Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktÀriserar en företagsledare utifrÄn Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de bÄda teoriernas definitioner gÀllande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar dÀrför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte Àr att studera teoriernas dikotomi gÀllande agenten/stewardens karaktÀr genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och dÀrigenom testa vÄr uppstÀllda hypotes om vad som karaktÀriserar en företagsledare. Studiens resultat gÄr i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktÀr frÀmst definieras av tydliga ansvarskÀnslor mot företaget genom en avvÀgning mellan de intressen som Äterfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar Àven om att beroendeförhÄllanden mellan parter Àr av stor betydelse vid de intresseavvÀgningar som företagsledare gör..

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka samt belysa hur förskollÀrare arbetar med barns lÀrande och utveckling i leken samt förskollÀrares syn pÄ lekens frÀmjande av barns utveckling och lÀrande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vÄrt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollÀrare under arbetets gÄng och vi valde att anvÀnda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vÄrt arbete. VÄrt resultat visar att leken Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande samt att förskollÀrare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivÄ för att frÀmja barns lÀrande och utveckling i leken. Resultatet visar Àven att barn ska fÄ tid till att leka pÄ förskolan och att förskollÀrare ska finnas tillgÀngliga för barn i deras lek.

I denna uppsats utforskas det f?r?ldraskapsr?ttsliga regelverket och de r?ttsliga utmaningar som moderna familjekonstellationer st?lls inf?r inom svensk familjer?tt. Genom den ideologikritiska teoribildningen belyser uppsatsen hur lagstiftningen inte s?llan ?r f?rankrad i traditionella ideal och d?rmed inte l?ngre speglar den verklighet som m?nga familjer lever i idag. Uppsatsen syftar till att identifiera de underliggande intressen och ideologier som formar det svenska r?ttssystemet samt utv?rdera relevanta lagf?rslag i SOU 2022:38, Alla tiders f?r?ldraskap ? ett st?rkt skydd f?r barns familjeliv ur ett ideologikritiskt perspektiv.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.

Det som undersökts i denna studie Àr lÀrares sÀtt att se pÄ miljöetiska frÄgor. Studien syftar till att utreda om detta Àr bundet till nÄgon Àmnesgrupp, nÄgon bakgrund eller deras personliga stÀllningstaganden. Undersökningen har utförts bland lÀrare som undervisar pÄ grundskolans senare Är. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av 76 enkÀter som har insamlats frÄn fem skolor i en mellansvensk kommun.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ hur barn anvÀnder musik som uttryckssÀtt. Vi har Àven studerat vilken förstÄelse och kunskap förskollÀrare har av att anvÀnda musik som uttryckssÀtt för barns meningsskapande lÀrprocesser. Genom intervjuer med fem förskollÀrare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnÄtt ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt pÄ multimodalitet och arbetar utifrÄn detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssÀtt Àr viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta Àmne.

Bolagsledningen har ofta bÀttre insikt i bolaget Àn nÄgon annan, de kontrollerar verksamheten och har kontroll över villkoren för de transaktioner bolaget vidtar. Samtidigt riskeras att de sÀtter sina egna intressen framför bolagets. Det har dÀrför lÀnge antagits att bolagsföretrÀdarna omfattas av ett sysslomannaliknande ansvar som medför en plikt att vara lojal mot bolaget och att sÀtta bolagets intresse framför sitt eget. Flera aktörer har ett intresse i att bolagsledningen Àven agerar i enlighet med denna lojalitetsplikt. FrÄgan Àr dock vilka lojalitetsplikten avser att skydda och vilka som kan göra sin rÀtt gÀllande dÄ bolagsföretrÀdarna brutit mot lojalitetsplikten.

Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvÀmningar pÄverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angÄende översvÀmningsrisker i Karlstad och hur dessa pÄverkar kommunens tillvÀxtvision ?Karlstad 100 000?. Undersökningen har frÀmst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument.Sverige har under de senaste Ären drabbats av flera, bÄde större och mindre, översvÀmningar av omrÄden nÀra sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svÄra skador pÄ infrastruktur och andra samhÀllsfunktioner. Och klimatförÀndringarna förvÀntas förvÀrra problemen ytterligare. SamhÀllets sÄrbarhet inför översvÀmningar beror pÄ hur stor klimatförÀndringen blir, men Àven pÄ hur stor hÀnsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett sÀrskilt fokus pÄ barns sprÄkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktÀr dÀr halvstrukturerade intervjuer utfördes med Ätta verksamma förskollÀrare. I resultatet framgick det att bilderboken Àr en central del i förskolans verksamhet och att förskollÀrare försökte ha medvetna intentioner vid höglÀsning och val av bilderböcker. Vid höglÀsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens sprÄkutveckling, men att samtalet var det som vÀgde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna vÀljer böcker utgÄr de frÄn barnens intressen och aktuella temaarbeten.

VÄr studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare Äldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar pÄ pedagogernas syn pÄ döva barns lÀs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del dÀr tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger pÄ vad den tidigare forskningen sÀger om döva barns lÀs- och skrivutveckling. VÄr studie Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.VÄrt resultat visar att pedagogerna delar ett synsÀtt som stÀmmer mycket vÀl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen pÄ de allra flesta punkter. Döva barns lÀs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrÄn ett visuellt perspektiv och utifrÄn deras tidigare erfarenheter och intressen Àr nÄgot som betonas av de flesta av vÄra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens förÀldrar framkommer ocksÄ som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckensprÄk enligt pedagogerna i vÄr studie..

Förevarande uppsats belyser de fall dÄ en förÀlders utvisning pÄ grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mÄn det ska beaktas dÄ domstolen fattar beslut i utvisningsfrÄgan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § UtlÀnningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bÀsta beaktas vid Àrenden som rör barn. Principen om barnets bÀsta medför emellertid inte att barns intressen i alla lÀgen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL Àr utformad att utgöra avvÀgning mellan behovet av effektiv allmÀn och individuell utlÀnningskontroll och humana aspekter, varför skÀl som talar emot utvisning mÄste prövas om förutsÀttningar för utvisning Àr uppfyllda.SkÀl emot utvisning framgÄr av 8 kap 11 § UtlL. SamhÀllets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhÀllsanknytning.

??The aim of this study was to define students? needs and wishes about the content of a health website. A questionnaire was distributed to 531 students at three different Universities studying two different education programs, of which 98 participated. The research was based on relevant articles, studies and literature. The study shows that students are interested in a health website and there seems to be a demand, among students, to improve their health.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan Àr förankrat Ànda upp i riksdagen. Men varför dÄ frÄgar sig mÄnga lÀrare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan fÄ dagens gymnasieelever att se positivt pÄ sin framtid genom att pÄ ett ansvarsfullt sÀtt ta hand om sin utbildningstid och dÀrigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nÀtverk för framtiden. NÄgra av de frÄgor som vi stÀllde oss var: Hinner du som lÀrare med att ta tillvara pÄ elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nÄ kursmÄlen? Har du som lÀrare insyn och förstÄelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nÄ programmÄlen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vÄrt arbete Àr att de flesta lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lÀrarna vet inte vad entreprenörskap innebÀr eller stÄr för..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar om naturmiljö och lÀrande utifrÄn flickor och pojkars lika vÀrde och hur de konkret arbetar med detta utifrÄn styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrÄn litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar pÄ att naturmiljö som lÀrandemiljö anvÀnds flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsÀttningar till lÀrande. FörskollÀrarna sÀger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika vÀrde men studien visar att det fortfarande finns mÄnga oreflekterade förestÀllningar om kön bland förskollÀrarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begrÀnsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rÀttigheter till.