V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och förestÀllningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i Ärskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrÄn Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vÀnskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjÀlp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever tvÄ varianter av gemenskap, klassgemenskap och vÀnskapsgemenskap.

Svenska myndigheter och rÀttsskipning kÀnnetecknas av offentlighet. Det Àr nödvÀndigt för en effektiv och rÀttssÀker förvaltning att verksamheten bedrivs under öppna former med allmÀnhetens insyn. Offentlighet kan dock inte upprÀtthÄllas fullt ut, det finns viktiga intressen som mÄste ges företrÀde. Polismyndigheterna tillsammans med Äklagarmyndigheterna har till uppgift att utreda och beivra brott. Under förundersökningen samlas och dokumenteras mycket information, som utomstÄende kan vilja ha tillgÄng till.

Den grundlagsstadgade nÀringsfriheten Àr av stor betydelse för Sveriges vÀlstÄnd. Den fÄr dÀrför endast inskrÀnkas av i huvudsak lagstiftning som skyddar angelÀgna allmÀnna intressen. Antitrustregleringen, som Àr en stor del av konkurrensrÀtten, utgör en sÄdan lagstiftning som motiveras bland annat med hÀnsyn till att den fyller en funktion i enlighet med allmÀnintresset, nÀmligen att bevara och frÀmja konkurrensen. Regleringen fÄr dock inte alltid konkurrensfrÀmjande resultat, dÄ följderna av regleringen kan bli att företag pÄ grund av alltför omfattande pÄföljder efter en övertrÀdelse inte sjÀlva kan styra sin verksamhet i enlighet med nÀringsfriheten. SÀrskilt omfattande torde konsekvenserna vara för de mindre ekonomiskt bemedlade företagen.Analysen av konsekvenserna i nedanstÄende framstÀllning Àr teoretisk, vilket innebÀr att det Àr omöjligt att göra en intresseavvÀgning dÄ omfattningen av de praktikska konsekvenserna inte Àr utredd.

Hur skapar jag en kundtidning som stÀrker relationen mellan kund och företag? Det Àr problemstÀllningen som legat till grund för det hÀr examensarbetet.Syftet med kundtidningen Àr att informera om energi och miljö, men Àven att skapa en god relation till kunden och kommunicera en kÀnsla av samhörighet. UtifrÄn litteraturstudier har jag kommit fram till att detta kan uppnÄs genom att göra kunderna delaktiga i tidningens redaktionella innehÄll och skapandet av det. Kunddelaktighet, kundnöjdhet och kundlojalitet Àr positivt relaterade till varandra. Företaget kan styra innehÄllet i den riktning det vill genom att behÄlla kontrollen över urvalet och pÄ sÄ sÀtt Àven uppnÄ sitt tilltÀnkta informativa syfte.Delaktigheten kan ske i olika former och blir tydligast nÀr kunder finns representerade i text och bild.

Detta arbete syftar till att fÄ förstÄelse för den konflikt som uppstÄtt i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar ocksÄ till att mer generellt kunna sÀga nÄgot om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsomrÄde med syftet att sÀtta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansÄg denna del vara nödvÀndig för att fÄ en djupare förstÄelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsomrÄde och behandlar Àmnen sÄ som planprocessen, allmÀnna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller. Teoridelen försöker sedan att redogöra för konflikters uppkomst och upptrappning.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

All utveckling av ny teknologi Ätföljs av nya möjligheter, framkallar nya aktiviteter, intentioner och ÄteruppvÀcker idéer som tidvis kolliderar med kraftfulla kommersiella intressen och lagar. Fildelning Àr i den bemÀrkelsen ett ytterst intressant och aktuellt exempel. I följande uppsats övertrÀds den offentliga debatten om fildelning, vad vi istÀllet avser Àr att belysa omrÄdet utifrÄn filbytarens perspektiv. Vad vi avser Àr att studera filbytarens instÀllningar, motiveringar och vÀrderingar för att dÀrigenom försöka kasta ett nytt ljus över fildelningsfrÄgan. Empiriskt material som behandlas i studien, har insamlats genom strukturerade enkÀtintervjuer samt tre personliga intervjuer.

Titel: Ungdomars val ? SVT eller kommersiella kanaler?Författare: Victoria Hindelid och Cathrine NilssonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: VÄrtermin 2007Handledare: Marie GrusellSyfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ungdomars förhÄllningssÀtt till Sveriges television och de kommersiella kanalerna.Metod & material: Kvalitativ undersökning i form av Ätta individuella semistrukturerade djupintervjuer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att vÄra ungdomar föredrar de kommersiella kanalerna framför Sveriges television. Anledningen tycks frÀmst vara att de inte anser att deras intressen blir behandlade i Sveriges television och att samma kanal inte heller prioriterat ungdomarna i sitt utbud utan frÀmst fokuserat pÄ barn och Àldre. VÄra ungdomar menar ocksÄ att man vill se pÄ TV för att kunna slappna av och ?slötitta? och det menar ungdomarna att de kommersiella kanalerna erbjuder.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

En studie om kvinnlig vÀnskap, sÄ som tex, betydelse, uttryck,pÄverkan, uppkomst, kontakt, gemmensamma intressen och samhÀllsspegling.Studien grundar sig pÄ analyserandet av delar ur en brevsamling frÄn 1800-talets slut..

?Staden ur barnens ögon? Denna uppsats Àr ett resultat av en undersökning om barns rörelsefrihet och deras lekvanor i sin nÀrmaste omgivning. Studien bestÄr av tvÄ delar. I den första delen intervjuade vi barn och tog sedan med dem pÄ en promenad i sitt nÀromrÄde. PÄ sÄ sÀtt fick vi förstÄelse för hur de uppfattar sin omgivning i innerstaden.

Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.