Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka kunnandet och förstÄelsen inom omrÄdet konflikter och konflikthantering. Metoden som anvÀnds Àr en fallstudie dÀr lÀrares och elevers syn pÄ den konflikthantering som sker pÄ en specifik gymnasieskola studeras. Den övergripande frÄgan Àr hur lÀrare och elever upplever, hanterar och arbetar med konflikthantering i skolan. FrÄgestÀllningar: ? PÄ vilket sÀtt ser lÀrare och elever pÄ varför konflikter uppstÄr?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar konflikter lÀrare och elever och samspelet emellan dessa och vad fÄr det för konsekvenser?? Hur ser lÀrare och elever pÄ skolans arbete med konflikthantering?Metod: En fallstudie med intervjuer.

I och med omregleringen pÄ den svenska apoteksmarknaden sÄ stÀlls svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bÀsta, som en del av svensk hÀlso- och sjukvÄrd, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förÀndring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvÀrld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stÀrka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hÀlso- och sjukvÄrd. SÄledes publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag pÄ en lösning pÄ ett problem sÄ gav den ocksÄ upphov till en osÀkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osÀkerhet som varje enskild organisation mÄste hantera.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsÀttningar för barns utveckling och lÀrande. En central del i studien Àr hur förskollÀrares förhÄllningssÀtt till musik pÄverkar deras arbetssÀtt. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund Àr semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollÀrare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollÀrare anvÀnder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som pÄverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lÀrandepÄ flera plan.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Med denna studie har jag valt att beskriva hur förskollÀrare upplever sitt arbete med observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation i relation till barns lÀrande.För att fÄ kunskap om detta har jag intervjuat tre förskollÀrare som Àr verksamma inom förskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ intervjumetod med öppna tema frÄgor. Resultatet visar att de intervjuade har en grundlÀggande förstÄelse för vad observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation innebÀr. FörskollÀrarna har ett positivt synsÀtt till dokumentation. Det finns en vilja och strÀvan att utveckla arbetet med dokumentation.

Alla mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt en relation till musik. Musikens sprÄk Àr universellt. I ungdomars livsvÀrld Àr musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjÀlper en i svÄra situationer och bidrar med glÀdje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar ocksÄ med de funktioner religionen har.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhÄller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och Är: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet Àr en central frÄga som PR-skrÄet i helhet tampas med. Det sÀtt som branschen försökt uppnÄ en yrkeslegitimitet Àr att pÄvisa sitt arbete för allmÀnintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrÄgasÀtts PR-konsulternas förmÄga att representera allmÀnintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmÀnintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att frÀmja olika sÀrintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrÄgasÀtter etiken i branschen.

I boken Patterns of Democracy (1999) pÄvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fÄngar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati lÀngs tvÄ separata dimensioner. Den första dimensionen ? exekutiv-partisystem ? behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen ? enhetsstat-federalism ? behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism.

Trots att tv:n idag Àr en naturlig del av vÄra liv rÄder det skilda meningar om hur bra eller dÄligt det Àr för barn att titta pÄ den. Syftet med arbetet Àr att med hjÀlp av videoobservationer undersöka om förskolebarn kan bli inspirerade och lÀra sig nÄgot av utbildningsprogram pÄ tv. Jag delade upp sju barn i 4-5-ÄrsÄldern i tvÄ grupper och lÀt dem titta pÄ utbildningsprogrammet Grej och MojÀng. Vid det första tillfÀllet fick grupp 1 se ett avsnitt av programmet som handlade om att flyta. Efter filmen fick de utföra ett lekexperiment. Grupp 2 deltog i samma lekexperiment, men utan att se programmet innan.

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstÄ vad som hÀnder med barn och pedagoger nÀr mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten pÄ förskolan. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar frÄn dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshÀmtande metoder. Som pedagogisk metod har vi anvÀnt oss av ett tema inriktat arbetssÀtt med inriktning pÄ samspelet mellan barn och pedagoger vi har ocksÄ utgÄtt frÄn ett estetiskt förhÄllningssÀtt. Vi har Àven anvÀnt förskolans lÀroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vÄr undersökning. Resultatet visar att bÄde barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö dÀr man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhÄller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och Är: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet Àr en central frÄga som PR-skrÄet i helhet tampas med. Det sÀtt som branschen försökt uppnÄ en yrkeslegitimitet Àr att pÄvisa sitt arbete för allmÀnintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrÄgasÀtts PR-konsulternas förmÄga att representera allmÀnintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmÀnintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att frÀmja olika sÀrintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrÄgasÀtter etiken i branschen.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagogen, i förskolan, handlar i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och har observerat med hjÀlp av filmkamera och löpande protokoll. Undersökningsgruppen bestÄr av fyra pedagoger och elva barn i Äldern ett till tvÄ Är. I litteratur delen lÀgger vi tyngdpunkten pÄ hur könskoderna i lÀroplanen sett ut ur ett historiskt perspektiv fram till nutid samt vad forskning visat om de yngre barnens lek och leksaker, pojkar och flickors lek samt pedagogens roll i leken. VÄra frÄgestÀllningar Àr att ta reda pÄ hur pedagoger bemöter och agerar i barns leksituationer sett ur ett genusperspektiv samt hur de jobbar för att efterstrÀva lÀroplanens bestÀmmelse att motverka traditionella könsmönster och könsroller i leken.

Denna studie behandlar hierarkisk karriÀrutveckling utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Undersökningen har antagandet att utvecklingen mot en hierarkisk karriÀr, likt utvecklingsfaserna i livet i övrigt, följer bestÀmda faser eller stadier dÀr man kan se paralleller mellan uppbyggnaden av en karriÀr och utvecklingsfaserna i livet. Studien syftade till att undersöka bankchefers karriÀrer och analysera dem efter de steg som vÀgen till en hierarkisk karriÀr antas utgöras av, utifrÄn de steg som Greenhaus et al. (2000) med hjÀlp av utvecklingspsykologin byggt upp. Detta för att hitta vad som har varit avgörande i deras vÀg mot framgÄng.

Lundin, Ellen (2007): JÀmstÀlldhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivÄer Stockholms lÀn [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att förstÄ hur planerare pÄ olika nivÄer i den regionala planeringen arbetar med jÀmstÀlldhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. FrÄgestÀllningarna behandlar planerarnas upplevelse av jÀmstÀlldhetsarbetet, hur de ser pÄ den som de planerar för och vilket av synsÀtten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger nÀrmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ forskning om jÀmstÀlldhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. TjÀnstemÀn frÄn LÀnsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och tvÄ kommuner i Stockholms lÀn har intervjuats om jÀmstÀlldhet i sitt arbete.