Denna uppsats redogör för olika begrepp, metoder och berÀkningar som Àr nödvÀndiga för att optimera sin spelstrategi i tÀrningsspelet Yatzy. De begrepp som tas upp i denna uppsats Àr bl.a. vad Markov-kedjor, sÄllprincipen och framför allt vad vÀntevÀrden Àr för nÄgot, och hur vi kan tillÀmpa dessa begrepp i spelet Yatzy. Metoderna som har anvÀnts nÀr vi berÀknat vÀntevÀrden kommer i mÄnga fall vara relativt likvÀrdiga, men vi kommer Àven att pÄvisa skiljaktigheter. Tanken med uppsatsen Àr att i varje situation som kan uppstÄ under spelets gÄng, kunna vÀlja den spelstrategi som leder till sÄ optimala förhÄllanden som möjligt..

Sedan Ă„r 2006 har den syntetiskt framstĂ€llda drogen spice existerat i Sverige, men först Ă„r 2008 blev drogen populĂ€r och tidningar började rikta uppmĂ€rksamhet mot den. Genom att drogen kan byta skepnad i uppbyggnaden kan den förbli laglig, dĂ€rför kan egentligen namnet ?spice? inte betraktas som ett enhetligt begrepp.VĂ„rt syfte med denna studie blev att granska hur drogen spice beskrivs i tidningar och forskning. Även hur drogen betraktas gĂ€llande psykosociala och medicinska avseenden. Detta i förhĂ„llande till socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillrÀckliga ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att förskolan medverkar till att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl. DÀrför beslutade förskoleförvaltningen att modersmÄlstödet till Malmös förskolebarn skulle förÀndras i grunden. ModersmÄlsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina sprÄk. I den mÄngkulturella förskola pedagogerna möter idag stÀlls krav och ges utmaningar i arbetet med flersprÄkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl.

Den hÀr studien analyserar lÀromedel i svenska ur ett historiskt perspektiv för att utreda hur retoriken och/eller den muntliga framstÀllningen med fokus pÄ tal inför Ähörare har presenterats under fem decennier. I uppsatsens syfte ingÄr att, med utgÄngspunkt frÄn hur lÀromedlen presenterar Àmnet, dra slutsatser angÄende retorikens och/eller den muntliga framstÀllningens funktion i den svenska skolan, speciellt med avseende pÄ retorik, argumentation och demokrati. Forskningsbakgrunden ger en genomgÄng av retorikens definition, praktiska funktioner och koppling till skolan. Metoden som anvÀnds Àr den komparativa textanalysen i vilken likheter och skillnader hos texter lyfts fram. PrimÀrmaterialet utgörs av lÀromedel i svenska frÄn 1960-talet till 2000-talet.Det visar sig bland annat att synen pÄ retorik som begrepp skiljer sig mellan de Àldre och de nyare lÀromedlen.

Uppsatsens syfte var att undersöka om begreppet Hen kan fylla en funktion i skolans jÀmstÀlldhetsarbete. Jag har genomfört bÄde kvalitativa och kvantitativa studier genom tre djupdykningar, en enkÀtundersökning som verksamma lÀrare svarade pÄ, tre semistrukturerade intervjuer med informanter som frÀmst representerar ett akademiskt perspektiv samt en textanalys frÄn ett kapitel av en lÀrobok. Resultatet har jag teoretiserat genom Hirdmans begrepp det stereotypa genuskontraktet, Butlers teori om performativitet och genom den binÀra genusuppdelningens betydelse i genusordningen samt stÀllt resultatet i relation till tidigare forskning. Resultatet av teoretiseringen pekar i stor utstrÀckning pÄ att de verksamma lÀrarna ser ett problem med det stereotypa genuskontraktet samt performativitet, men inte den binÀra genusuppdelningen. Informanterna sÄg problem med alla dessa begrepp dÄ de Àr en del av genusordningen.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fÀngelse beskriver sin tidigare skolgÄng utifrÄn teorier om inkludering. För att fÄnga studiens syfte stÀlls följande frÄgestÀllningar: - Vilka hÀndelser, upplevelser och kÀnslor lyfter ungdomarna i studien fram nÀr de beskriver sin tidigare skolgÄng? - Hur kan deras berÀttelser förstÄs utifrÄn teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger pÄ Àr hÀmtad ur den sociokulturella lÀrandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berÀttelser, utifrÄn en rubrikmall, anvÀnts. I studien deltar fyra mÀn i Äldrarna 18-21 Är. De befinner sig vid studiens genomförande pÄ en av kriminalvÄrdens ungdomsavdelningar.

