Upplevelseindustrin och upplevelsesamhÀllet har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och dÀrför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse bestÄr till stor del av bemötandet frÄn andra mÀnniskor pÄ plats, ofta frÄn de som arbetar dÀr. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att fÄ en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med vÀrdskap i förgrund har nÄgon relevans för detta. I studien har jag utgÄtt frÄn mitt eget perspektiv jag fÄtt under mina Är som studerande pÄ upplevelseproduktion pÄ LuleÄ Tekniska Universitet.

Denna uppsats baseras pÄ en komparativ textanalys av de bÄda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus pÄ barn med autism, för att se vilka eventuella förÀndringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jÀmförs de mÄl som eleven ska ha uppnÄtt i slutet av det femte skolÄret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av Ärskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehÄller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollÀrare, tvÄ speciallÀrare samt en specialpedagog för att fÄ deras syn pÄ de eventuella förÀndringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar Àven vilka ÄtgÀrder man som lÀrare kan vidta dÄ en elev inte uppnÄr kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas ÄtgÀrdsprogram och undantagsbestÀmmelsen i skollagen, den sÄ kallade pysparagrafen.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielÀrare i svenska och med en lÀrarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterÀr kanon i den svenska gymnasieskolan. LitterÀr kanon bygger pÄ texturval som Àr ett resultat av Àmnesteoretisk kunskap, men ocksÄ av undervisande lÀrares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frÄnvaro av sÄdan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensÀttning. Denna reproduktion stÀlls sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp anvÀnds för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare undervisar elever som har svenska som andrasprÄk för att de ska kunna uppnÄ mÄlen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. Det hÀr Àmnet anser jag Àr relevant dÄ vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andrasprÄk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta anvÀnder sig av konkret material samt att de gÀrna anvÀnder sig av diskussioner i klassrummet. De pÄtalar ocksÄ att det finns fördelar med att ha flersprÄkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna fÄ ta del av varandras kulturer och traditioner.

Vad handlar regeringsuppdrag Frivillig Ätervandring om? Detta var frÄgan vi stÀllde oss under uppsatsens gÄng. Med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer var förhoppningen att förstÄ regeringsuppdraget och dess syfte i det svenska samhÀllet. Genom begrepp sÄ som segregation, stigmatisering, rationalitet, solidaritet och genom de relationella och punktuella perspektiven har vi fÄtt en förstÄelse inför invandrarens problematik till anpassning i det svenska samhÀllet dÄ denne kan uppleva problematik dÄ invandraren har svÄrt att fÄ det stöd denne behöver till att ta ett beslut i frÄgor om att stanna eller Ätervandra. Vi har Àven valt att behandla Foucaults begrepp om den disciplinerande makten dÄ staten och samhÀllet försvÄrar beslutet invandraren stÄr inför.

Nyholm, Kim (2011), Pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation ska anvÀndas som ett verktyg i förskolan för att utvÀrdera och utveckla verksamheten enligt den reviderade lÀroplanen för förskolan. Syftet Àr att se hur förskollÀrare arbetar med dokumentationen och vilka effekterna blir av detta. Syftet Àr ocksÄ att se vilka möjligheter och svÄrigheter förskollÀrare ser nÀr de arbetar med dokumentation.

Studiens syfte Àr att bidra till en ökad förstÄelse och insikt i pedagogers motiv för anvÀndandet och inte anvÀndandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan pÄ 2000-talet, vilket vi har svÄrt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska lÀroplanen, det vill sÀga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod pÄ en skola i mellersta norrland.

Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter finns i stor utstrÀckning pÄ de flesta av vÄra skolor och dyslexi Àr en vanlig diagnos. Detta arbete tar upp vilka hinder och möjligheter dessa elever möter inom Àmnet matematik och hur de förhÄller sig till sin dyslektiska diagnos. Jag utförde kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever med diagnosen dyslexi. Syftet med dessa intervjuer var att synliggöra eventuella brister i deras tolkning och bearbetning av lÀsuppgifter samt sifferuppgifter. Intervjuerna analyseras sedan med fokus pÄ fonologi, ordmobilisering samt arbetsminne.

Syftet med denna rapport Àr att utreda hur kultur vÀrdesÀtts i samhÀllet. Tanken Àr att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskÄdlig modell. Rapporten fokuserar pÄ de kulturverksamheter som Àr mÄl för den svenska kulturpolitiken, nÀmligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger sÀrskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.NÀr det gÀller att vÀrdera kultur finns tvÄ dominerande synsÀtt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsÀtt uttalar man sig om vad som Àr bra och vÀrdefull kultur i allmÀngiltig bemÀrkelse.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningssprÄket pÄverkar undervisningen i fysik. I denna studie Àr det fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undersöks. Studien undersöker fysiklÀrare som undervisar bÄde pÄ engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkÀt som jag utarbetat och skickat till lÀrare som undervisar i fysik pÄ bÄde svenska och engelska eller stÄr i begrepp att börja göra det. Ur svaren frÄn erfarna fysiklÀrare som undervisar pÄ ett annat sprÄk (bÄde svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lÀrare som precis har börjat undervisa pÄ ett sprÄk som inte Àr hennes/hans modersmÄl. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt sprÄk, planera sina lektioner och lÀttare övervinna den osÀkerhet som kan finnas nÀr en lÀrare ska övergÄ frÄn att undervisa pÄ sitt modermÄl till att göra det pÄ ett annat sprÄk. Mitt examensarbete fokuserar pÄ lÀrares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa pÄ engelska nÀr deras modersmÄl Àr svenska.

Det har pÄ senare tid vÀxt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsvÀsendet och det verkar som att satsningarna pÄ den hÀr typen av utbildningar kommer att fortsÀtta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsvÀsendet innebÀr att mÄnga elever och lÀrare i dagslÀget har genomgÄtt nÄgon formav entreprenörskapsutbildning. FrÄgan som jag vill kasta ljus pÄ i den hÀr studien Àr: Hur utvecklas elevers företagsamma förhÄllningssÀtt genom entreprenörskapsutbildning?Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat elever och lÀrare som genomgÄtt entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lÀrarna.

Vi valde att utforma skisser pÄ en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vÄrdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi Àven öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjÀlpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns nÄgot behov av en applikation i denna bemÀrkelse genom att utföra intervjuer.Vi har i detta arbete utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vÄr produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan mÀnniskor.UtvÀrderingen pÄ applikationsskisserna pÄvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbÀttrade funktioner för att göra produkten sÄ eftertraktad som möjligt..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestÀmmer att de ska ha denna kunskap. Det Àr intressant att undersöka dessa begrepp beroende pÄ att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt vÄra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolÄr. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr individuella intervjuer har utförts pÄ 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman dÀr varje begrepp ÄskÄdliggörs i 4 olika nivÄer. Eleverna i undersökningen vet inte med sÀkerhet vad det Àr som ligger till grund för undervisningen i skolorna.