Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om lÀrare anser att deras instÀllning till be-grepp har en pÄverkan pÄ naturkunskapsundervisningen. Med hjÀlp av enkÀter har jag gjort ett urval av lÀrare som senare intervjuats i en kvalitativ undersökning. Resultatet av intervjun visar att lÀrare som ansÄg att begrepp var viktiga tenderade att fÀsta större vikt vid dessa i sin undervisning Àn lÀrare som ansÄg att de var mindre betydelsefulla för lÀrandet av naturkun-skap. De olika metoderna för hur lÀrarna valde att betona begrepp redovisas Àven i uppsatsen. Slutsatsen Àr att det Àr svÄrt att faststÀlla exakt vilken pÄverkan lÀrarens attityd till begrepp har, fast det finns en skillnad i val av undervisningsmetoder bland de lÀrare som anser att be-grepp Àr viktiga och bland de som menar att kunskap om helheten gÄr att uppnÄ utan att fÀsta nÄgon större betydelse till begrepp..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka utmaningar lÀrare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flersprÄkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lÀrares syn pÄ sprÄkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lÀrarna ser pÄ trygghet i relation till flersprÄkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssÀtt som anvÀnds av förskolor för att frÀmja arbetet med flersprÄkighet i verksamheten Àr ytterligare omrÄden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i tvÄ steg. EnkÀter skickades ut till verksamheter vars svar lÄg som grund för frÄgorna som anvÀndes i intervjuer med lÀrare.

Matematikkunskaperna sjunker i Sverige och en ny reviderad lÀroplan för förskolan (Lpfö 98) trÀder i kraft nÀsta Är. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan bidra med att öka barns matematikkunskaper i framtiden. Undersökningen Àr gjord pÄ en förskola med fyra 5-Äringar. Barnen spelades in pÄ band under en utforskande estetisk verksamhet dÄ de klippte och ritade olika former. DÀrtill gjordes bandinspelade kvalitativa intervjuer som visar vad förskolebarn tÀnker runt matematik.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklÀdningsklÀder som pedagogiskt material i förskolan. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av fallstudier frÄn tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollÀrare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklÀdningsklÀder kan ha för barn i förskolan. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt placering och utbud av utklÀdningsklÀder kan pÄverka barns anvÀndande av dem. Med hjÀlp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklÀdningsklÀder fÄtt liv och gjort saker med barnen.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlÀnda försöker att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Syftet med vÄr studie Àr att analysera nyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrÄn de nyanlÀndas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlÀnda att etableras pÄ arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlÀnda upplever att de fÄr av utbildningsföretaget. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr studie och utfört semistrukturerade intervjuer med vÄra respondenter.

Syftet med mitt arbete har varit att försöka fÄ fram en anvÀndbar modell för infÀrgning mellan kÀrnÀmnet svenska och karaktÀrsÀmnet medicinsk grundkurs i gymnasiets omvÄrdnadsprogram. För att kunna göra detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ berörd skola för att se om de kan se möjligheter att införa infÀrgning i undervisningen. I analysen har jag anvÀnt mig av SWOT1 analys (SWOT= strengths, weaknesses, opportunities, threats), som mÀter fenomenen styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Dessa fenomen har satts in i fyra olika perspektiv nÀmligen elevens, pedagogens, organisationens samt ur didaktiskt perspektiv. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna som intervjuats stÀller sig mycket positiv till infÀrgning i undervisningen.

Syftet med studien Àr att undersöka vad elever i Är 9 lÀgger i begreppet lÀrande och hur de uttrycker sina förvÀntningar pÄ skolan, utifrÄn hur de beskriver hur de lÀr sig, hur de uppfattar lÀrarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsomrÄde. Studien Àr en kvalitativ studie. En form av triangulering har anvÀnts och metoderna Àr semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkÀt. 22 elever frÄn tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur högstadieelever för matematiskt resonemang. De frÄgestÀllningar som studien inriktas pÄ Àr vilka lösningsstrategier elever vÀljer dÄ de resonerar matematiskt sÄvÀl som vad  det finns för skillnader och likheter mellan de yngre elevernas lösningar och de Àldre elevernas lösningar.Undersökningen genomfördes i tvÄ klasser, den ena i Ärskurs 8 och den andra i Ärskurs 9, pÄ en grundskola. Eleverna fick lösa uppgifter, vilka uppmanade dem att föra matematiskt resonemang, individuellt. Resultatet av studien visar att majoriteten av undersökta elever har valt att resonera deduktivt. JÀmförelsen av elevers lösningar i tvÄ Ärskurser visar att Ärskurs 9 elevers resonemangsföring prÀglas av större förtrogenhet med den algebraiska demonstrationen.

De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera lÀromedel som Àr publicerat pÄ lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frÄgor materialet stÀller om litteraturen och hur uppgifterna Àr formulerade, för att dÀrigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning anvÀnder jag tre perspektiv pÄ tolkning av text: sÀndarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och lÀsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. TvÄ andra centrala teoretiska begrepp Àr litterÀr kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet Àr utformat med kontrollfrÄgor till de litterÀra texter som frÄgorna och uppgifterna riktar sig till.

I uppsatsen ifrÄgasÀtts den svenska lagstiftningen gÀllande tvÄngslikvidation pÄ grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrÄn det medansvar som kan ÄlÀggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav pÄ agerande frÄn styrelsens sida som lagstiftningen stÀller. Uppsatsen fokuserar pÄ hur lagstiftningen pÄverkar borgenÀrsskyddet och borgenÀrernas intresse av att fÄ sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.

Syftet med denna studieÀr att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har ocksÄ belysts i undersökningen. LÀrare arbetar utifrÄn direktiv dÀr intentionerna Àr att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frÄgan Àr om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. SÀrskilt fokus har lagts pÄ det perspektiv som finns i skollÀroböckerna. SÄledes har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda lÀroböcker pÄ gymnasienivÄ, lÀro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i lÀroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger pÄ Äldersgruppen 14-15 Är och inriktningen gÀller sÀrskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck bÄde vad gÀller text som bild. En jÀmförelse och utgÄngspunkt i denna analys Àr diskussionen om mÀnniskans ursprung sÄ som den beskrivs i framförallt svensk populÀrvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det Àr av sÀrskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp Àr pÄ grund av att den svenska skolans styrdokument Àr mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa bÄda begrepp för att pÄ sÄ sÀtt undvika polariseringar och vÀrderingar av personer utifrÄn t.ex. kön eller hÀrkomst..