna skapar en egen identitet som skall sÀrskilja dem frÄn andra. Butiker kan med hjÀlp av varumÀrkenas differentiering vÀnda sig mot ett ofta nischat segment vilket Àr kunder som efterfrÄgar en viss typ av varumÀrken. Jag har varit intresserad av att undersöka hur relationen mellan en butik och en leverantör pÄverkas av varumÀrkesidentitet.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick frÄn en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi anvÀnde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har Ätta förskollÀrare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollÀrarna tycker att det Àr viktigt att barn Àr delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de anvÀnder sig av olika arbetssÀtt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebÀra att förskollÀrarna tar fasta pÄ barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom omrÄden som presenteras av förskollÀrarna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare och barnskötare planerar att anvÀnda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkÀtundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollÀrare och barnskötare pÄ förskolor. EnkÀtundersökningen utfördes pÄ fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkÀter.

Det finns bÄde nationella och internationella lagar och överenskommelser som ligger till grund för stridskrafters anvÀndande. Det finns ocksÄ politiska styrningar frÄn regering och riksdag om hur verksamhet ska bedrivas i form utav handlingsregler, som ligger till grund för Försvarsmaktens Rules of Engagement. Det finns alltsÄ tvÄ dimensioner som Rules of Engagement kan reflektera: en politisk och en legal.Syftet med detta arbete Àr att synliggöra vilka begrÀnsningar och möjligheter sampelet mellan politiska intressen och rÀttsliga grunder sÀtter pÄ den taktiska handlingsfriheten. FrÄgestÀllningarna har besvarats utifrÄn en fallstudie pÄ ubÄt 137 grundstöttning utanför Karlskrona. Som teoretiskt verktyg för att möjliggöra analys har begreppet taktisk handlingsfrihet anvÀnts.Resultatet av denna uppsats Àr att den legala dimensionen Àr frÄn början redan given, förankrade i sedvÀnja, traktat och internationella överenskommelser.

Syftet med studien var att utifrÄn vetenskaplig litteratur beskriva hur vÄrdpersonalen pÄ ett professionellt sÀtt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende pÄ om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som pÄverkar kommunikation. I resultatet framkom det att nÀr vÄrdgivaren visade respekt, omtanke, sÄg patienten som en individ, stöttade dess förmÄgor, gav kort och tydlig information, anvÀnde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt anvÀnde sig av beröring ledde det till en förbÀttring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfÀllig förbÀttrad kommunikation.

Skillnaden mellan svensk och amerikansk rÀtt Àr att, den amerikanska rÀtten Àr uppbyggd kring förbudsregler vad det gÀller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rÀtten tar fasta pÄ revisorns egen förmÄga att avgöra vad som Àr hot mot hans oberoende vid fristÄende rÄdgivning och vilka ÄtgÀrder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rÀtten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristÄende rÄdgivning. Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristÄende rÄdgivning med hjÀlp av den analysmodell som han har till sin hjÀlp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stÀmmer vÀl med de principer som det nya Ättonde EU-direktivet har fastlagt skall gÀlla för medlemslÀnderna.Jag anser inte att den fristÄende rÄdgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende.