Med anledning av försvarsmaktens omstrukturering stÀlls det nya krav pÄ förbandens ledningsstrukturer. Som en viktig del i sammanhanget ligger behovet av att kunna leda och samordna förbanden sÄ att största möjliga effekt kan uppnÄs. Begreppet omrÄdesansvar anvÀnds som ett begrepp för att pÄ slagfÀltet bland annat definiera ansvarsfördelningen mellan chefer. Dagens definition av omrÄdesansvar och dess innebörd kan ifrÄgasÀttas med anledning av försvarsmaktens utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att mot bakgrund av genomförd omstrukturering enligt regeringspropositionen 1999, definiera begreppet omrÄdesansvar pÄ det framtida slagfÀltet.

Syfte: Syftet Àr att studera kommunikativa tillvÀgagÄngssÀtt hos ett barn med autism. Hur ser kommunikationen ut som barnet anvÀnder och möter i förskolan? Vilka möjligheter respektive hinder för den kommunikativa utvecklingen kan upptÀckas i förskolan?Teori: Studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv, grundat pÄ Vygotskijs tankar kring lÀrande och hur barnet formas och utvecklas i förhÄllande till den kultur, samhÀlle och sociala kontext det omges utav. SprÄk och kommunikation Àr centralt inom valt perspektiv; att ha kontroll över sprÄket och att anvÀnda det Àr en viktig funktion. Kommunikation sker i sociala situationer tillsammans med andra och Àr betydelsefull för lÀrande och utveckling.Metod: UtifrÄn en etnografisk ansats har information samlats genom deltagande observationer, intervjuer och samtal samt dokumentinsamling för att utforska sociala och kommunikativa förlopp.

Med grund i retorikens Äterkomst i Àmnesplanen för svenskÀmnet pÄ gymnasiet Àr uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till och genomförande av undervisning i muntliga framstÀllningar. Syftet har konkretiseras genom de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vilket förhÄllningssÀtt uppvisar svensklÀrare pÄ gymnasiet till muntliga framstÀllningar, med avseende pÄ betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhÄllande till andra moment i kursen? Hur ser svensklÀrare pÄ organisationen av muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet? För att leva upp till syftet och besvara frÄgestÀllningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har tvÄ informanter lÀmnat in listor pÄ de begrepp som anvÀnds i undervisningen kring muntliga framstÀllningar. BÄde tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar pÄ skilda förhÄllningssÀtt gÀllande muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnÄs, istÀllet pÄvisar uppsatsen en bristande konsensus i frÄgan..

I detta arbete granskas och jÀmförs svenska och japanska lÀroböcker genom hela grundskolan med avseende pÄ brÄk- och proportionsbegrepp. Syftet Àr att skapa insikter om vilka skillnader det finns mellan lÀroböckerna som Àr viktiga för elevers möjligheter att bÀttre förstÄ dessa begrepp, och att ge förslag till förbÀttrad begreppsbildning i matematikundervisningen. Det finns skillnader mellan svenska och japanska lÀroböcker angÄende pÄ vilka sÀtt ett objekt presenteras och behandlas. I svenska lÀroböcker sker begreppsbildning i början av ett kapitel som en sammanfattning, och genom att eleverna sjÀlva löser uppgifterna. I Japan framförs ett objekt med ett problem, och diskussioner om lösningar visas invÀvda med begreppsdefinitioner.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om vilka matematiska aktiviteter som genomförs och kan genomföras under sÄngstunder pÄ förskolor i Sverige och om de genomförs pÄ ett sÀtt sÄ att barnen arbetar mot mÄlen i lÀroplanen. Detta eftersom mycket forskning tyder pÄ att mycket matematikinlÀrning kan ske under sÄngstunder/musiklektioner. Teori och forskning sÀger att musik kan utveckla matematiken hos barn pÄ mÄnga olika sÀtt. Min metod var att observera en sÄngstund pÄ tre förskolor i en kommun och dÀrefter intervjua förskollÀrarna som höll i sÄngstunderna. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde en hel del matematik under sÄngstunderna som det Àr, nÄgra mer medvetna om det Àn andra. Det visades Àven att pedagogerna anser att matematiken passar bra ihop med musik. Jag kan se vilka matematiska och musikaliska aktiviteter som genomfördes. Min önskan Àr att pedagoger ska ge barnen mycket matematikkunskaper under en sÄngstund.

