Syftet med vĂ„r rapport Ă€r att belysa och fokusera pĂ„ ett eventuellt samhĂ€llsproblem som har uppmĂ€rksammats av media allt mer den senaste tiden. Konsekvenser som medför en samhĂ€llsutveckling som mer och mer lĂ„ter privata bolag och intressen ta över polisiĂ€ra arbetsuppgifter kommer att belysas. Vi har valt att arbeta frĂ€mst med den gĂ€ngse uppfattningen bland allmĂ€nheten men ocksĂ„ med intervjuer av samhĂ€llsaktörer samt med artiklar frĂ„n olika tidningar. Ämnet har intresserat författarna en lĂ€ngre tid och var pĂ„ grund av det ett naturligt val av Ă€mne. Rapporten försöker analysera dels redan uppkomna konsekvenser samt troligen kommande konsekvenser för samhĂ€llet och dess medborgare nĂ€r sĂ€kerhetsfrĂ„gor handhas av privata aktörer.

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys vars syfte Àr att studera hur begreppet ?barnets bÀsta? anvÀnds och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjÀnstemÀn som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar förestÀllningar om ?barnets bÀsta? och hur begreppet förhÄller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrÄn migrationsverket och domar ifrÄn  migrationsdomstolarna.

Min uppsats beskriver hur gymnasielÀrare i religionskunskap Är 2010 kan förhÄlla sig till livsfrÄgor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrÄgor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp nÄgra olika definitioner av livsfrÄgor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrÄgepedagogik, samt visat pÄ de lÀroplansteoretiska utgÄngspunkterna för livsfrÄgor i undervisningen. Mitt perspektiv utgÄr frÄn grounded theory och utifrÄn en hermeneutisk förstÄelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslÀrare under vÄrterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrÄgor kan tolkas pÄ olika sÀtt vilket pÄverkar didaktiken. Det framkom Àven att de omgÀrdar livfrÄgedidaktiken med försiktighetsÄtgÀrder vilka kan bero pÄ omsorg om eleven, rÀdsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad pÄ erfarenhet, eller bristande kompetens. LivsfrÄgor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgÄ ifrÄn elevens intressen och frÄgor. Men i praktiken kan det bli just de frÄgor som ligger eleven nÀrmast som anses för kÀnsliga och vÀljs bort i undervisningen..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrares habitus pÄverkar synsÀttet och arbetssÀttet inom Àmnet Idrott och HÀlsa. Habitus Àr ett begrepp vilket behandlar individens tankesÀtt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bÀr med sig. Studiens utgÄngspunkter har varit definitionen av hÀlsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angÄende fysiska moment inom Àmnet. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka kunnandet och förstÄelsen inom omrÄdet konflikter och konflikthantering. Metoden som anvÀnds Àr en fallstudie dÀr lÀrares och elevers syn pÄ den konflikthantering som sker pÄ en specifik gymnasieskola studeras. Den övergripande frÄgan Àr hur lÀrare och elever upplever, hanterar och arbetar med konflikthantering i skolan. FrÄgestÀllningar: ? PÄ vilket sÀtt ser lÀrare och elever pÄ varför konflikter uppstÄr?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar konflikter lÀrare och elever och samspelet emellan dessa och vad fÄr det för konsekvenser?? Hur ser lÀrare och elever pÄ skolans arbete med konflikthantering?Metod: En fallstudie med intervjuer.

I och med omregleringen pÄ den svenska apoteksmarknaden sÄ stÀlls svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bÀsta, som en del av svensk hÀlso- och sjukvÄrd, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förÀndring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvÀrld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stÀrka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hÀlso- och sjukvÄrd. SÄledes publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag pÄ en lösning pÄ ett problem sÄ gav den ocksÄ upphov till en osÀkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osÀkerhet som varje enskild organisation mÄste hantera.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsÀttningar för barns utveckling och lÀrande. En central del i studien Àr hur förskollÀrares förhÄllningssÀtt till musik pÄverkar deras arbetssÀtt. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund Àr semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollÀrare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollÀrare anvÀnder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som pÄverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lÀrandepÄ flera plan.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Med denna studie har jag valt att beskriva hur förskollÀrare upplever sitt arbete med observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation i relation till barns lÀrande.För att fÄ kunskap om detta har jag intervjuat tre förskollÀrare som Àr verksamma inom förskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ intervjumetod med öppna tema frÄgor. Resultatet visar att de intervjuade har en grundlÀggande förstÄelse för vad observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation innebÀr. FörskollÀrarna har ett positivt synsÀtt till dokumentation. Det finns en vilja och strÀvan att utveckla arbetet med dokumentation.

Alla mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt en relation till musik. Musikens sprÄk Àr universellt. I ungdomars livsvÀrld Àr musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjÀlper en i svÄra situationer och bidrar med glÀdje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar ocksÄ med de funktioner religionen har.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhÄller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och Är: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet Àr en central frÄga som PR-skrÄet i helhet tampas med. Det sÀtt som branschen försökt uppnÄ en yrkeslegitimitet Àr att pÄvisa sitt arbete för allmÀnintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrÄgasÀtts PR-konsulternas förmÄga att representera allmÀnintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmÀnintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att frÀmja olika sÀrintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrÄgasÀtter etiken i branschen.

I boken Patterns of Democracy (1999) pÄvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fÄngar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati lÀngs tvÄ separata dimensioner. Den första dimensionen ? exekutiv-partisystem ? behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen ? enhetsstat-federalism ? behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism.

Trots att tv:n idag Àr en naturlig del av vÄra liv rÄder det skilda meningar om hur bra eller dÄligt det Àr för barn att titta pÄ den. Syftet med arbetet Àr att med hjÀlp av videoobservationer undersöka om förskolebarn kan bli inspirerade och lÀra sig nÄgot av utbildningsprogram pÄ tv. Jag delade upp sju barn i 4-5-ÄrsÄldern i tvÄ grupper och lÀt dem titta pÄ utbildningsprogrammet Grej och MojÀng. Vid det första tillfÀllet fick grupp 1 se ett avsnitt av programmet som handlade om att flyta. Efter filmen fick de utföra ett lekexperiment. Grupp 2 deltog i samma lekexperiment, men utan att se programmet innan.

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstÄ vad som hÀnder med barn och pedagoger nÀr mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten pÄ förskolan. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar frÄn dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshÀmtande metoder. Som pedagogisk metod har vi anvÀnt oss av ett tema inriktat arbetssÀtt med inriktning pÄ samspelet mellan barn och pedagoger vi har ocksÄ utgÄtt frÄn ett estetiskt förhÄllningssÀtt. Vi har Àven anvÀnt förskolans lÀroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vÄr undersökning. Resultatet visar att bÄde barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö dÀr man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhÄller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och Är: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet Àr en central frÄga som PR-skrÄet i helhet tampas med. Det sÀtt som branschen försökt uppnÄ en yrkeslegitimitet Àr att pÄvisa sitt arbete för allmÀnintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrÄgasÀtts PR-konsulternas förmÄga att representera allmÀnintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmÀnintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att frÀmja olika sÀrintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrÄgasÀtter etiken i branschen.