Min undersökning inbegriper barns andrasprÄksinlÀrning. Studiens syfte Àr att fÄ fram barns svÄrigheter i svenska som andra sprÄk och hur pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn i förskolan. Litteraturen innehÄller mÄnga diskussioner angÄende tvÄsprÄkighet, sprÄkliga svÄrigheter i andrasprÄksinlÀrning och inlÀrningsmetoder som stimulerar sprÄkinlÀrning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning pÄ en förskola. DÀr gjorde jag tvÄ gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens sprÄkinlÀrning och pedagogernas arbetssÀtt. I resultat har jag kommit fram till att barn har olika sprÄkliga svÄrigheter i svenska som andra sprÄk. Pedagogerna i den utvalda förskolan anvÀnder olika inlÀrningsmetoder som vÀcker barns intresse för att utveckla svenska som andra sprÄk. För att stimulera barns sprÄkinlÀrning, anvÀnder pedagogerna höglÀsning, upprepning, lek, sÄng och tema.

MÄlet med denna studie Àr att undersöka hur matematiskt sÀrbegÄvade elever upplever sin matematikundervisning i skolan. För att uppnÄ studiens syfte har ett antal preciserade frÄgestÀllningar utarbetats, och som ocksÄ har legat till grund för studiens empiriska undersökning. FrÄgestÀllningarna har hanterat sÄvÀl elevernas som deras förÀldrars subjektiva upplevelser av barnens matematiska begÄvning, hur den matematiska undervisningen för dessa barn ser ut samt hur förÀldrarna upplever att skolan stimulerar och uppmuntrar sÀrbegÄvade barn. Examensarbetets metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt har baserats pÄ en kvalitativ undersökning dÀr materialet har baserat pÄ sex elever med matematisk sÀrbegÄvning och deras lÀrare. Dessa har intervjuats.

Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vÄr kartlÀggning Àmnar vi öka förstÄelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats frÄn Är 2000 till 2008. Denna jÀmförelse har vi gjort genom att granska Ärsredovisningar frÄn de största aktörerna inom respektive del-bransch..

Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstÄr som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilken syn pÄ kunskap och lÀrande som kommer till uttryck nÀr barnen talar om sitt lÀrande. VÄr studie Àr kvalitativ vilket innebÀr att vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer nÀr vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vÄrt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vÄr litteraturgenomgÄng. I vÄr litteraturgenomgÄng lyfter vi Àven fram barns perspektiv vilket ocksÄ utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts ocksÄ fram i litteraturgenomgÄngen för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vÄr studie kan vi dra flera slutsatser.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka betygens och bedömningens betydelse för elevers lÀrande och motivation. LÀrarnas och elevernas intervjusvar tolkas och analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. LÀrares bedömningssÀtt har stor betydelse för elevers utveckling och i studien lÀggs stor vikt vid formativ bedömning vilket har visat sig frÀmja elever i deras lÀrande. Elevernas tankar kring betyg och bedömning grundas i lÀrarens undervisnings- samt bedömningssÀtt, detta har för oss medfört ökad förstÄelse för vikten av utbildade lÀrare inom omrÄdet..

VÄr uppsats ger inblick i hur nÄgra förskollÀrare, lÀrare och en specialpedagog beskriver sitt medvetna arbete för att frÀmja elevers sprÄkliga medvetenhet, och hur barn agerar/reagerar vid ett pedagogiskt strukturerat arbete med rim, ramsor och andra sprÄklekar. Vi har besökt tvÄ skolor, en mÄngkulturell och en icke mÄngkulturell skola. I undersökningen har vi utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet stöds av intervjuer och observationer, tillsammans med aktuell forskning. Resultatet av undersökningarna visar att de intervjuade pedagogerna beskrev att de arbetade medvetet för att frÀmja den sprÄkliga medvetenheten med hjÀlp av rim, ramsor och andra sprÄklekar.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa de bevissvÄrigheter som uppstÄr nÀr den skattskyldige har levt under existensminimum utomlands. Uppsatsen förklarar begrepp inom bevisningen, som bevisbörda, bevisvÀrdering och beviskrav. Den tar Àven upp begrepp som Àr nÀra sammankopplade med dessa, som utredningsansvar och officialprincipen. Uppsatsen försöker att, med hjÀlp av ovanstÄende begrepp, reda ut vem som har bevisbördan, utredningsansvaret osv. i taxeringsmÄl i allmÀnhet och skönstaxeringsmÄl i synnerhet.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och sitt lÀrande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergÄngen till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlÀnda elever i Är 4-5 gjorts. TvÄ av eleverna tillhör en mÄngkulturell skola och tvÄ av eleverna en skola dÀr majoriteten har svenska som modersmÄl. UtifrÄn ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlÀnda eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska sprÄk och att kÀnde tillhörighet och gemenskap i gruppen.