Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn det psykologiska kontraktet och tre hypoteserundersöka dimensioner av relationen mellan chefer och medarbetare och belysaskillnader. Undersökningen bygger pÄ enkÀtsvar frÄn 81 medarbetare och 18 cheferfrÄn tvÄ organisationer. Vi behandlar i uppsatsen fem dimensioner av relationenmellan chefer och medarbetare, dessa Àr uppförande, rÀttvisa, trygghet, förtroendeoch kommunikation. TvÄ av dimensionerna skiljer sig mellan grupperna nÀr vi testarom det finns skillnader beroende pÄ vilket företag en respondent tillhör och endimension skiljer sig nÀr vi undersöker om det finns skillnader i uppfattningenmellan chefer och medarbetare. NÀr vi jÀmför ett internationellt företag med ettmindre, lokalt, företag fÄr vi resultat som motsÀger vÄrt antagande att skillnaderi uppfattning om relationens dimensioner Àr större i det internationella företaget.Vi drar slutsatsen att relationens dimensioner inte Àr beroende av varandra utanpÄverkas av olika faktorer.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen dÄ de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. LÀroplanerna tas Àven upp eftersom det Àr styrdokument som verksamma pedagoger Àr skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte. Löpande protokoll anvÀndes som verktyg för att fÄ med sÄ mycket information som möjligt under observationerna.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Denna uppsats behandlar hur multimedia för lÀrande designas och anvÀnds pÄ allmÀnna kunskapsinstitutioner som museum och Science Centers i Sverige. Syftet med studien var att kartlÀgga designers förhÄllningssÀtt till designprocessen samt till aspekter som lÀrande, upplevelse och multimedia nÀr en multimedial applikation utformas. Ytterligare syften var att identifiera problem och avslutningsvis utforma och presentera riktlinjer för design av multimedia för allmÀnna kunskapsinstitutioner. Studien, som antog en kvalitativ ansats, initierades med inledande intervjuer med en extern designer och tvÄ utstÀllningsdesigners. Dessa intervjuer vÀgledde sedan frÄgestÀllningarnas utformning till de sex huvudintervjuerna, som hade en semistrukturerad prÀgel.

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring jÀrnvÀgen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgÄngspunkt i Är 1859, drygt fem Är innan byggandet frÄn dagens HÀssleholm pÄbörjas. Genom att utgÄ frÄn insÀndare till tidningen Kristianstadsbladet detta Är vill uppsatsen belysa vilka frÄgor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstÄnd som fanns mot jÀrnvÀgen samt utifrÄn vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har anvÀnts Àr en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgÄngspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framtrÀdande frÄgorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gÄ.

Idén om livslÄngt lÀrande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhÀllet i takt med den kunskapsmÀssiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital vÀrdesÀtts allt mer och utbildning blir till ett nödvÀndigt instrument för att uppnÄ kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock pÄverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig Ät mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar pÄverkar valet att pÄbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan pÄ motivationen.

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med Ätta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal frÄn tvÄ olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser pÄ barns relationsskapande. VÄrt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker pÄ olika sÀtt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrÄn ett könsneutralt sÀtt och lÀgga fokus pÄ barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat sÄ beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om klassmotsÀttningar och kraftig försÀmring av levnadsförhÄllandena kan antagas vara en tÀnkbar orsak till arbetarrörelsens splittring i Kiruna 1917, och om denna utveckling kan spÄras i ageranden hos Kiruna socialdemokratiska arbetarkommun. Som teori för undersökningen har Karl Marx klassmotsÀttningsteori anvÀnts. Denna pekar pÄ att i tider av hÄrdnade motsÀttningar mellan arbetarklassens och kapitalets intressen radikaliseras arbetarklassen. En genomgÄng av bakgrunden till splittringen nationellt och pÄ lÀnsplanet görs för att sÀtta in splittringen i sitt sammanhang. DÀrefter redogörs kronologiskt för hur Kiruna arbetarkommun utvecklas politiskt under Ären 1905-1917.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur pedagoger uppmÀrksammar lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄ förskolan, hur de arbetar för att motverka lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur de vill arbeta pÄ förskolan sÄ att barnen inte fÄr svÄrigheter i framtiden. För att ta reda pÄ det hÀr sÄ anvÀnde jag mig av ostrukturerade intervjuer. Jag anvÀnde mig av de svar jag fick och jÀmförde vad tidigare forskning har sagt om hur man kan förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Mitt resultat visade att pedagogerna vill lÀsa mycket för sina barn för att de ska fÄ en uppfattning om sprÄket. Mycket pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ barnens intressen.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.

Syftet med forskningsarbetet var att forma en bild kring fritidspedagogers instÀllning till datorspel samt genom tidigare forskning argumentera för olika lÀrandepotentialer, som datorspel kan bidra med i fritidsverksamheten. Det första som gjordes var en enkÀtstudie, som skickades ut till samtliga fritidshem i tvÄ kommuner, nÄgonstans i norra Sverige. DÀrefter gjordes ett urval av fem fritidspedagoger som medverkade i vÄr kvalitativa intervjustudie. Resultatet visade pÄ att det var fÄ fritidspedagoger, som sjÀlva spelade datorspel. Samtliga av dessa hade dock erfarenheter kring anvÀndandet av datorspel i verksamheten.

Studien handlar om en destination i den svenska fjÀllvÀrlden som bestÄr av tvÄ nÀrbelÀgna orter. Aktörerna Àr flera och av olika storlekar, destinationsmarknads-föringen har dÀrigenom flera utmaningar att hantera och beakta dÄ vÀrderingar och intressen Àr Ätskilda. De tvÄ orterna Àr olika till karaktÀren och medan den ena orten utvecklas gör den andra orten inte det lika starkt. Orterna tillsammans sÀnder ut en rad olika budskap genom olika marknadsföringsinsatser som sammantaget inger en diffus bild av destinationen och de olika avsÀndarna.En destination som inte gemensamt samarbetar och koordinerar sina marknadsföringsinsatser sÀnder ut en diffus bild till bÄde besökare och investerare. En destination som bestÄr av flera aktörer Àr i stort behov av sÄvÀl samarbete som konkurrens ? pÄ ett positivt och inte destruktivt sÀtt.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

ISBInstitutionen för samhÀlls- och beteendevetenskapExamensarbete10 poÀngSammanfattning_______________________________________________________Tina RiwikDatorunderstödd lÀsinlÀrning- Att skriva sig till lÀsningVÄren 2007 Antal sidor: 36 inklusive bilagor__________________________________________________________________________Syftet med denna studie var att belysa hur nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning, hur de anvÀnder datorn som hjÀlpmedel för att stimulera barnens sprÄkutveckling och lÀsinlÀrning. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att undervisningen ska kunna bedrivas. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare fördelade pÄ tvÄ skolor pÄ tvÄ mindre orter för att fÄ en inblick hur deras arbete Àr upplagt. En av de viktigaste punkterna som framkom var att barnen mÄste tillÄtas att leka fram sin kunskap och att det mÄste ske pÄ varje barns individuella sÀtt. Att det Àr bra att arbeta med datorn som ett hjÀlpmedel Àr nÄgot som framkommer i denna studie, och det Àr en metod som gÄr att anpassa till alla kunskapsnivÄer och intressen hos barnen.