Genom att vi lever i ett samhĂ€lle som prĂ€glas av en bred mĂ„ngfald blir begreppet mĂ„ngfald allt mer aktuellt, bĂ„de för arbetsgivare och för medarbetare. MĂ„ngfald som begrepp Ă€r svĂ„rdefinierat och komplext med flera olika betydelser. Enligt Ds 2000:69 varierar begreppet beroende pĂ„ organisation. Ökad mĂ„ngfald kan skapa fördelar för organisationer, bland annat genom fler perspektiv pĂ„ eventuella problem vilket i sin tur kan leda till bĂ€ttre lösningar (Kearney et al. 2009).

VÄrt informationssamhÀlle stÀller allt högre krav pÄ den enskilda individens lÀs- och skrivförmÄga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar pÄ att svenska elevers kunskaper kring lÀsning och skrivning har försÀmrats genom Ären. Vad kan detta beror pÄ? Hur arbetar dagens skola, utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja lÀs- och skrivkompetensen? FrÄgor som rör skolan Àr stÀndigt med i samhÀllsdebatten och skolans uppdrag förÀndras i takt med att politiska idéer och vÀrderingar i samhÀllet skiftar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om hur speciallÀrare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers lÀs- och skrivutveckling. VÄr teoretiska ansats utgÄr bÄde frÄn ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv dÀr lÀrarberÀttelser utgör vÄrt empiriska material.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. NÀmligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv pÄ historia vÀxa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lÀgga vikten pÄ samtiden och ?de lÄnga linjernas perspektiv?. Dessa tvÄ perspektiv stÄr i stark kontrast till det perspektiv pÄ historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förstÄelse för hur elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nÀmns elevinflytandets effekter pÄ elevernas betyg och lÀrande. Definitionen av elevinflytande som anvÀnts Àr det informella elevinflytandet det vill sÀga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. TvÄ kvantitativa informationshÀmtande metoder, litteraturstudie och enkÀt, har anvÀnts.

Denna studie har som syfte att undersöka lÀrandet pÄ fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta Àr att jag upplever att fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning Àr att mÄnga personer anser att det Àr i skolan som eleverna lÀr sig och att de bara leker pÄ fritidshemmet. För att undersöka lÀrandet pÄ fritidshemmet sÄ har jag anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla Àr verksamma i fritidshem.

Syftet med studien Àr att beskriva lÀrares skönlitterÀra höglÀsning i Äk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lÀrande. SÀrskild uppmÀrksamhet riktas mot möjligheter för lÀrande för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden Àr inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebÀr att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lÀrare, som undervisar i Ärskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Resultatet visar att lÀrare i Äk 4-6 har olika syften med skönlitterÀr höglÀsning.

Barns medvetenhet om vardagsmatematik.

Studiens syfte Àr att fokusera pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare sÀger sig omsÀtta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexÄringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lÀrare sÀger sig differentiera i sexÄrsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lÀrare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar pÄ att lÀrare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom dÄ lÀromedel anvÀnds samt att innehÄllet i undervisningen inte differentieras. LÀrarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsÀttningar och behov..

För att uppnÄ jÀmlik hÀlsa för alla Àr arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan nÄr en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hÀlsofrÀmjande arbete genom BankhÀlsan FriskvÄrd, som i sin tur anvÀnder hÀlsoombud pÄ bankkontoren. VÄrt syfte med studien var att studera Swedbanks hÀlsofrÀmjande arbete genom hÀlsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp sjÀlvförmÄga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhÄller sig alla till arbetsplatsen och har anvÀnts för att sÀtta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgÄngspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lÀrande och det salutogena perspektivet.

Sammanfattning I detta examensarbete undersöktes vardagsförestÀllningar i vÀrme och temperatur som existerar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet pÄ en skola i södra Sverige. Syftet var ocksÄ att undersöka eventuella skillnader i dessa vardagsförestÀllningar mellan de tre Ärskurserna. Undersökningen har skett med hjÀlp av en enkÀt i vilken nio fysikproblem med svarsalternativ besvarades av eleverna. Svarsalternativen bestod av det korrekta vetenskapliga svaret samt vanliga vardagsförestÀllningar frÄn tidigare forskning. Analysen visar att det till största delen Àr samma vardagsförestÀllningar som existerar i de tre Ärskurserna, men att vardagsförestÀllningarna förekommer i olika hög grad..

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare undervisar nyanlÀnda elever i de praktiskt- estetiska Àmnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska Àmnena ses som lÀmpliga att anvÀnda som sluss dÄ nyanlÀnda elever ska övergÄ till reguljÀra klasser.  Studiens frÄgestÀllningar Àmnar undersöka huruvida och i vilken grad lÀrarna i de olika Àmnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlÀnda elever. Studien tar avstamp i en tro om att sprÄkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lÀrosituationer. FrÄgestÀllningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr Jim Cummins modell för andrasprÄkselever anvÀnds som analysverktyg. Modellen utgörs av tvÄ nivÄer, kognitiv nivÄ och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjÀlpa lÀrare att lÀgga undervisningen pÄ en nivÄ dÀr eleven fÄr stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lÀrare pÄ tvÄ skolor i olika kommuner i Mellansverige, dÀr samtliga lÀrare undervisade nyanlÀnda elever i ett eller flera Àmnen. Resultatet visar att lÀrarna oberoende av Àmne anpassar undervisningen pÄ ett likartat sÀtt genom förenklingar. LÀrarna i svenska som andrasprÄk anpassar dock undervisningen i större omfattning Àn lÀrarna i de praktiskt- estetiska Àmnena.

Syftet med uppsatsen Ă€r att diskutera hur lĂ€rare i idrottsĂ€mnet frĂ„n Åland och Sverige förhĂ„ller sig till hĂ€lsa i undervisningen samt till Ă€mnet i stort. En jĂ€mförelse kommer Ă€ven att göras mellan styrdokumenten ur ett hĂ€lsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning dĂ€r fyra Ă„lĂ€ndska lĂ€rare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten.Resultatet visar att bĂ„de lĂ€rarna i Sverige och pĂ„ Åland frĂ€mst kopplar hĂ€lsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hĂ€lsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som pĂ„verkar hĂ€lsan positivt. LĂ€rarna arbetar i stort sett pĂ„ samma sĂ€tt med hĂ€lsa i undervisningen, dĂ„ frĂ€mst genom den fysiska aktiviteten.

AnvÀndandet av sociala medier av politiker har fÄtt global spridning de senaste Ären. Med Obama i framkant har det visat sig att det Àr betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumÀrke pÄ sociala medier sÄsom Twitter. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra svenska politiker konstruerar ett personligt varumÀrke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framstÀller sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framstÀllning. Vi har anvÀnt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vÄrt material.

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur man pÄ tvÄ olika sÀrskolor arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i grÄzonen i grundskolans tidiga skolÄr (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i sÀrskola har jag tagit reda pÄ hur de arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling.