SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det stÀlldes frÄgor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck nÀr barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frÄgor som stÀlldes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjÀlp av videofilmning i situationer dÄ barnen i första hand organiserade sin verksamhet sjÀlva. Förhandlingssituationer som för en utomstÄende vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter dÀr barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes Àven med tanke pÄ att exemplen skulle ge sÄ mÄngfasetterade perspektiv som möjligt pÄ hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

I denna uppsats kommer vi belysa hur gymnasieelever pÄ olika sÀtt uppfattar minirÀknare och vilka för- och nackdelar som kunde urskiljas i deras uttalanden. Resultaten i denna uppsats utgÄr frÄn en enkÀtundersökning som genomfördes pÄ 101 gymnasieelever. Under bearbetningen av empirin krÀvdes det att vi tolkade vissa öppna svar, vilket gjordes med hjÀlp av tidigare forskning och redan formulerade anvÀndningsomrÄden för minirÀknare. DÄ denna studie i första hand Àr kvantitativ kommer de flesta resultat presenteras i form av tabeller och diagram. Vi kommer sedan utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begreppen mediering, socialisering och looping-effekter Àr centrala och anvÀnds nÀr vi för diskussionen kring de resultat som studien frambringat..

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Jag har genomfört en undersökning i tvÄ olika klasser i Ärskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns nÄgra större skillnader mellan de tvÄ undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft nÄgon inverkan pÄ elevernas utveckling i Àmnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lÀrarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkÀter Resultatet pÄvisar betydande skillnader mellan de undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material anvÀnds.

I denna c-uppsatts problematiseras omrÄdet konflikthantering och anledningen till att mÀnniskor hamnar i konflikter. Syftet Àr att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har nÄgra speciella metoder eller strategier. Vi anvÀnde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vÄrt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ frÄgor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom omrÄdet. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr vi har tagit i beaktning, utifrÄn ett forskningsperspektiv, att mÀnniskan hela tiden pÄverkas av sin omgivning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.

Validering Àr ett eftertraktat sÀtt att fÄ sin kunskap och kompetens bedömd. PÄ dagens osÀkra arbetsmarknad Àr det Àven ett sÀtt att höja sin kompetens och dÀrmed kunna öka chanserna att erhÄlla en fast anstÀllning. Vanligast Àr att validering sker inom vÄrd- och omsorgsarbetet men Àven andra yrkesorienterade Àmnen finns representerade. Denna uppsats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv pÄ validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lÀrares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrÄn frÄgestÀllningarna fÄ ett djup och mening.

Denna undersökning behandlar spel i kontext till lÀrande och matematik. Genom att gestalta ett spel undersökte vi, författare hur olika designval kunde pÄverka lÀrande. MÄlet var att spelare skulle lÀra sig genom situationsbaserat lÀrande och dÀr genom fÄ möjlighet att överföra sin kunskap till sitt vardagsliv. Undersökningen hade sin utgÄngspunkt i ANT (actor-network theory) som anvÀndes som metodologi för att analysera och reflektera över de val som gjordes. MDA (Mechanics Dynamics Aesthetics) anvÀndes som ett ramverk för att utveckla sjÀlva gestaltningen.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

NÄgot hÀnder nÀr ny teknik gör intÄg i klassrummet dÀr undervisning, studier och lÀrande i olika Àmnen stÄr pÄ schemat. I nÀstan varje elevs ficka finns idag en populÀr artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen pÄverkar skolkulturen Àr förstÄeligt. Men hur anser lÀrarna att elevernas anvÀndning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lÀrande pÄverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid anvÀnt artefakter som myndigheterna har tillhandahÄllit, exempelvis böcker, penna och papper.

Under det senaste Äret har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som vÀcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas frÀmlingsfientliga Äsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att vÀrna folkkulturen skulle tÀnkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig stÀller frÄgor om vad ?svenskhet? innebÀr och om traditioner skall konserveras eller kunna förÀndras. UtifrÄn artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de Äsikter som yttrats, frÀmst koncentrerat pÄ fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjÀl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

HÄllbar utveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) har under det senaste decenniet utvecklats till viktiga och vedertagna begrepp inom den svenska klÀdbranschen. Under de senaste Ären har konsumtionen av textilier ökat markant samtidigt som produktionen har förflyttats till lÄgkostnadslÀnder, vilket har resulterat i en komplex internationell vÀrdekedja. I kombination med dagens transparenta media samt miljömedvetna slutkonsumenter ökar kraven pÄ företagen att bedriva ett aktivt hÄllbarhetsarbete. Denna studie behandlar klÀdföretag pÄ den svenska marknadens komplexa arbete kring hÄllbar utveckling. DÄ tidigare forskning frÀmst skildrat Àmnet utifrÄn ett socialekonomiskt perspektiv, infann sig intresset att skapa en studie ur en miljörelaterad synvinkel.Den övergripande problemformuleringen Àr sÄledes att studera hur klÀdföretag pÄ den svenska marknaden arbetar med hÄllbar utveckling inom verksamheten.

Den senaste PISA-studien (Skolverket 2010) visar pÄ en försÀmrad lÀsförmÄga bland svenska elever jÀmfört med tidigare studier. I föreliggande examensarbete intervjuades sex gymnasieungdomar om de lÀstraditioner som förekom under uppvÀxten, sina lÀsvanor, samt sin syn pÄ lÀsning idag. De intervjuade var alla pojkar som lÀste pÄ El-programmets andra Är. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och de har relativt fritt fÄtt berÀtta vad som har pÄverkat deras lÀsning eller brist pÄ lÀsning under uppvÀxten. Jag har utifrÄn transkriberat material analyserat deras svar med utgÄngspunkt i det socio-kulturella perspektivet.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

This study aims to give an account of five teachers? views and understandings of second language (L2) learners? previous knowledge, as well as, their linguistic and cultural backgrounds. This is carried out by the means of qualitative interviews, where the sampling consists of five primary school teachers at various schools. The findings are presented and analyzed using a thematic analysis. Furthermore, the study indicates that teachers in general have a positive attitude to learning more about their L2 learners? prior knowledge and backgrounds, both for the pupils, as well as, their own sake.