I ett flertal rapporter har det framkommit att det Àr vanligare med ohÀlsa bland individer med utvecklingsstörning Àn hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsÀttningen i sig oftast inte var den pÄverkningsfaktor som bidrog till ohÀlsan. IstÀllet handlade det om faktorer som kunde ÄtgÀrdas med hjÀlp av mer fysisk aktivitet och bÀttre hÀlsomedvetenhet. DÀrför riktades fokus mot skolan och Àmnet idrott och hÀlsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gÀllande hÀlsoundervisning. Syftet med studien blev sÄledes att undersöka hÀlsoundervisningen i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de bestÄndsdelar som kunde försvÄra eller befrÀmja hÀlsoundervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tÀnker kring begreppet delaktighet utifrÄn barn i behov av stöd. I studien undersöks ocksÄ hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen Àr fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrÄn tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod anvÀndes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollÀrare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarna i studien.

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus frÄn 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien Àr att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lÀrarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lÀrare anger nÄgra skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien Àr gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lÀrarnas utsagor beskrivs skillnader som ocksÄ framtrÀder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framtrÀder tydligast Àr att förskolan idag har en annan syn pÄ barnet.

Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning pÄ Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lÀrande av talbegrepp. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt för att se om det finns skillnader och i sÄ fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lÀrande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förstÄelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bÀttre kunna jÀmföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv pÄ barns lÀrande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pÄgÄende verksamheten dÀr jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgÄtt frÄn examensarbetets tvÄ frÄgestÀllningar. Jag har Àven undersökt teorier och studier med fokus pÄ talbegrepp i förskolan.

I en allt mer digitaliserad vÀrld och med ett vidgat textbegrepp, som stÀller ökade krav pÄlÀsare och skribenter krÀvs nya verktyg för att stödja lÀrandet. Den hÀr uppsatsen undersökervad en wiki, ett av mÄnga Web 2.0 verktyg, kan tillföra till ett skrivprojekt med genrenfaktatexter i fokus. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad avdesignforskning, en del av etnografisk forskningspraxis. Arbetet har begrÀnsats till att följaen klass arbete under cirka tvÄ mÄnader. Intresset har, förutom pÄ wikins för- och nackdelar,legat pÄ interaktionen mellan eleverna, lÀrarnas handledning och pÄ det arbetssÀtt somlÀrarna designat för klassen.

Denna uppsats utreder förhÄllandet mellan civilrÀtt och skatterÀtt. NÀrmare bestÀmt förhÄllandet mellan civilrÀttsliga begrepp och inkomstbeskattningen. CivilrÀttsliga begrepp anvÀnds ofta som rÀttsfaktum i skatterÀttsliga lagregler. NÀr dessa skall anvÀndas i skatterÀtten uppstÄr en rad tolkningssvÄrigheter. Ofta handlar det om att dra grÀnser mellan olika typer av rÀttshandlingar utifrÄn innebörden av olika civilrÀttsliga begrepp.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Denna rapport Àmnar att jÀmföra hur ljusets olika modeller behandlas de svenska lÀroböckerna Ergo Fysik A och Ergo FysikB jÀmfört med den engelska kursboken Advancing Physics AS.Det som framkommer Àr att Ergo Fysik A nÀstanenbartbeskriverstrÄlmodellen och ger begreppet strÄle en felaktig definition. Ergo Fysik B beskriver vÄgmodellen till en början utifrÄn generellt vÄgbeteende och fotonmodellen utifrÄn den fotoelektriska effekten. Advancing Physics AS presenterar andra metoder att förklara fenomen som ljuset uppvisar. StrÄlmodellen behandlas knappt och begrepp som i svenska lÀroböcker beskrivs utifrÄn strÄlmodellen förklaras istÀllet hÀr med hjÀlp av vÄgmodellen och fotonmodellen. Slutsatser jag drar Àr att Advancing Physics AS Àr betydligt modernare och intressantare Àn de svenska lÀroböckerna och presenterar helt annorlunda metoder för att förklara fenomen Àn vad som görs med strÄlmodellen.